Skillnad mellan versioner av "Proteinrast"

Från BryggarWiki
Hoppa till: navigering, sök
m (Lättare språkliga justeringar för stand-alone)
Rad 1: Rad 1:
 
{{mäskning}}
 
{{mäskning}}
  
Nästa rast som kommer i temperaturordning är '''proteinrasten'''. Det har debatterats tidigare huruvida proteinrasten är nödvändig eller inte med den moderna [[malt]] som finns idag. Den här artikeln går inte in på om proteinrasten behövs eller inte utan beskriver proteinrasten och vad som händer i [[mäskning|mäsken]] under denna fas.
+
Den rast som kommer efter [[syrarast|syrarasten]] i temperaturordning är '''[[Proteinrasten|proteinrasten]]'''. Det har debatterats huruvida [[Proteinrasten|proteinrasten]] är nödvändig eller inte med den moderna [[malt]] som finns idag. Den här artikeln går inte in på om [[Proteinrasten|proteinrasten]] behövs eller inte utan beskriver [[Proteinrasten|proteinrasten]] och vad som händer i [[mäskning|mäsken]] under denna fas.
  
Proteinrasten har som uppgift att bryta ner stora [[protein|proteiner]] till mindre proteiner och [[aminosyra|aminosyror]]. Detta är viktigt av ett antal olika orsaker. För det första så behövs det fria aminosyror i [[vört|vörten]] som näring till [[jäst|jästen]], eftersom jäst inte kan bryta ner proteiner till aminosyror. För det andra så bidrar medelstora proteiner till ölets [[kropp]] och karaktär. Dessutom så bidrar de till ett fast och bra [[skum]] i ölet. För det tredje så orsakar stora proteiner en grumlighet i ölet som inte är önskvärd i de flesta öltyper.
+
[[Proteinrasten|Proteinrasten]] har som uppgift att bryta ner stora [[protein|proteiner]] till mindre [[Proteiner|proteiner]] och [[aminosyra|aminosyror]]. Detta är viktigt av ett antal olika orsaker. För det första så behövs det fria [[Aminosyror|aminosyror]] i [[vört|vörten]] som näring till [[jäst|jästen]], eftersom [[Jäst|jäst]] inte kan bryta ner [[Proteiner|proteiner]] till [[Aminosyror|aminosyror]]. För det andra så bidrar medelstora [[Proteiner|proteiner]] till ölets [[kropp]] och karaktär samt till ett fast och bra [[skum]] i ölet. För det tredje så orsakar stora [[Proteiner|proteiner]] en grumlighet i ölet som inte är önskvärd i de flesta öltyper.
  
Det hävdas också att proteinrasten bidrar till att sänka halten av [[gluten]] i det färdiga ölet.
+
Det hävdas också att [[Proteinrasten|proteinrasten]] bidrar till att sänka halten av [[gluten]] i det färdiga ölet.
  
När det gäller proteinrasten så ligger den på en temperatur mellan 48-52 ºC och varar emellan 15-60 minuter. Biokemiskt så är det två typer av [[enzym|enzymer]] som är aktiva under proteinrasten. Den ena heter [[endopeptidas]] som också kallas också för proteas eller proteinas och den andra [[carboxypeptidas]]. Det är bara endopeptidas som kan bryta ner stora proteiner till mindre delar, så kallade polypeptider. Carboxypeptidas kan inte bryta ner de stora proteinerna utan de jobbar med polypeptiderna som bryts ner till fria aminosyror.
+
När det gäller [[Proteinrasten|proteinrasten]] så ligger den på en temperatur mellan 48-52 ºC och varar mellan 15 och 60 minuter. Biokemiskt så är det två typer av [[enzym|enzymer]] som är aktiva under [[Proteinrasten|proteinrasten]]. Den ena heter [[endopeptidas]] som också kallas också för [[Proteas|proteas]] eller proteinas och den andra [[carboxypeptidas]]. Det är bara endopeptidas som kan bryta ner stora [[Proteiner|proteiner]] till mindre delar, så kallade polypeptider. Carboxypeptidas kan inte bryta ner de stora proteinerna utan de jobbar med polypeptiderna som bryts ner till fria [[Aminosyror|aminosyror]].
  
Man kan säga att [[hydrolys|hydrolysen]] av proteinerna sker i två steg. Först bryter endopeptidas ner de stora proteinerna till peptider, därefter tar carboxypeptidas och bryter ner peptiderna till aminosyror.
+
Man kan säga att [[hydrolys|hydrolysen]] av proteinerna sker i två steg. Först bryter endopeptidas ner de stora proteinerna till peptider, därefter tar carboxypeptidas och bryter ner peptiderna till [[Aminosyror|aminosyror]].
  
Denna process startar redan i [[mältning|mältningen]], och det är därför beroende på hur långt processen gått i mältningen som avgör om man vid mäskningen måste göra en proteinrast.
+
Denna process startar redan i [[mältning|mältningen]], och det är därför beroende på hur långt processen gått i mältningen som avgör om man vid [[Mäskningen|mäskningen]] måste göra en proteinrast.
  
Som de flesta enzymer så förstörs (denatureras) enzymer vid hög värme. Endopeptidas enzymet börjar denatureras vid temperaturer över 50 ºC, medan carboxypeptidas enzymet tål temperaturer på upptill c:a 70 ºC. Carboxypeptidas enzymet fortsätter därför att skapa fria aminosyror även vid temperaturer ovanför proteinrasten. Men det är viktigt att komma ihåg att Carboxypeptidas enzymet endast kan arbeta med peptider och inte kan bryta ner stora proteiner. Det måste Endopeptidas enzymet göra under antingen mältningen eller vid proteinrasten.
+
Som de flesta [[Enzymer|enzymer]] så förstörs (denatureras) [[Enzymer|enzymer]] vid hög värme. Endopeptidas enzymet börjar denatureras vid temperaturer över 50 ºC, medan carboxypeptidas enzymet tål temperaturer på upptill c:a 70 ºC. Carboxypeptidas fortsätter därför att skapa fria [[Aminosyror|aminosyror]] även vid temperaturer ovanför [[Proteinrasten|proteinrasten]]. Men det är viktigt att komma ihåg att carboxypeptidas endast kan arbeta med peptider och inte kan bryta ner stora [[Proteiner|proteiner]]. Det måste endopeptidas göra under antingen mältningen eller vid [[Proteinrasten|proteinrasten]].
  
Det finns undersökningar gjorda som tyder på att proteinrasten även påverkar sammansättningen av de olika sockerarterna vid försockringsrasterna. Det verkar som om vört gjort med en proteinrast innehåller något mer glukos än vört som producerats utan proteinrast.
+
Det finns undersökningar gjorda som tyder på att [[Proteinrasten|proteinrasten]] även påverkar sammansättningen av de olika sockerarterna vid försockringsrasterna. Det verkar som om [[Vört|vört]] gjort med en proteinrast innehåller något mer [[Glukos|glukos]] än [[Vört|vört]] som producerats utan proteinrast.

Versionen från 27 januari 2009 kl. 09.03

Mäskning
Infusionsmäskning
Dekoktionsmäskning
RIMS
Stegmäskning
Kallmäskning
Rast - mäskning
Syrarast
Proteinrast
Försockringsrast
Utmäskning
Lakning
Allmänt - lakning
Metoder - lakning
Problem - lakning

Den rast som kommer efter syrarasten i temperaturordning är proteinrasten. Det har debatterats huruvida proteinrasten är nödvändig eller inte med den moderna malt som finns idag. Den här artikeln går inte in på om proteinrasten behövs eller inte utan beskriver proteinrasten och vad som händer i mäsken under denna fas.

Proteinrasten har som uppgift att bryta ner stora proteiner till mindre proteiner och aminosyror. Detta är viktigt av ett antal olika orsaker. För det första så behövs det fria aminosyror i vörten som näring till jästen, eftersom jäst inte kan bryta ner proteiner till aminosyror. För det andra så bidrar medelstora proteiner till ölets kropp och karaktär samt till ett fast och bra skum i ölet. För det tredje så orsakar stora proteiner en grumlighet i ölet som inte är önskvärd i de flesta öltyper.

Det hävdas också att proteinrasten bidrar till att sänka halten av gluten i det färdiga ölet.

När det gäller proteinrasten så ligger den på en temperatur mellan 48-52 ºC och varar mellan 15 och 60 minuter. Biokemiskt så är det två typer av enzymer som är aktiva under proteinrasten. Den ena heter endopeptidas som också kallas också för proteas eller proteinas och den andra carboxypeptidas. Det är bara endopeptidas som kan bryta ner stora proteiner till mindre delar, så kallade polypeptider. Carboxypeptidas kan inte bryta ner de stora proteinerna utan de jobbar med polypeptiderna som bryts ner till fria aminosyror.

Man kan säga att hydrolysen av proteinerna sker i två steg. Först bryter endopeptidas ner de stora proteinerna till peptider, därefter tar carboxypeptidas och bryter ner peptiderna till aminosyror.

Denna process startar redan i mältningen, och det är därför beroende på hur långt processen gått i mältningen som avgör om man vid mäskningen måste göra en proteinrast.

Som de flesta enzymer så förstörs (denatureras) enzymer vid hög värme. Endopeptidas enzymet börjar denatureras vid temperaturer över 50 ºC, medan carboxypeptidas enzymet tål temperaturer på upptill c:a 70 ºC. Carboxypeptidas fortsätter därför att skapa fria aminosyror även vid temperaturer ovanför proteinrasten. Men det är viktigt att komma ihåg att carboxypeptidas endast kan arbeta med peptider och inte kan bryta ner stora proteiner. Det måste endopeptidas göra under antingen mältningen eller vid proteinrasten.

Det finns undersökningar gjorda som tyder på att proteinrasten även påverkar sammansättningen av de olika sockerarterna vid försockringsrasterna. Det verkar som om vört gjort med en proteinrast innehåller något mer glukos än vört som producerats utan proteinrast.