Belgisk wit
| Öltyp : | {{{Öltyp}}} |
| Färg : | {{{Färg}}} |
| OG : | {{{OG}}} |
| FG : | {{{FG}}} |
| Beska : | {{{Beska}}} |
| Alkohol : | {{{Alkohol}}} |
| Exempel på öl | |
| {{{Exempel}}} | |
| Veteöl |
|---|
| Weissbier av sydtysk typ (weizen) |
| Dunkelweissen |
| Belgisk wit |
| Amerikansk veteöl |
| Weissbock |
| Witbock |
| Berliner weisse |
| Leipziger gose |
Förutom de lite speciella lambic ölen och deras släktingar som också bryggs med en hel del vete i så finns det ett "äkta" belgiskt veteöl, nämligen Wit.
Den mesta kända Wit öl som finns är nog Hoegaarden som har funnits i Sverige. Nu finns det dessutom ytterligare några importerade belgiska veteöl. Precis som de sydtyska veteölen så är detta ett öl som man helst avnjuter kallt en varm sommardag.
Den stora skillnaden mellan de tyska veteölen och Wit är att Wit bryggs på omältat vete. Beskan ligger kanske en aning högre än den tyska. Dessutom så kryddar gärna belgarna sitt veteöl, främst med koriander och curacao. Om man inte får tag på curacao så kan man använda pomeransskal som brukar gå att få tag på i de flesta livsmedelsaffärer. Mängden vetemalt är också kanske något mindre mellan 40-50%.
Precis som de tyska veteölen så ska humlet inte ge något bidrag till smak eller arom och ligga på en beska på c:a 18-22 IBU. De nejliklika estrar och fenoler som kännetecknar de sydtyska veteölen ska ha betydligt lägre halt och endast finnas i små mängder. Smak och doft ska primärt komma från kryddorna.
En liten lustig sak med belgiska veteöl är att färgen ofta skiftar något i ljusgrönt. Varifrån den gröna färgen kommer är svårt att säga, men det kan vara kryddorna eftersom denna ljusgröna nyans inte finns i de tyska veteölen.
Samtliga veteöl ligger på en alkoholhalt runt 4,5-5,0 volymprocent. Ölet ska ha en låg restsötma som inte får dominera utan ölet ska upplevas som torrt.