Vatten: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
|||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Vatten är den vätska som utan tvekan skördar mest liv per år. | |||
'''Vatten''' utgör ofta mellan 90 och 97% av innehållet i | '''Vatten''' utgör ofta mellan 90 och 97% av innehållet i | ||
[[öl]]. Detta avspeglar sig i ölets smak och karaktär. En del öl som | [[öl]]. Detta avspeglar sig i ölets smak och karaktär. Vatten kan ha | ||
bryggs på ett [[mjukt vatten]] får en mjuk karaktär medan andra öl som | olika [[Hårdhet|hårdhet]]. En del öl som bryggs på ett [[mjukt vatten]] får en mjuk karaktär medan andra öl som | ||
bryggs på ett [[hårt vatten|hårt]], mineralrikt vatten blir saltare och strävare i | bryggs på ett [[hårt vatten|hårt]], mineralrikt vatten blir saltare och strävare i | ||
smaken. | smaken. | ||
| Rad 11: | Rad 11: | ||
[[magnesium]], [[sulfat]], [[klorid]] och [[karbonat]]. | [[magnesium]], [[sulfat]], [[klorid]] och [[karbonat]]. | ||
* Kalcium hjälper till att sänka mäskens pH vilket kan vara bra om man brygger på endast ljus malt. | * [[Kalcium|Kalcium]] hjälper till att sänka mäskens [[PH|pH]] vilket kan vara bra om man brygger på endast ljus [[Malt|malt]]. | ||
* Natrium förstärker ölets sötma men tillsammans med sulfatjoner kan den ge kärv smak. Om vattnet har mycket sulfatjoner så skall natriuminnehållet hållas lågt. | * Natrium förstärker ölets sötma men tillsammans med sulfatjoner kan den ge kärv smak. Om vattnet har mycket sulfatjoner så skall natriuminnehållet hållas lågt. | ||
* Magnesium är bra som jästnäring men kan i högre doser ge ett astringent och kärvt öl. | * Magnesium är bra som jästnäring men kan i högre doser ge ett astringent och kärvt öl. | ||
* Sulfat i högre koncentrationer ger ett krispigt och torrt öl som accentuerar humlebeskan. | * Sulfat i högre koncentrationer ger ett krispigt och torrt öl som accentuerar humlebeskan. | ||
* Klorid ger ölet kropp, fyllighet och en mjuk sötma. | * Klorid ger ölet [[Kropp|kropp]], fyllighet och en mjuk sötma. | ||
* Karbonat höjer mäskens pH vilket är bra om stora mängder [[rostad malt]] används. | * Karbonat höjer mäskens [[PH|pH]] vilket är bra om stora mängder [[rostad malt]] används. | ||
Vattnets mineralinnehåll var anledningen till att många öltyper | Vattnets mineralinnehåll var anledningen till att många öltyper | ||
| Rad 24: | Rad 24: | ||
I dag designar man sitt bryggvatten så att det passar ens behov. Det | I dag designar man sitt bryggvatten så att det passar ens behov. Det | ||
viktigaste är att man får rätt pH i mäsken med de maltsorter man | viktigaste är att man får rätt [[PH|pH]] i mäsken med de maltsorter man | ||
använder. Detta kan man göra med tillsatser av kalciumkarbonat i | använder. Detta kan man göra med [[Tillsatser|tillsatser]] av [[Kalciumkarbonat|kalciumkarbonat]] i | ||
mäsken eller natriumbikarbonat i bryggvattnet för att höja pH. För att | mäsken eller natriumbikarbonat i bryggvattnet för att höja [[PH|pH]]. För att | ||
sänka pH så ser man till att ha mindre koncentration av karbonater och | sänka [[PH|pH]] så ser man till att ha mindre koncentration av karbonater och | ||
tillräckligt med kalcium i sitt vatten. Man kan också tillsätta en | tillräckligt med [[Kalcium|kalcium]] i sitt vatten. Man kan också tillsätta en | ||
syra, till exempel [[mjölksyra]]. | syra, till exempel [[mjölksyra]]. | ||
Mörk, rostad malt sänker pH i mäsken mer än ljus malt. Ibland blir | Mörk, rostad [[Malt|malt]] sänker [[PH|pH]] i mäsken mer än ljus [[Malt|malt]]. Ibland blir | ||
pH-sänkningen för stor vid bryggning av till exempel [[stout]] eller | [[PH|pH]]-sänkningen för stor vid bryggning av till exempel [[stout]] eller | ||
[[porter]], då måste man höja pH genom att tillsätta karbonater. Detta | [[porter]], då måste man höja [[PH|pH]] genom att tillsätta karbonater. Detta | ||
göres bäst med natriumbikarbonat till bryggvattnet eller | göres bäst med natriumbikarbonat till bryggvattnet eller | ||
kalciumkarbonat direkt i mäsken. Kalciumkarbonat måste tillsättas | [[Kalciumkarbonat|kalciumkarbonat]] direkt i mäsken. [[Kalciumkarbonat|Kalciumkarbonat]] måste tillsättas | ||
till en sur miljö för att gå i lösning, därför blandar man i detta i | till en sur miljö för att gå i lösning, därför blandar man i detta i | ||
mäsken. | mäsken. | ||
Skall man brygga ett ljust öl med ett karbonatrikt vatten får man inte | Skall man brygga ett ljust öl med ett karbonatrikt vatten får man inte | ||
den pH-sänkning som erfordras utan måste ta till till exemepel | den [[PH|pH]]-sänkning som erfordras utan måste ta till till exemepel | ||
mjölksyra eller reducera karbonatinnehållet. Skåne, Uppsalaslätten, | mjölksyra eller reducera karbonatinnehållet. Skåne, Uppsalaslätten, | ||
Enköping, och Östersund är exempel på platser där vattnet ofta har ett | Enköping, och Östersund är exempel på platser där vattnet ofta har ett | ||
| Rad 50: | Rad 50: | ||
H<sub>2</sub>O | H<sub>2</sub>O | ||
==pH== | ==[[PH|pH]]== | ||
==Vattenjustering - allmänt== | ==Vattenjustering - allmänt== | ||
Versionen från 14 januari 2008 kl. 16.26
Vatten är den vätska som utan tvekan skördar mest liv per år.
Vatten utgör ofta mellan 90 och 97% av innehållet i öl. Detta avspeglar sig i ölets smak och karaktär. Vatten kan ha olika hårdhet. En del öl som bryggs på ett mjukt vatten får en mjuk karaktär medan andra öl som bryggs på ett hårt, mineralrikt vatten blir saltare och strävare i smaken.
Vatten finns med många olika jonsammansättningar beroende på dess källa. De viktigaste jonerna vid ölbryggning är kalcium, natrium, magnesium, sulfat, klorid och karbonat.
- Kalcium hjälper till att sänka mäskens pH vilket kan vara bra om man brygger på endast ljus malt.
- Natrium förstärker ölets sötma men tillsammans med sulfatjoner kan den ge kärv smak. Om vattnet har mycket sulfatjoner så skall natriuminnehållet hållas lågt.
- Magnesium är bra som jästnäring men kan i högre doser ge ett astringent och kärvt öl.
- Sulfat i högre koncentrationer ger ett krispigt och torrt öl som accentuerar humlebeskan.
- Klorid ger ölet kropp, fyllighet och en mjuk sötma.
- Karbonat höjer mäskens pH vilket är bra om stora mängder rostad malt används.
Vattnets mineralinnehåll var anledningen till att många öltyper uppstod på olika platser runt om i Europa. Det öl man bryggde på en plats blev inte alls bra på en annan när man försökte kopiera det. Detta berodde på att man hade ett helt annat vatten.
I dag designar man sitt bryggvatten så att det passar ens behov. Det viktigaste är att man får rätt pH i mäsken med de maltsorter man använder. Detta kan man göra med tillsatser av kalciumkarbonat i mäsken eller natriumbikarbonat i bryggvattnet för att höja pH. För att sänka pH så ser man till att ha mindre koncentration av karbonater och tillräckligt med kalcium i sitt vatten. Man kan också tillsätta en syra, till exempel mjölksyra.
Mörk, rostad malt sänker pH i mäsken mer än ljus malt. Ibland blir pH-sänkningen för stor vid bryggning av till exempel stout eller porter, då måste man höja pH genom att tillsätta karbonater. Detta göres bäst med natriumbikarbonat till bryggvattnet eller kalciumkarbonat direkt i mäsken. Kalciumkarbonat måste tillsättas till en sur miljö för att gå i lösning, därför blandar man i detta i mäsken.
Skall man brygga ett ljust öl med ett karbonatrikt vatten får man inte den pH-sänkning som erfordras utan måste ta till till exemepel mjölksyra eller reducera karbonatinnehållet. Skåne, Uppsalaslätten, Enköping, och Östersund är exempel på platser där vattnet ofta har ett högt karbonatinnehåll.
Kemisk formel
H2O
pH
Vattenjustering - allmänt
Viktiga joner
Kalciumjoner
Karbonat
Kloridjoner
Magnesiumjoner
Natriumjoner
Sulfatjoner
De viktigaste salterna
Kalsiumklorid CaCl2 (Stabil form CaCl2 6H2O
Kalsiumkarbonat - CaCO3
(artikeln är knappt påbörjad - ta gärna bort den här parantesen och fortsätt)