Engelsk Pale ale

Klassisk Engelsk Pale ale Idag är stilen väl utvecklad och färgen är definierad som varande gyllene till kopparfärgad, medium kropp, fruktigt och med estrar, med viss maltsötma. Ölet får inte vara för starkt, och absolut inte ha någon alkoholsmak. För att göra en bra Pale ale så krävs det att arom och smak humlet är fräscht och piggt. Många föredrar East Kent Golding och/eller Fuggle som humle, men det är inte ett nödvändigt krav. Som basmalt använder man förstås Pale Ale malt, samt Crystal malt upptill 10%, det beror lite på hur hårt torkad Crystal malten är. Man kan använda mörk karamellmalt istället för Crystal men då får man inte den riktigt rätta engelska karaktären enligt många bryggare. Engelsmännen själva har även ofta i vanligt rörsocker i en mindre mängd, kanske mellan 2-4% av den totala vikten malt.

Vissa engelska ale upplevs som ganska torra vilket ofta beror på att det är mycket sulfat i vattnet där det bryggs. Den kanske mest klassiska "Burton on Trent" alen är den torraste. Om man vill få fram den torra känslan i ölet så kan man behandla mäsk och lakvattnet med kalciumsulfat (gips). Ett riktmärke kan vara c:a 1/2-1 gram per liter färdig sötvört. Om du är osäker på hur ditt vatten är, så börja med att inte tillsätta sulfat första gången du brygger. Tycker du att ölet inte blir så torrt som du önskar så tillsätt 1/2 g per liter nästa gång, och prova hur det blev. Det finns nämligen en risk med att ha i för mycket sulfat. Ölet kan bli så torrt att det nästan inte blir drickbart.

Ytterligare en effekt av sulfatet är att humlebeskan blir tydligare och "stramare".