Satsbryggning

Satsbryggning innebär att brygga öl på maltextrakt och är ett bra sätt att inleda sin hembryggarbana. Det kan hända att man aldrig bryggt öl förut och fått eller köpt en så kallad ölsats. Då är det bra att följa instruktionen i denna artikel om satsbryggning.

Det krävs inga större investeringar för att genomföra en satsbryggning. Oftast räcker den utrustning som finns hemma i köket samt ett fåtal kompletterande saker.

Grundidén med satsbryggning är att hoppa över den tidsödande mäskningen och lakningen. Detta steg är redan utfört av den som producerade det maltextrakt som skall nyttjas vid satsbryggningen. Hembryggaren som genomför satsbryggning kan istället koncentrera sig på den viktiga jäsningsprocessen.

Att göra öl med hjälp av maltextrakt kan ge ett mycket gott öl. För att lyckas bör man dock förstå hur jästen och jäsningen skall hanteras. Det är lämpligt att betrakta de första satsbryggningarna som en träning i jästhantering, omtappningar och att lära sig tappa upp på flaskor. En egenskap som också kan förfinas under satsbryggning är tålamod. Den egenskapen kommer bryggaren att ha god nytta av framöver.

Självklart går det även inom satsbryggning att utveckla recept och skapa intressanta öl. Ett steg som är lite mer avancerat än satsbryggning är den så kallade delmäskningen som går att anse som ett nästa steg i komplexitet men även i möjlighet att skapa nya alster. Den som vill piffa upp sin satsbryggning kan prova på delmäskning som nästa steg i sin utveckling.

Någon vecka innan bryggningen är det lämpligt att bestämma hur jästhanteringen skall gå till. Det gäller att på bryggdagen ha tillgång till bryggfärdig jäst.

Renlighet är väldigt viktigt under bryggningen. Generellt kan man säga att allt som kommer i kontakt med vörten och ölet efter vörtkoket skall vara desinficerat. Detta gäller hävert, slev, jäshink, flaskor och kapsyler. Man skiljer på att rengöra utrustningen och att desinficera den.

Utrustning

Den basutrustning som behövs för att göra en satsbrygd är följande.

• stor kastrull, minst tio liter, helst på 15 liter eller mer - att koka vört i
• konservöppnare
• Litermått - för att ösa vört
• Hålslev - att skumma av den kokande vörten med
• stor slev
• bärsil, durkslag eller liknande - - att sila ifrån humle vid upphällning av vört i jäskärl
• Jäshink på minst 25 liter med tillhörande lock och jäsrör - att jäsa i
• hävert - att tappa om öl med
• flaskor och kapsyler eller fat för flasktappning eller fatfyllning

Extra utrustning

• Hushållsvåg - för att väga humle
• Hydrometer - att mäta SG med

Ingredienser

Det är lämpligt att köpa råvarorna separat och inte i en så kallad ölsats. En ölsats innehåller oftast för lite extrakt eller möjligen helt rätt mängd för att göra omkring 12 liter öl. För att få den som köpt ölsasten att tro att den räcker till 25 liter, och därmed få literpriset att se ännu lägre ut, så innehåller instruktionen ofta en uppmaning att tillsätta en stor mängd socker för att kompensera för detta vilket leder till ett sämre slutresultat. Ibland kan detta socker ha paketerats ihop med andra komponenter som tex detriner och givits ett fint namn som "enhancer". Det är i så fall bättre att ta två ölsatser för att göra sina 25 liter om det är det man vill.

Med ölsatserna följer oftast också en påse torrjäst som inte ger ett tillförlitligt resultat då dess kvalitet är okänd. Det är alltså lämpligt att köpa maltextrakt, humle och jäst separat.

Maltextrakt

Maltextrakt är lite dyrare än malt så priset per liter färdig öl blir något högre vid satsbryggning, om det är någon som skulle bry sig om det.

Maltextrakt kan köpas i pulver- eller i sirapsform. Pulver är oftast dyrare och sällan humlat, det vill säga ingen humle har använts vid tillverkningen för att ge beska.

Plåtburkarna med extrakt i sirapsform däremot, finns i både humlade och ohumlade versioner. Är extraktet humlat brukar tillverkaren som regel också ha försett förpackningen med uppgifter om vilken öltyp som passar att brygga.

Humle

Humle är färskvara som måste förvaras kallt och syrefritt. På marknaden finns olika sorters humle från flera länder förpackade i vakuumfolie.

Som ett tips till nybryggaren kan sägas att det inte spelar någon roll vilken sort man använder, det blir gott öl av alla. Senare kommer man att kunna utforska effekter av olika humlesorter i sin bryggning.

Humle säljs i olika former. Pellets, puckar och hela kottar finns på den svenska marknaden. Vid satsbryggning är hela kottar eller puckar att föredra då dessa är lättare att sila ifrån.

Jäst

Någon vecka innan bryggningen är det lämpligt att bestämma hur jästhanteringen skall gå till. Det gäller att på bryggdagen ha tillgång till bryggfärdig jäst. Detta kan åstadkommas på flera sätt. Det går antingen att göra en förkultur på jästen några dagar i förväg eller att använda torrjäst av bra kvalitet i tillräcklig mängd.

Det är lämpligt att välja en alejäst då ale jäser i rumstemperatur. Det är lättast att lyckas med. Lageröl skall jäsa kallt och alltså inte lika lämpliga som förstaöl.

Har man köpt en ölsats med bifogad torrjäst finns det anledning att se upp med kvaliteten på jästen. Man gör säkrast i att byta ut den mot en färsk öljäst eller en torrjäst med dokumenterad kvalitet.

Receptförslag

• 1 burk humlat maltextrakt om cirka 1,7 kg
• 1 burk ohumlat maltextrakt om cirka 1,7 kg
• 50 g humle av någon sort med en alfasyrahalt under 6%
• 1 påse alejäst av bra kvalitet

Receptet ger ett öl där maltextraktet bidrar maltsmak och med sockret som skall bli alkohol. I detta fall blir det ett relativt svagt öl på omkring 4% ABV. Önskas ett starkare öl så tar man kanske en burk maltextrakt till.

Humlet har vi i detta fall i för att ge extra fräschör av humlesmak och humlearom. Vi kommer att ha i humlen i två givor. Den ena är det som kallas smakgiva. Den låter vi koka med i vörten i 20 minuter. Den andra kallas aromgiva. Den skall få koka med i vörten i 5 minuter dvs efter att smakgivan kokat i 15 minuter.

Utbytet av humlets beska kommer att bli relativt lågt då det kommer att kokas i ett SG som är cirka tre gånger högre än det färdiga ölet. Det sammantaget med att detta receptet dessutom har bara 20 respektive 5 minuters koktid på humlen gör att det inte är någon fara att ta mer humle eller humle med högre alfasyra om det lockar.

Till jäst har vi föreslagit 1 påse torrjäst av bra kvalitet. Det finns lite olika att välja på. Följ gärna länken till artikeln om torrjäst och läs. Notera att om du skulle välja att ha i tre burkar matlextrakt så ska du möjligen överväga att ha två påsar torrjäst.

Instruktion - Steg för steg

1. Se till att ha bryggfärdig jäst tillgängligt på bryggdagen.
2. Fyll kastrullen med 6-7 liter kallt kranvatten. Om kastrullen rymmer mer än tio liter kan vattenmängden ökas. Ställ kastrullen på spisen och vrid på full värme.
3. Under tiden som vattnet värms upp så placeras de oöppnade plåtburkarna med maltextrakt i diskhon som fylls med varmvatten från kranen. Innehållet blir på det viset lite mer lättflytande.
4. Efter tio minuter kan burkarna öppnas. Innehållet hälls i kastrullen på spisen och de sista dropparna skrapas eller sköljs ur. Blandningen i kastrullen kallar vi nu vört.
5. Var alert när vörten börjar koka. Se upp för överkokning då vörten har en tendens att resa sig vid uppkoket. I början kommer en riklig skumbildning att uppstå. På skummets yta brukar mörka partiklar samlas i stråk. Avlägsna skummet med en hålslev eller sil.
6. Total planerad koktid för detta recept är 20 minuter
7. Tillsätt 25 g humle och notera tiden eller starta en timer.
8. Efter 15 minuter, dvs när 5 minuter återstår av koket så tillsättes ytterligare 25 g humle.
9. Efter ytterligare 5 minuter har det kokat i totalt 20 minuter och det är dags att avbryta kokningen, sätta på locket och ställa kastrullen på kylning i ett vattenbad. Diskhon eller badkaret duger fint till detta. Om kastrullen inte är fylld ända upp så kan man använda någon form av tyngd på locket så att kastrullen inte flyter upp när kylvattnet stiger. Från och med nu är vörten mycket känslig för infektion och olika mikroorganismer kan lätt få fäste. Kyl därför så snabbt som möjligt, gärna med rinnande vatten.
10. När vörtens temperatur är nere på 25 grader skall den hällas över till den desinficerade jäshinken genom ett desinficerat durkslag eller desinficerad bärsil. På det viset avlägsnas humlerester och en del andra partiklar. Har man använt humlepellets är nog en bärsil av tyg att föredra. Kom ihåg att allt som kommer i kontakt med vörten nu måste vara desinficerat.
11. Fyll upp jäshinken med kallt kranvatten till 25 liter. Vissa hävdar att man skall ha kokat och kylt vattnet som används för spädningen. Det beror på om man litar på den bakteriologiska kvaliteten hos kranvattent eller ej om man vill göra det. På de flesta ställen bör det inte vara några problem att använda kranvattnet direkt. Du gör dock det du känner är bäst. Sätt på locket på jäshinken och skaka för att vörten skall syresättas och blandas jämt med det tillsatta vattnet.
12. I detta skede kan du ta ut cirka en dl av den färdig vörten med hjälp av en desinficerad slev eller dylikt. Den på detta sätt uttagna vörten använder du för att mäta den SG som kallas OG. Häll sedan inte tillbaka den dl vört du mätt på i jäskärlet då det vore en helt onödig infektionsrisk.
13. Nu är det dags att tillsätta den förberedda jästkulturen (med bottensats och allt). Det sker under kraftig omrörning med en väl rengjord slev eller ballongvisp. Det är bara i detta moment som luft eller syre är av godo för ölet. Jästen behöver syre för att föröka sig och kunna slutföra sin uppgift.
14. Sätt på locket med jäsrör och ställ sedan jäshinken i rumstemperatur dvs 18-23 grader.
15. Efter max två dygn bör jäsningen ha kommit igång. Skumbildningen kommer då att öka under några dagar för att sedan sjunka tillbaka. Ha nu tålamod men bli inte orolig om en ale verkar sluta jäsa efter några dagar. Troligen har den jäst klart. Låt den dock stå lite till och vila.
16. När jäsningen har avtagit och det bara bubblar sporadiskt i jäsröret är det dags för en omtappning till en annan hink, om du tänker göra detta. Omtappningen görs med en desinficerad hävert och avskiljer död jäst och andra ämnen som kan ge bismak åt ölet. Bottensatsen skall alltså inte följa med till den nya hinken. Undvik att syresätta grönölet vid omtappningen då det annars ger upphov till acetaldehyd som ger smak och doft av gröna äpplen i det färdiga ölet. Sedan får grönölet genomgå en sekundärjäsning och klarning under en vecka innan det är dags för tappning.
17. Efter sekundärjäsningen bör smaken vara frisk och ren, dock utan kolsyra.
18. Mät FG för att kunna räkna till exempel alkoholhalt men även se att ölen är färdigjäst. 1008-1013 är rimliga värden på FG men detta blir högre ju sötare vörten var. Ofta kan man utgå från en förväntad (skenbar) utjäsning på 75%. Det innebär att ett öl som börjar på FG 1040 kan förväntas vara kring 1010 när det är klart. Se det som en tumregel snarare än en absolut sanning.
19. Genomför flasktappning eller fattappning kom ihåg kolsyresättning!
20. Ställ flaskorna på en mörk plats där temperaturen är mellan 18 och 20 grader. Låt ölet sköta sig självt under minst en vecka.
21. Efter en vecka kan det vara dags att provsmaka. Ölet bör vara i det närmaste färdigt och smaka friskt, rent och behagligt. Det skall dessutom vara kolsyresatt.
22. Ställ nu flaskorna i lämplig förvaringstemperatur. Källarsvalt är att föredra och det innebär 12-14 grader.