Fattappning

Från BryggarWiki
Hoppa till: navigering, sök
Tappning
Upptappning & lagring
Tappning
Upptappning
Fattappning
Flasktappning
Ett 18 liters corneliusfat.

Ett ölfat är ett kärl för att förvara öl. Ölfatet bör vara i rostfritt, för att minimera risken för infektion , och klara ett högt tryck eftersom ölet kolsyresätts till ungefär 1-3 bar.

Oftast använder hembryggare så kallade corneliusfat, eftersom de är lätta att göra rent och håller hög kvalitet. Corneliusfaten användes tidigare för läskkoncentrat på restauranger och andra ställen. Nuförtiden använder dessa bag-in-box-lösningar så faten har sålts ut till hembryggare.

Fattappning kan beskrivas i följande steg.

  1. - Rengöring av fatet
  2. - Desinficering av fatet
  3. - Fyllning av fatet
  4. - Kolsyresättning av fatet
  5. - Uppkoppling i en fatölsanläggning

Rengöring av fatet[redigera]

Desinficering av fatet[redigera]

För att desinficera ett fat kan man hälla ett par liter kokande vatten i det och försluta med locket. Vänd och vrid då och då så att allt innanmäte kommer i kontakt med det varma vattnet.

Fyllning av fatet[redigera]

Fatet fylles med hävert eller slang från kran på förvaringskärlet. För att undvika syresättning bör slangens utloppsände vara under vätskeytan i fatet hela tiden.

Det som brukar vara begränsande för hur mycket öl som skall fyllas i fatet är inloppsröret för koldioxid.

Sluten överföring mellan Corneliusfat[redigera]

Det är möjligt att överföra öl i ett slutet system mellan corneliusfat.

För att göra detta krävs kolsyretub med kolsyrekoppling, ett corneliusfat med öl, ett tomt (rengjort och desinficerat) corneliusfat, samt två fatkopplingar för vätska och ölslang mellan dessa.

Först trycks luften ut ur det tomma ölfatet med koldioxid. Detta fylls sedan upp med koldioxid till ett tryck som motsvarar eller något överstiger trycket i fatet med öl.

Kolsyrekopplingen flyttas till fatet med öl. Genom att ha tappningstryck i kolsyrekopplingen kommer flödet av öl mellan faten senare att hållas igång.

Ölslangen med fatkopplingarna sätts sedan på ventilerna för vätska på båda faten.

Genom att lätta på trycket med hjälp av övertrycksventilen i det tomma ölfatet kommer ölen sedan att vandra från det fulla fatet till det tomma. Ölet tar vägen från stigarrör till stigarrör och slipper därför plaska alltför mycket.

När flödet avstannar så kan man lätta på övertrycksventilen, så tar flödet ny fart.

Kolsyresättning av ölen i fatet[redigera]

Kolsyresättning är beskrivet i en separat artikel. Vid fattappning är det vanligaste att använda tvångskarbonering. Det går att använda kolsyrejäsning men det är betydligt mer ovanligt.

Uppkoppling och servering i en fatölsanläggning[redigera]

När ölen är färdig för servering kopplas fatet med fördel upp i en fatölsanläggning. Många hembryggare bygger Kegerators eller Keezers med tappkran/tapptorn men det finns även utrustning som kyler ölet på vägen från fatet ut i tappen och glaset.
Den enklaste typen av serveringstapp är en partykran.