Dubbel: Skillnad mellan sidversioner

Från BryggarWiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ny sida: {{Belgiska ale}} (Om du kan något om denna öltyp får du mer än gärna skriva något här. Klicka då på '''redigera''' ovan och börja med att ta bort denna text. Sedan är det bara ...
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
(4 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Belgiska ale}}
{{Belgiska ale}}


== Dubbel ==
Klass 9F enligt 2009 års [[SHBF|SHBF]] öltypsdefinition


(Om du kan något om denna öltyp får du mer än gärna skriva något här. Klicka då på '''redigera''' ovan och börja med att ta bort denna text. Sedan är det bara att skriva på. Nästa person som ser texten kan lägga till eller ändra. Du kan alltid se tidigare varianter av texten om du klickar på '''historik''' ovan.)
[[OG|OG]] 1,056–1,070
 
[[FG|FG]] 1,010–1,016
 
[[Alkohol|Alkohol]] 5,9–7,4vol%
 
[[IBU|IBU]] 25–35
 
[[Färg|Färg]]([[EBC|EBC]]) 20–75
 
Öl som skulle kunna klassificeras som dubbel bryggdes redan på medeltiden, men den första moderna dubbeln bryggdes av Westmalle 1856. Namnet dubbel började användas först efter andra världskriget när trappistölen började nå större publik. Traditionellt bryggs dubbel huvudsakligen med belgisk [[Pilsnermalt|pilsnermalt]] och mörk [[Sirap|sirap]] eller oraffinerat [[Socker|socker]]. Men det är fullt acceptabelt att också ha med [[Münchnermalt|münchnermalt]], [[Mörk_karamellmalt|mörk karamellmalt]] och andra specialmalter.
 
'''Bouquet/Arom:''' Mångfacetterad och sammansatt maltig doft som kan dra åt choklad, kola och nötter. Får inte vara bränd. Fruktestrar och kryddiga [[Fenoler|fenoler]] bör förekomma, men inte på höga nivåer. Även toner av [[Högre_alkoholer|högre alkoholer]] får förekomma, men en dubbel får inte dofta spritigt eller lösningsmedel. Låga nivåer av [[Humle|humle]] får förekomma.
 
'''[[Färg|Färg]]/Utseende:''' Bärnstensfärgad till mörkbrun. Skall ha ett kraftigt, moussigt och stabilt [[Skum|skum]]. Köldgrumling är tillåten.
 
'''Smak:''' En dubbel skall vara smakrik, komplex och maltdominerad, med en torr eftersmak. Maltsötma som drar åt nougat och choklad skall samspela med [[Estrar|estrar]], [[Alkohol|alkohol]] och [[Fenoler|fenoler]], men med tonvikt maltigheten. Kryddiga [[Fenoler|fenoler]] som kan dra åt nejlika samt toner av mandel, [[Russin|russin]] och torkad frukt kan förekomma men får inte dominera. En återhållsam [[Beska|beska]] bör finnas. Viss humlesmak kan förekomma. Varken [[Diacetyl|diacetyl]]/[[SM|sm]]örkola eller [[Kryddor|kryddor]] får förekomma.
 
'''[[Kropp|Kropp]]:''' Medelfyllig. Hög [[Kolsyra|kolsyra]].
 
'''Exempel:''' Westmalle dubbel, La Trappe dubbel, Röd Chimay.

Nuvarande version från 24 mars 2009 kl. 08.26

Belgiska ale
Belgisk pale ale
Belgisk blonde
Belgisk brown ale
Ljus stark belgisk ale
Mörk stark belgisk ale
Dubbel
Trippel
Saison
Supersaison
Bière de garde

Dubbel[redigera]

Klass 9F enligt 2009 års SHBF öltypsdefinition

OG 1,056–1,070

FG 1,010–1,016

Alkohol 5,9–7,4vol%

IBU 25–35

Färg(EBC) 20–75

Öl som skulle kunna klassificeras som dubbel bryggdes redan på medeltiden, men den första moderna dubbeln bryggdes av Westmalle 1856. Namnet dubbel började användas först efter andra världskriget när trappistölen började nå större publik. Traditionellt bryggs dubbel huvudsakligen med belgisk pilsnermalt och mörk sirap eller oraffinerat socker. Men det är fullt acceptabelt att också ha med münchnermalt, mörk karamellmalt och andra specialmalter.

Bouquet/Arom: Mångfacetterad och sammansatt maltig doft som kan dra åt choklad, kola och nötter. Får inte vara bränd. Fruktestrar och kryddiga fenoler bör förekomma, men inte på höga nivåer. Även toner av högre alkoholer får förekomma, men en dubbel får inte dofta spritigt eller lösningsmedel. Låga nivåer av humle får förekomma.

Färg/Utseende: Bärnstensfärgad till mörkbrun. Skall ha ett kraftigt, moussigt och stabilt skum. Köldgrumling är tillåten.

Smak: En dubbel skall vara smakrik, komplex och maltdominerad, med en torr eftersmak. Maltsötma som drar åt nougat och choklad skall samspela med estrar, alkohol och fenoler, men med tonvikt på maltigheten. Kryddiga fenoler som kan dra åt nejlika samt toner av mandel, russin och torkad frukt kan förekomma men får inte dominera. En återhållsam beska bör finnas. Viss humlesmak kan förekomma. Varken diacetyl/smörkola eller kryddor får förekomma.

Kropp: Medelfyllig. Hög kolsyra.

Exempel: Westmalle dubbel, La Trappe dubbel, Röd Chimay.