Diacetyl: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Annika (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
|||
| Rad 2: | Rad 2: | ||
Diacetyl ([http://en.wikipedia.org/wiki/Systematic_name IUPAC systematic name:] butanedione eller 2,3-butanedione) | Diacetyl ([http://en.wikipedia.org/wiki/Systematic_name IUPAC systematic name:] butanedione eller 2,3-butanedione) | ||
Diacetyl uppstår naturligt vid jäsning. Vissa jäststammar producerar mer Diacetyl än andra. Vid låga nivåer kan det bidra positivt till smaken i vissa öl. I höga nivåer påminner smaken om smör eller smörkola. | Diacetyl uppstår naturligt vid [[jäsning]]. Vissa [[jäst|jäststammar]] producerar mer Diacetyl än andra. Vid låga nivåer kan det bidra positivt till smaken i vissa öl. I höga nivåer påminner smaken om smör eller smörkola. | ||
==Diacetylrast== | ==Diacetylrast== | ||
| Rad 14: | Rad 14: | ||
Följande åtgärder anger Peter Orest (på SHBF-s webbsidor) som möjliga om man vill bekämpa Diacetyl i sin öl | Följande åtgärder anger Peter Orest (på SHBF-s webbsidor) som möjliga om man vill bekämpa Diacetyl i sin öl | ||
*Optimal jäsningstemperatur för den aktuella jästen. | *Optimal jäsningstemperatur för den aktuella jästen. | ||
*Tillräcklig primärjäsning. | *Tillräcklig [[jäsning|primärjäsning]]. | ||
*Tillräcklig stamvörtstyrka. | *Tillräcklig [[stamvörtstyrka]]. | ||
*Ej för stor mängd kvävefattig råfrukt. | *Ej för stor mängd kvävefattig råfrukt. | ||
*Stor giva frisk jäst. | *Stor giva frisk jäst. | ||
*Återanvänd inte jästen för många gånger. | *Återanvänd inte jästen för många gånger. | ||
*Lämpligt jästpropageringsmedium. | *Lämpligt jästpropageringsmedium. | ||
*Ordentlig syresättning av vörten. | *Ordentlig [[syresättning]] av [[vört|vörten]]. | ||
*Kröjsning. | *Kröjsning. | ||
*Diacetylrast. | *Diacetylrast. | ||
Versionen från 15 juni 2007 kl. 12.37
Diacetyl
Diacetyl (IUPAC systematic name: butanedione eller 2,3-butanedione)
Diacetyl uppstår naturligt vid jäsning. Vissa jäststammar producerar mer Diacetyl än andra. Vid låga nivåer kan det bidra positivt till smaken i vissa öl. I höga nivåer påminner smaken om smör eller smörkola.
Diacetylrast
Om temperaturen höjs i slutet av jäsningen till runt 20 grader under några dagar, kan man bli av med diacetylen. Jästen konsumerar då diacetylen, i brist på socker.
Kemisk formel
C4H6O2
Diacetylbekämpning
Följande åtgärder anger Peter Orest (på SHBF-s webbsidor) som möjliga om man vill bekämpa Diacetyl i sin öl
- Optimal jäsningstemperatur för den aktuella jästen.
- Tillräcklig primärjäsning.
- Tillräcklig stamvörtstyrka.
- Ej för stor mängd kvävefattig råfrukt.
- Stor giva frisk jäst.
- Återanvänd inte jästen för många gånger.
- Lämpligt jästpropageringsmedium.
- Ordentlig syresättning av vörten.
- Kröjsning.
- Diacetylrast.
- Sträng hygien.
Externa länkar
Engelskspråkiga Wikipedia om diacetyl
Beerme.com om Diacetyl - bra beskrivande bild
How To Brew - John Palmer Yeast Starter and Diacetyl Rests