Mörk stark belgisk ale: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
JJYHrQiJbFAJM |
m Återställde redigeringar av 91.214.47.168 (användardiskussion) till senaste versionen av Fredrik Almgren |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Belgiska ale}} | |||
== Mörk stark belgisk [[Ale|ale]] == | |||
Klass 9G enligt 2009 års [[SHBF|SHBF]] öltypsdefinition | |||
[[OG|OG]] >1,068 | |||
[[FG|FG]] 1,010–1,018 | |||
[[Alkohol|Alkohol]] >7,5vol% | |||
[[IBU|IBU]] 20–35 | |||
[[Färg|Färg]] ([[EBC|EBC]]) 30–75 | |||
Mörk stark belgisk [[Ale|ale]] omfattar både fylliga öl med viss restsötma och torrare och stramare, kryddiga varianter. Ölet skall upplevas som ett harmoniskt och balanserat, men kan på samma gång vara väldigt mäktigt. | |||
'''Bouquet/Arom:''' En påtaglig maltsötma skall finnas i doften, som kan vara karamellig eller torrare chokladig. Måttliga till påtagliga fruktestrar skall finnas och gärna föra tankarna till söta frukter som [[Russin|russin]], plommon, körsbär och fikon. Kryddiga [[Fenoler|fenoler]] kan förekomma, men bör vara mer peppriga än utpräglat nejlikliknande. Kan ha en alkoholton, men skall inte dofta lösningsmedel. | |||
'''[[Färg|Färg]]/Utseende:''' Koppar till mörkbrun. Skall vara moussig med ett rejält och stabilt [[Skum|skum]]. Köldgrumling är tillåten. | |||
'''Smak:''' Maltigt chokladig med liknande fruktestrar | |||
och [[Fenoler|fenoler]] som i doften. Skall vara värmande till mycket värmande, men bör inte upplevas som spritig. Trappistvarianterna är relativt torra, medan andra varianter kan vara sötare. [[Beska|Beska]] och humlesmak får finnas, men skall inte vara framträdande. Högre [[Beska|beska]] är tillåten i varianter med högre [[FG|FG]]. Men ofta är det alkoholen snarare än beskan som balanserar maltsötman. | |||
[[Kropp|Kropp]]: Medium till fyllig. Hög [[Kolsyra|kolsyra]], men skall inte vara stickig. | |||
'''Exempel:''' Westvleteren 12, Rochefort 10, Rochefort 8, Blå Chimay, Gulden Draak, Kasteelbier Brune, St. Bernardus Abt 12, Achel Brune. | |||
Versionen från 17 oktober 2009 kl. 17.00
| Belgiska ale |
|---|
| Belgisk pale ale |
| Belgisk blonde |
| Belgisk brown ale |
| Ljus stark belgisk ale |
| Mörk stark belgisk ale |
| Dubbel |
| Trippel |
| Saison |
| Supersaison |
| Bière de garde |
Mörk stark belgisk ale
Klass 9G enligt 2009 års SHBF öltypsdefinition
OG >1,068
FG 1,010–1,018
Alkohol >7,5vol%
IBU 20–35
Mörk stark belgisk ale omfattar både fylliga öl med viss restsötma och torrare och stramare, kryddiga varianter. Ölet skall upplevas som ett harmoniskt och balanserat, men kan på samma gång vara väldigt mäktigt.
Bouquet/Arom: En påtaglig maltsötma skall finnas i doften, som kan vara karamellig eller torrare chokladig. Måttliga till påtagliga fruktestrar skall finnas och gärna föra tankarna till söta frukter som russin, plommon, körsbär och fikon. Kryddiga fenoler kan förekomma, men bör vara mer peppriga än utpräglat nejlikliknande. Kan ha en alkoholton, men skall inte dofta lösningsmedel.
Färg/Utseende: Koppar till mörkbrun. Skall vara moussig med ett rejält och stabilt skum. Köldgrumling är tillåten.
Smak: Maltigt chokladig med liknande fruktestrar och fenoler som i doften. Skall vara värmande till mycket värmande, men bör inte upplevas som spritig. Trappistvarianterna är relativt torra, medan andra varianter kan vara sötare. Beska och humlesmak får finnas, men skall inte vara framträdande. Högre beska är tillåten i varianter med högre FG. Men ofta är det alkoholen snarare än beskan som balanserar maltsötman. Kropp: Medium till fyllig. Hög kolsyra, men skall inte vara stickig.
Exempel: Westvleteren 12, Rochefort 10, Rochefort 8, Blå Chimay, Gulden Draak, Kasteelbier Brune, St. Bernardus Abt 12, Achel Brune.