Satsbryggning

Satsbryggning innebär att brygga öl på maltextrakt och är ett bra sätt att inleda sin hembryggarbana. Det krävs inga större investeringar för att genomföre en satsbryggning. Man klarar sig oftast med den utrustning man har hemma i köket och ett par kompletterande saker.

Den tidsödande mäskningen och lakningen hoppar man över då detta redan är gjort vid tillverkningen av maltextraktet. Man kan koncentrera sig på att lära sig den viktiga jäsningsprocessen.

Att tillverka öl med hjälp av maltextrakt kan ge ett mycket gott öl men för att man skall lyckas måste man behärska jäsningen och jästen. Det bästa är att ägna de första brygderna åt att få in snitsen på att odla upp en förkultur, att göra omtappningar och att lära sig tappa upp på flaskor. Då passar det bra med satsbryggning.

Innan man börjar brygga måste man alltså göra en förkultur på jästen några dagar i förväg så att den förökar sig och är aktiv när man skall tillsätta den till vörten. Det är lämpligt att välja en alejäst då ale jäser i rumstemperatur. Lageröl skall jäsa kallt och alltså inte lika lämpliga som förstaöl.

Renlighet är väldigt viktigt under bryggningen. Generellt kan man säga att allt som kommer i kontakt med vörten och ölet efter vörtkoket skall vara desinficerat. Detta gäller hävert, slev, jäshink, flaskor och kapsyler. Man skiljer på att rengöra utrustningen och att desinficera den.

Utrustning

Den basutrustning som behövs för att göra en satsbrygd är följande.

• stor kastrull, minst tio liter
• konservbrytare
• litermått
• stor slev
• bärsil, durkslag eller liknande
• två jäshinkar med lock om minst 25 liter
• jäsrör
• hävert
• flaskor och kapsyler eller lagringsfat

Ingredienser

Det är lämpligt att köpa råvarorna separat och inte i en så kallad ölsats. En ölsats innehåller oftast för lite extrakt. Därför innehåller instruktionen ofta en uppmaning att tillsätta en stor mängd socker för att kompensera för detta vilket leder till ett sämre slutresultat.

Med ölsatserna följer oftast också en påse torrjäst som inte ger ett tillförlitligt resultat då dess kvalitet är okänd. Det är alltså lämpligt att köpa maltextrakt, humle och jäst separat.

Maltextrakt

Maltextrakt är lite dyrare än malt så priset per liter blir något högre vid satsbryggning, om det är någon som skulle bry sig om det.

Maltextrakt kan köpas i pulver- eller i sirapsform. Pulver är oftast dyrare och sällan humlat, det vill säga ingen humle har använts vid tillverkningen för att ge beska.

Plåtburkarna med extrakt i sirapsform däremot, finns i både humlade och ohumlade. Är extraktet humlat brukar tillverkaren som regel också ha försett förpackningen med uppgifter om vilken öltyp som passar att brygga.

Humle

Humle är färskvara som måste förvaras kallt och syrefritt. På marknaden finns olika sorters humle från flera länder förpackade i vacuumfolie.

Som ett tips till nybryggaren kan sägas att det inte spelar någon roll vilken sort man använder, det blir gott öl av alla. Senare kommer man att kunna utforska effekter av olika humlesorter i in bryggning.

Humle säljs i olika former. Pellets, puckar och hela kottar finns på den svenska marknaden. Vid satsbryggning är hela kottar eller puckar att föredra då dessa är lättare att sila ifrån.

Jäst

Färsk, flytande jäst finns bara från en tillverkare just nu i Sverige. Det är Wyeast och deras Brewer's choice-påsar, vilka ger ett utmärkt resultat.

Det finns ocså torrjäst som även den kan hålla hög kvalitet.

Den flytande är förpackad i en foliepåse med en näringslösning i en speciell "kula" inuti. När kulan punkteras får jästen näring och börjar föröka sig. Efter två till tre dagar är påsen uppsvälld och man kan göra en förkultur. Välj en jäst av typen ale då den skall jäsas vid rumstemperatur. Det är lättast att lyckas med.

Receptförslag

• 1 burk humlat maltextrakt om cirka 1,7 kg
• 1 burk ohumlat maltextrakt om cirka 1,7 kg
• 50 g humle av någon sort med en alfasyrahalt under 6%
• 1 påse alejäst

Steg för steg

1. Se till att ha en förkultur igång på bryggdagen.
2. Fyll kastrullen med 6-7 liter kallt kranvatten. Om kastrullen rymmer mer än tio liter kan vattenmängden ökas proportionerligt. Ställ kastrullen på spisen och vrid på full värme.
3. Under tiden som vattnet värms upp så placeras de oöppnade plåtburkarna med maltextrakt i diskhon som fylls med varmvatten från kranen. Innehållet blir på det viset lite mer lättflytande.
4. Efter tio minuter kan burkarna öppnas. Innehållet hälls i kastrullen på spisen och de sista dropparna skrapas ur. Blandningen kallas vört.
5. Notera tidpunkten när vörten börjar koka. Se upp för överkokning då vörten har en tendens att resa sig vid uppkoket. I början kommer en riklig skumbildning att uppstå. På skummets yta brukar mörka partiklar samlas i stråk. Avlägsna skummet med en slev eller sil.
6. Tillsätt 25 g humle och låt kokningen fortsätta i 20 minuter.
7. När 5 minuter återstår av koket så tillsätter man ytterligare 25 g humle.
8. Efter 20 minuter är det dags att avbryta kokningen, sätta på locket och ställa kastrullen på kylning i ett vattenbad. Diskhon eller badkaret duger fint till detta. Om kastrullen inte är fylld ända upp så kan man använda någon form av tyngd på locket så att kastrullen inte flyter upp när kylvattnet stiger. Under det här momentet är vörten mycket känslig och olika mikroorganismer kan lätt få fäste. Kyl därför så snabbt som möjligt, gärna med rinnande vatten.
9. När vörtens temperatur är nere på 25 grader skall den hällas över till den desinficerade jäshinken genom ett durkslag. På det viset avlägsnas humlerester och en del andra partiklar. Har man använt humlepellets är nog en bärsil av tyg att föredra. Kom ihåg att allt som kommer i kontakt med vörten nu måste vara desinficerat.
10. Fyll upp jäshinken med kallt kranvatten till 25 liter.
11. Nu är det dags att tillsätta den förberedda jästkulturen. Det sker under kraftig omrörning med en väl rengjord slev eller ballongvisp. Det är bara i detta moment som luft eller syre är av godo för ölet. Jästen behöver syre för att föröka sig och kunna slutföra sin uppgift.
12. Sätt på locket med jäsrör och ställ sedan hinken i rumstemperatur.
13. Efter max två dygn bör jäsningen ha kommit igång. Skumbildningen kommer då att öka under några dagar för att sedan sjunka tillbaka.
14. När jäsningen har avtagit och det bara bubblar sporadiskt i jäsröret är det dags för en omtappning till en annan hink. Omtappningen görs med en desinficerad hävert och avskiljer död jäst och andra ämnen som kan ge bismak åt ölet. Bottensatsen skall alltså inte följa med till den nya hinken. Undvik att syresätta grönölet vid omtappningen då det annars ger upphov till acetaldehyd (smak och doft av gröna äpplen) i det färdiga ölet. Sedan får grönölet genomgå en sekundärjäsning och klarning under en vecka innan det är dags för tappning.
15. Efter sekundärjäsningen bör smaken vara frisk och ren, dock utan kolsyra. Fyll ölet på väl rengjorda flaskor, fat eller liknande. Undvik även här att syresätta ölet. Tillsätt samtidigt lite strösocker för att en efterjäsning skall kunna ske. Det är då kolsyra bildas i ölet. Mängden socker som går åt är ungefär en tesked per liter öl.
16. Ställ flaskorna på en mörk plats där temperaturen är mellan 18 och 20 grader. Låt ölet sköta sig självt under minst en vecka.
17. Efter en vecka kan det vara dags att provsmaka. Ölet bör vara i det närmaste färdigt och smaka friskt, rent och behagligt. Det skall dessutom vara kolsyresatt.
18. Ställ nu flaskorna i lämplig förvaringstemperatur. Källarsvalt är att föredra och det innebär 12-14 grader.