Tjeckisk/Böhmisk pilsner: Skillnad mellan sidversioner
Kenneth (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{ljus lager}} | {{ljus lager}} | ||
Denna brygd skapades ur ren desperation. De gamla överjästa ölen som gjordes i Pilsen var helt enkelt alldeles för dåliga. För att förbättra denna situation byggdes ett nytt bryggeri 1842 och man importerade en underjäst från Bayern. Resultatet blev över all förväntan, och blev snabbt kopierad i andra länder, såsom Tyskland och Danmark ( Carlsberg ) | Denna brygd skapades ur ren desperation. De gamla [[överjäst|överjästa]] ölen som gjordes i Pilsen var helt enkelt alldeles för dåliga. För att förbättra denna situation byggdes ett nytt [[bryggeri]] 1842 och man importerade en [[underjäst]] från Bayern. Resultatet blev över all förväntan, och blev snabbt kopierad i andra länder, såsom [[Tyskland]] och [[Danmark]] ( Carlsberg ). | ||
Tjeckisk eller Böhmisk pilsner som den kallas ibland, är ljus, [[maltig]] och rejält humlad. Ändå så är smaken ren och klar. [[Saaz]]humlen ger den karaktäristiska doften, samt även en viss kolasmak. Det som ger kolasmaken är [[diacetyl]] som uppstår vid jäsningsprocessen. | |||
Traditionellt så har den tjeckiska pilsnern haft tämligen höga [[IBU]] värden. Den klassiska [[Pilsner Urquell]] hade 43 IBU. Efter att gränserna öppnats i samband med Sovjetimperiets fall har man moderniserat anläggningarna samt anpassat beskan. Dagens Pilsner Urquell har betydligt mindre beska och knappt någon smak av diacetyl. | |||
Det är viktigt att få ganska mycket dextriner så att det inte jäser ut för mycket. Ett FG på 1015 ger en kropp som passar till tjeckisk pilsner | Den gamla [[dekoktionsmäskning|dekoktionsmäskningen]] har i många fall ersatts av [[stegmäskning]]. Det som fortfarande finns kvar är [[syrarast|syrarasten]] vid c:a 40 C. Detta på grund av det extremt mjuka [[vatten]] som finns i Pilsen. | ||
Humlebeskan styr du som du själv vill ha. Ett varningsord alltför mycket Saaz kan ge en viss "gräsighet" på ölet som inte passar. Ta istället en annan sort med högre alfasyra till beskan, och använd Saaz till smak och arom. | |||
Lämplig mängd torde vara 30 g till smak och 20 till lukt. Undvik torrhumling. | Det viktiga i mäskningen är inte om du dekoktionsmäskar eller stegmäskar. Det viktiga är vid vilka temperaturer som du lägger [[rast|rasterna]] på. | ||
Om du vill ha diacetyl bör du jäsa ganska kallt, gärna 8 grader eller under. Skulle du få för mycket diacetyl kan du göra en diacetylrast efter primärjäsningen. Låt grönölet stå varmt i ett dygn. Lagra därefter kallt 0-2 grader , gärna i 6 veckor eller mer. | Det är viktigt att få ganska mycket [[dextrin|dextriner]] så att det inte jäser ut för mycket. Ett FG [[på]] 1015 ger en kropp som passar till tjeckisk pilsner. | ||
Humlebeskan styr du som du själv vill ha. Ett varningsord alltför mycket Saaz kan ge en viss "gräsighet" på ölet som inte passar. Ta istället en annan sort med högre [[alfasyra]] till beskan, och använd Saaz till [[smak|smakhumle]] och [[arom|aromhumle]]. Lämplig mängd torde vara 30 g till smak och 20 till lukt. Undvik torrhumling. | |||
Jästen bör lämpligen vara en tjeckisk sådan, från Yeast Lab eller Wyeast. | |||
Om du vill ha [[diacetyl]] bör du jäsa ganska kallt, gärna 8 grader eller under. Skulle du få för mycket diacetyl kan du göra en [[diacetylrast]] efter [[primärjäsning|primärjäsningen]]. Låt [[grönöl|grönölet]] stå varmt i ett dygn. [[Lagrning|Lagra]] därefter kallt 0-2 grader , gärna i 6 veckor eller mer. | |||
Versionen från 1 november 2007 kl. 09.43
| Öltyp : | {{{Öltyp}}} |
| Färg : | {{{Färg}}} |
| OG : | {{{OG}}} |
| FG : | {{{FG}}} |
| Beska : | {{{Beska}}} |
| Alkohol : | {{{Alkohol}}} |
| Exempel på öl | |
| {{{Exempel}}} | |
| Ljus lager |
|---|
| Modern ljus lager |
| Internationell lager |
| Tjeckisk/bömisk pilsner |
| Tysk pilsner |
| Dortmunder export |
| Münchener helles |
| Amerikansk lager |
| Bock |
| Helles bock/majbock |
| Spezial |
| Vollbier |
Denna brygd skapades ur ren desperation. De gamla överjästa ölen som gjordes i Pilsen var helt enkelt alldeles för dåliga. För att förbättra denna situation byggdes ett nytt bryggeri 1842 och man importerade en underjäst från Bayern. Resultatet blev över all förväntan, och blev snabbt kopierad i andra länder, såsom Tyskland och Danmark ( Carlsberg ).
Tjeckisk eller Böhmisk pilsner som den kallas ibland, är ljus, maltig och rejält humlad. Ändå så är smaken ren och klar. Saazhumlen ger den karaktäristiska doften, samt även en viss kolasmak. Det som ger kolasmaken är diacetyl som uppstår vid jäsningsprocessen.
Traditionellt så har den tjeckiska pilsnern haft tämligen höga IBU värden. Den klassiska Pilsner Urquell hade 43 IBU. Efter att gränserna öppnats i samband med Sovjetimperiets fall har man moderniserat anläggningarna samt anpassat beskan. Dagens Pilsner Urquell har betydligt mindre beska och knappt någon smak av diacetyl.
Den gamla dekoktionsmäskningen har i många fall ersatts av stegmäskning. Det som fortfarande finns kvar är syrarasten vid c:a 40 C. Detta på grund av det extremt mjuka vatten som finns i Pilsen.
Det viktiga i mäskningen är inte om du dekoktionsmäskar eller stegmäskar. Det viktiga är vid vilka temperaturer som du lägger rasterna på.
Det är viktigt att få ganska mycket dextriner så att det inte jäser ut för mycket. Ett FG på 1015 ger en kropp som passar till tjeckisk pilsner.
Humlebeskan styr du som du själv vill ha. Ett varningsord alltför mycket Saaz kan ge en viss "gräsighet" på ölet som inte passar. Ta istället en annan sort med högre alfasyra till beskan, och använd Saaz till smakhumle och aromhumle. Lämplig mängd torde vara 30 g till smak och 20 till lukt. Undvik torrhumling.
Jästen bör lämpligen vara en tjeckisk sådan, från Yeast Lab eller Wyeast.
Om du vill ha diacetyl bör du jäsa ganska kallt, gärna 8 grader eller under. Skulle du få för mycket diacetyl kan du göra en diacetylrast efter primärjäsningen. Låt grönölet stå varmt i ett dygn. Lagra därefter kallt 0-2 grader , gärna i 6 veckor eller mer.