Trippel: Skillnad mellan sidversioner
Ersätter sidans innehåll med '{{Belgiska ale}} {{fyll}}' |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (5 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Belgiska ale}} | {{Belgiska ale}} | ||
== Tripel == | |||
Klass 9C enligt 2009 års [[SHBF|SHBF]] öltypsdefinition | |||
[[OG|OG]] 1,070–1,090 | |||
[[FG|FG]] 1,008–1,013 | |||
[[Alkohol|Alkohol]] 7,5–10,5vol% | |||
[[IBU|IBU]] 20–39 | |||
[[Färg|Färg]]([[EBC|EBC]]) 7–20 | |||
Tripel är aristokraten i den ljusa starka belgiska familjen. Den är utsvävande men välbalanserad, tung men inte sötsliskig, ofta värmande men aldrig spritig. | |||
'''Bouquet/Arom:''' En tripel skallvara komplex i doften. [[Fenoler|Fenoler]] skall ge en märkbar till påtaglig kryddighet som kan innehålla nejlika, mandelmassa och parfymig blommighet. Det skall finnas viss men inte dominerande maltsötma. Fruktiga [[Estrar|estrar]] som kan dra åt citrus, banan och aprikos kan förekomma på låga nivåer. Humledoften skall vara återhållsam, liksom maltigheten. Skall ej dofta lösningsmedel eller vara spritig. Ingen diacteyl. | |||
'''[[Färg|Färg]]/Utseende:''' Färgen skall vara halmgul till bärnsten. Skummet skall vara kraftigt och moussigt. Köldgrumling är tillåten. | |||
'''Smak:''' Mjukt maltig med en komplex kryddighet från jästfenoler. Mandeltoner förekommer ofta. En märkbar humlesmak och medelhög [[Beska|beska]] får finnas. Tripeln bör vara värmande men inte spritig. [[Diacetyl|Diacetyl]]/[[SM|sm]]örkola får inte förekomma. | |||
'''[[Kropp|Kropp]]:''' Medelfyllig med hög [[Kolsyra|kolsyra]]. Utjäst och torr. | |||
'''Exempel:''' Westmalle tripel, La Trappe tripel, Vit Chimay, Brugse tripel, St. Bernardus tripel | |||
Nuvarande version från 21 mars 2009 kl. 13.08
| Belgiska ale |
|---|
| Belgisk pale ale |
| Belgisk blonde |
| Belgisk brown ale |
| Ljus stark belgisk ale |
| Mörk stark belgisk ale |
| Dubbel |
| Trippel |
| Saison |
| Supersaison |
| Bière de garde |
Tripel[redigera]
Klass 9C enligt 2009 års SHBF öltypsdefinition
OG 1,070–1,090
FG 1,008–1,013
Alkohol 7,5–10,5vol%
IBU 20–39
Tripel är aristokraten i den ljusa starka belgiska familjen. Den är utsvävande men välbalanserad, tung men inte sötsliskig, ofta värmande men aldrig spritig.
Bouquet/Arom: En tripel skallvara komplex i doften. Fenoler skall ge en märkbar till påtaglig kryddighet som kan innehålla nejlika, mandelmassa och parfymig blommighet. Det skall finnas viss men inte dominerande maltsötma. Fruktiga estrar som kan dra åt citrus, banan och aprikos kan förekomma på låga nivåer. Humledoften skall vara återhållsam, liksom maltigheten. Skall ej dofta lösningsmedel eller vara spritig. Ingen diacteyl.
Färg/Utseende: Färgen skall vara halmgul till bärnsten. Skummet skall vara kraftigt och moussigt. Köldgrumling är tillåten.
Smak: Mjukt maltig med en komplex kryddighet från jästfenoler. Mandeltoner förekommer ofta. En märkbar humlesmak och medelhög beska får finnas. Tripeln bör vara värmande men inte spritig. Diacetyl/smörkola får inte förekomma.
Kropp: Medelfyllig med hög kolsyra. Utjäst och torr.
Exempel: Westmalle tripel, La Trappe tripel, Vit Chimay, Brugse tripel, St. Bernardus tripel