Cohumulone: Skillnad mellan sidversioner
Skapade sidan med ''''Cohumulone''' är en av tre alfasyror, som tillsammans med humulone och adhumulone enkelt brukar benämnas humlets alfasyra. Utbytet av beskan i C. …' |
mIngen redigeringssammanfattning |
||
| (2 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte) | |||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
Utbytet av beskan i C. är något högre än hos de andra två alfasyrorna, varför en hög C.-halt kan ge en högre [[beska]] i ölet. Den [[Beska|beska]] som C. bidrar med kan dock uppfattas som något kärv, så som [[Bryggare|bryggare]] kan det vara bra att hålla koll på halten av C. i sin [[Humle|humle]]. | Utbytet av beskan i C. är något högre än hos de andra två alfasyrorna, varför en hög C.-halt kan ge en högre [[beska]] i ölet. Den [[Beska|beska]] som C. bidrar med kan dock uppfattas som något kärv, så som [[Bryggare|bryggare]] kan det vara bra att hålla koll på halten av C. i sin [[Humle|humle]]. | ||
Om en humles | Om en humles Cohumulonehalt ska vara hög eller låg beror i slutändan på öltypen och vad man som [[Bryggare|bryggare]] vill uppnå för sorts [[Beska|beska]] i sin öl. I en torrhumlad [[india pale ale]] kanske [[Beska|beskan]] från C. passar utmärkt, medan man i en [[tjeckisk pilsner]] eventuellt vill undvika för hög C.-halt. | ||
Den något bristfälliga tabellen nedan visar några sorters [[Humle|humle]] utifrån deras ungefärliga proportioner av Cohumulone. Man kan se en tendens av att de humlesorter som traditionellt anses vara typisk [[aromhumle]] har låg proportion av C. och att de som anses typisk [[bitterhumle]] har hög proportion av C. | |||
{| class="wikitable" | {| class="wikitable" | ||
! colspan= "2" | | ! colspan= "2" | Tabell med humlesorter, proportion Cohumulone i förhållande till övriga alfa/betasyror (i stigande skala). | ||
|- | |- | ||
! Låg proportion av | ! Låg proportion av Cohumulone | ||
! Hög proportion av | ! Hög proportion av Cohumulone | ||
|- | |- | ||
| [[Hallertauer Mittelfrüh]] | | [[Hallertauer Mittelfrüh]] | ||
| [[ | | [[Fuggle]] | ||
|- | |- | ||
| [[Mount Hood]] | | [[Mount Hood]] | ||
| [[ | | [[Centennial]] | ||
|- | |- | ||
| [[ | | [[Saaz]] | ||
| [[Columbus]] | | [[Columbus]] | ||
|- | |- | ||
| [[ | | [[Tettnanger]] | ||
| [[Chinook]] | | [[Chinook]] | ||
|- | |- | ||
| Rad 26: | Rad 28: | ||
| [[Galena]] | | [[Galena]] | ||
|} | |} | ||
==Referenser== | |||
Daniels, Ray ''Designing Great Beers'' (2000) | |||
Sundström, Heléne ''Olika aromahumlesorters inverkan på smaken hos en [[Ljus_lager|ljus lager]]öl'' (del av examensarbete från KTH, 2001) | |||
Nuvarande version från 28 februari 2010 kl. 17.59
Cohumulone är en av tre alfasyror, som tillsammans med humulone och adhumulone enkelt brukar benämnas humlets alfasyra. Utbytet av beskan i C. är något högre än hos de andra två alfasyrorna, varför en hög C.-halt kan ge en högre beska i ölet. Den beska som C. bidrar med kan dock uppfattas som något kärv, så som bryggare kan det vara bra att hålla koll på halten av C. i sin humle.
Om en humles Cohumulonehalt ska vara hög eller låg beror i slutändan på öltypen och vad man som bryggare vill uppnå för sorts beska i sin öl. I en torrhumlad india pale ale kanske beskan från C. passar utmärkt, medan man i en tjeckisk pilsner eventuellt vill undvika för hög C.-halt.
Den något bristfälliga tabellen nedan visar några sorters humle utifrån deras ungefärliga proportioner av Cohumulone. Man kan se en tendens av att de humlesorter som traditionellt anses vara typisk aromhumle har låg proportion av C. och att de som anses typisk bitterhumle har hög proportion av C.
| Tabell med humlesorter, proportion Cohumulone i förhållande till övriga alfa/betasyror (i stigande skala). | |
|---|---|
| Låg proportion av Cohumulone | Hög proportion av Cohumulone |
| Hallertauer Mittelfrüh | Fuggle |
| Mount Hood | Centennial |
| Saaz | Columbus |
| Tettnanger | Chinook |
| East Kent Golding | Galena |
Referenser[redigera]
Daniels, Ray Designing Great Beers (2000)
Sundström, Heléne Olika aromahumlesorters inverkan på smaken hos en ljus lageröl (del av examensarbete från KTH, 2001)