Ljus stark belgisk ale: Skillnad mellan sidversioner
notch, http://www.bsqueshot.com/profiles/blogs/xanax-xanax-withdrawal-buy-431 Xanax, =-))), http://mhcniceshoes.ning.com/profiles/blogs/buy-adipex-buy-adipex-online-57 Buy Adipex - buy adipex online |
m Återställde redigeringar av 79.142.64.19 (användardiskussion) till senaste versionen av BryggBotten |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Belgiska ale}} | {{Belgiska ale}} | ||
== Ljus stark belgisk [[Ale|ale]] == | |||
Klass 9D enligt 2009 års [[SHBF|SHBF]] öltypsdefinition | |||
[[OG|OG]] >1,067 | |||
[[FG|FG]] 1,006–1,016 | |||
[[Alkohol|Alkohol]] >7,5vol% | |||
[[IBU|IBU]] 20–35 | |||
[[Färg|Färg]]([[EBC|EBC]]) 7–30 | |||
Ljus stark belgisk [[Ale|ale]] är en bred grupp. Där ingår både torra, lätta öl och tyngre, sötare varianter. | |||
Gemensamt skiljer de sig dock från tripel genom att ha en doft- och smakbild med färre komponenter och att de kan vara söta, vilket tripel aldrig är. | |||
'''Bouquet/Arom:''' Doften bör vara fruktigt estrig, där estrarna kan dofta banan, äpple, päron, persika, tropisk frukt eller [[SM|sm]]ågodis. [[Fenoler|Fenoler]] skall finnas på låga till medelhöga nivåer. En tydlig alkoholton kan förekomma. Humledoft kan förekomma på låga nivåer. | |||
'''[[Färg|Färg]]/Utseende:''' Ljust halmgul till koppar. Köldgrumling är tillåten. | |||
'''Smak:''' Tydliga men inte överväldigande fruktiga [[Estrar|estrar]] och [[Fenoler|fenoler]]. Humlesmak kan finnas på låga nivåer. Humlebeskan skall vara låg till medelhög. Mer eller mindre värmande beroende på alkoholstyrka. En viss [[Beska|beska]], [[Sötma|sötma]] och spritighet från alkoholen kan förekomma, särskilt i starkare exemplar. Toner av lösningsmedel | |||
får förekomma på låga nivåer. Kan vara torr eller ha en viss [[Restsötma|restsötma]]. | |||
'''[[Kropp|Kropp]]:''' Ofta medium [[Kropp|kropp]], men kan vara lättare. Hög [[Kolsyra|kolsyra]]. | |||
'''Exempel:''' Delirium Tremens, Duvel, Kasteelbier | |||
Blonde, Brigand, Judas, Kwak, Bush Ambrée, | |||
St. Feuillien Blonde. | |||
Versionen från 14 december 2010 kl. 17.58
| Belgiska ale |
|---|
| Belgisk pale ale |
| Belgisk blonde |
| Belgisk brown ale |
| Ljus stark belgisk ale |
| Mörk stark belgisk ale |
| Dubbel |
| Trippel |
| Saison |
| Supersaison |
| Bière de garde |
Ljus stark belgisk ale
Klass 9D enligt 2009 års SHBF öltypsdefinition
OG >1,067
FG 1,006–1,016
Alkohol >7,5vol%
IBU 20–35
Ljus stark belgisk ale är en bred grupp. Där ingår både torra, lätta öl och tyngre, sötare varianter. Gemensamt skiljer de sig dock från tripel genom att ha en doft- och smakbild med färre komponenter och att de kan vara söta, vilket tripel aldrig är.
Bouquet/Arom: Doften bör vara fruktigt estrig, där estrarna kan dofta banan, äpple, päron, persika, tropisk frukt eller smågodis. Fenoler skall finnas på låga till medelhöga nivåer. En tydlig alkoholton kan förekomma. Humledoft kan förekomma på låga nivåer.
Färg/Utseende: Ljust halmgul till koppar. Köldgrumling är tillåten.
Smak: Tydliga men inte överväldigande fruktiga estrar och fenoler. Humlesmak kan finnas på låga nivåer. Humlebeskan skall vara låg till medelhög. Mer eller mindre värmande beroende på alkoholstyrka. En viss beska, sötma och spritighet från alkoholen kan förekomma, särskilt i starkare exemplar. Toner av lösningsmedel får förekomma på låga nivåer. Kan vara torr eller ha en viss restsötma.
Kropp: Ofta medium kropp, men kan vara lättare. Hög kolsyra.
Exempel: Delirium Tremens, Duvel, Kasteelbier Blonde, Brigand, Judas, Kwak, Bush Ambrée, St. Feuillien Blonde.