Wiener: Skillnad mellan sidversioner
Kenneth (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{mörk lager}} | {{mörk lager}} | ||
Wienerölet är maltigt, bärnstenfärgat, med moderat beska och en stamvörtstyrka på 1048 - 1055. | '''Wienerölet''' är [[maltig|maltigt]], bärnstenfärgat, med moderat [[beska]] och en [[stamvörtstyrka]] på 1048 - 1055. [[Malt|Malten]] bör bestå av huvudsakligen [[pilsnermalt]] och [[karamellmalt]] och eventuellt en mycket liten mängd [[färgmalt]]. Det fanns en gång något som kallades för [[Wienermalt]], men som inte längre går att få tag i. | ||
Mäskschemat bör följa samma tider och temperaturer som för Münchener Helles. | [[Mäskschema|Mäskschemat]] bör följa samma tider och temperaturer som för [[Münchener Helles]]. | ||
Som för alla andra underjästa öl bör det jäsas vid låg temperatur ( 8-12 C ) och lagras ännu kallare. Ölet kan ha en viss fruktighet, som kommer från vissa jäststammar. Diacetyl får däremot inte förekomma. | Som för alla andra [[underjäst|underjästa]] öl bör det [[jäsning|jäsas]] vid låg temperatur ( 8-12 C ) och [[lagring|lagras]] ännu kallare. Ölet kan ha en viss [[fruktighet]], som kommer från vissa jäststammar. [[Diacetyl]] får däremot inte förekomma. | ||
För att uppnå en balans mellan malt och beska så bör beskan ligga runt 25 IBU, med två avvikelser uppåt eller nedåt på ett par IBU. Humlesorter som används är Saaz, Tettnanger och Spalt. | För att uppnå en balans mellan malt och beska så bör beskan ligga runt 25 [[IBU]], med två avvikelser uppåt eller nedåt på ett par IBU. Humlesorter som används är [[Saaz]], [[Tettnanger]] och [[Spalt]]. | ||
Eftersom wieneröl är underjäst bör man se till att ölet får lagras ordentligt. Gör gärna en diacetylrast efter primärjäsningen men innan lagringen. | Eftersom wieneröl är underjäst bör man se till att ölet får [[lagring|lagras]] ordentligt. Gör gärna en [[diacetylrast]] efter [[primärjäsning|primärjäsningen]] men innan lagringen. | ||
Man bör undvika vatten med hög sulfathalt, men gärna med en relativt hög halt av karbonater. | Man bör undvika [[vatten]] med hög [[sulfat|sulfathalt]], men gärna med en relativt hög halt av [[karbonat|karbonater]]. | ||
Versionen från 22 november 2007 kl. 15.11
| Öltyp : | {{{Öltyp}}} |
| Färg : | {{{Färg}}} |
| OG : | {{{OG}}} |
| FG : | {{{FG}}} |
| Beska : | {{{Beska}}} |
| Alkohol : | {{{Alkohol}}} |
| Exempel på öl | |
| {{{Exempel}}} | |
| Mörk lager |
|---|
| Modern mörk lager |
| Wiener |
| Märzen (traditionell oktoberfestbier) |
| Münchener dunkel |
| Mörk tjeckisk lager |
| Schwarzbier |
| Amerikansk mörk lager |
| Traditionell bock |
| Dubbelbock |
Wienerölet är maltigt, bärnstenfärgat, med moderat beska och en stamvörtstyrka på 1048 - 1055. Malten bör bestå av huvudsakligen pilsnermalt och karamellmalt och eventuellt en mycket liten mängd färgmalt. Det fanns en gång något som kallades för Wienermalt, men som inte längre går att få tag i. Mäskschemat bör följa samma tider och temperaturer som för Münchener Helles.
Som för alla andra underjästa öl bör det jäsas vid låg temperatur ( 8-12 C ) och lagras ännu kallare. Ölet kan ha en viss fruktighet, som kommer från vissa jäststammar. Diacetyl får däremot inte förekomma.
För att uppnå en balans mellan malt och beska så bör beskan ligga runt 25 IBU, med två avvikelser uppåt eller nedåt på ett par IBU. Humlesorter som används är Saaz, Tettnanger och Spalt. Eftersom wieneröl är underjäst bör man se till att ölet får lagras ordentligt. Gör gärna en diacetylrast efter primärjäsningen men innan lagringen.
Man bör undvika vatten med hög sulfathalt, men gärna med en relativt hög halt av karbonater.