Kolhydrater

Från BryggarWiki
Hoppa till: navigering, sök

Kolhydrater är ett gemensamt namn för sockerarter (sackarider) och kedjor (polymerer) av sådana. Även vissa derivat av sackarider och deras polymerer räknas till kolhydraterna. Namnet kommer av att många sackarider har formeln Cn(H2O)n och därför skulle kunna betraktas som hydrater av kol. Dock är det många viktiga kolhydrater som inte uppfyller detta, och en mer användbar definition är att en kolhydrat innehåller minst två alkoholer, och minst en keton eller aldehyd. Av detta följer att de enklaste kolhydraterna innehåller tre kolatomer.

Olika sorters kolhydrater[redigera]

Sackarider finns i form av monosackarider (enkla sockerarter), med en kolkedja, disackarider, som är två monosackarider hopkopplade genom kondensation och polysackarider. Till monosackariderna hör bland annat glukos och de för cellens funktion så viktiga ribos och deoxyribos. Disackarider, till exempel rörsocker och mjölksocker, består av två sammansatta monosackarider. Oligosackarider har ca 8 till 20 monosackaridrester; de förekommer tex på ytan av biologiska membran. Polysackarider är längre och kan innehålla tiotusentals monosackaridrester. De kan vara grenade eller linjära och bestå av en eller flera olika monosoackaridslag. Exempel stärkelse, och "kostfiber" (till exempel cellulosa).

Polysackarider består alltså av ett stort antal monosackaridrester. Glukos är den överlägset viktigaste monosackariden. Alfaglukos i stärkelse och dess ”isomer” betaglukos i cellulosa. Människans enzymer kan bara spjälka stärkelse. Stärkelse är antingen vattenlösligt (amylos) eller vattenolösligt (amylopektin). Glykogen (kallas också ”djurstärkelse”) har en molekyl som påminner om amylopektinets.


Syntes av kolhydrater[redigera]

Genom fotosyntes omvandlar växterna vatten och koldioxid till kolhydrater, framförallt i form av stärkelse, med hjälp av solljus. Växterna skapar fruktsocker.


Kolhydrater som föda[redigera]

Kolhydrater förbränns lätt av kroppen och det går åt mindre syre än vid fettförbränning. Man brukar dela upp kolhydraterna i långsamma och snabba beroende på hur snabbt de bryts ner i matspjälkningen. Snabba kolhydrater som till exempel vanligt strösocker (sackaros) spjälkas snabbt till monosackarider som diffunderar ut i blodet som glukos och upp till levern. Långsamma kolhydrater innehåller en större andel stärkelse vilken omsätts förhållandevis långsamt då det måste spjälkas mer. När blodsockerhalten höjs snabbt så ökar insulinpåslaget kraftigt vilket leder till att man snart blir hungrig igen. Vill man dessutom maximera sina glukosnivåer i musklerna så ska man äta långsamma kolhydrater och kolhydratuppladda genom att äta stärkelserik mat som till exempel pasta. Många populära bantningsmetoder går ut på att begränsa mängden, eller vissa typer av, kolhydrater i kosten.