PID: Skillnad mellan sidversioner

Från BryggarWiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Dernebo (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
Bee (diskussion | bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 1: Rad 1:
Inom [[Hembryggning|hembryggning]] används ofta PID för att styra [[Temperatur|temperatur]] automatiskt. Det är en temp-[[Regulator|regulator]] som förenklat förklarat kompenserar fördröjningen av uppvärmning/[[Kylning|kylning]] beroende vad man har för kyl/värmemedia. Detta för att inte skjuta över målet och kunna hålla en så exakt [[Temperatur|temperatur]] som möjligt. En av de vanligare PIDarna inom [[Hembryggning|hembryggning]] är [http://www.auberins.com/index.php?main_page=product_info&cPath=1&products_id=3 SYL-2352] Från Auber Instruments.<br />
Inom [[Hembryggning|hembryggning]] används ofta PID för att styra [[Temperatur|temperatur]] automatiskt. PID är en regleralgoritm som förenklat förklarat kompenserar för systemegenskaperna för att så snabbt eller noggrant som möjligt träffa och hålla ett [[börvärde]].<br /><br />
PID algoritmen består av tre delar:
* P - Proportionell
* I - Integration
* D - Derivering
 
Den proportionella delen ger ett reglerbidrag som baseras på differensen mellan bör- och [[ärvärde]] med en faktor k. K kan vara förstärkande, (k>1), eller dämpande,(k<1).<br>
Integrationsdelen ger ett bidrag som beror på differensen mellan bör- och är-värdet över tid. För varje tidsenhet så adderas differensen och ger över tid en större inverkan reglerbidraget. Dvs ju längre tid det tar desto mer tar man i.<br>
Derivatan ger ett reglerbidrag som beror på förändringen, dvs hur snabbt ärvärdet närmar sig börvärdet. Ju snabbare det närmar sig desto högre blir derivatan och reglerbidraget. Derivatan används som dämpning när ärvärdet närmar sig börvärdet, det är för att man inte ska passera börvärdet för mycket under insvängningsfasen.<br>
Ett korrekt inställt system har en snabb insvängning som överstiger börvärdet minimalt. Ju snabbare system desto mer överstiger ärvärdet börvärdet i insvängningen, medans ett långsammare system prickar in på börvärdet utan att passera det.
<br><br>
 
En av de vanligare PID mdoulerna inom [[Hembryggning|hembryggning]] är [http://www.auberins.com/index.php?main_page=product_info&cPath=1&products_id=3 SYL-2352] Från Auber Instruments.<br />
<gallery>
<gallery>
Fil:SYL-2352.jpg|SYL-2352
Fil:SYL-2352.jpg|SYL-2352
</gallery>
</gallery>
Ett exempel är att du har ett kärl med ett värmeelement i som du styr via en PID. Du ställer temperaturen till 50°. Elementet slås på och körs på 100% effekt tills måltemperaturen närmar sig. Effekten dras då ner för att sakta in tempökningen för att inte skjuta över målet på 50°. När målet sedan är nått så styr PIDen elementet så att temperaturen bibehålls. Det slås alltså av och på i den takt som behövs för att hålla en så exakt [[Temperatur|temperatur]] som möjligt. <br />
Ett exempel är att du har ett kärl med ett värmeelement i som du styr via en PID. Du ställer börvärdet till 50°. Elementet slås på och körs på 100% effekt tills börvärdet närmar sig. Effekten dras då ner för att sakta in [[Temperatur|temperatur]]ökningen så att inte är värdet skjuter över börvärdet på 50°. När målet sedan är nått så styr PIDen elementet så att temperaturen bibehålls. Det slås alltså av och på i den takt som behövs för att hålla en så exakt [[Temperatur|temperatur]] som möjligt. Pga P,I och D delarna kan algoritmen förutse när den behöver tillsätta mer energi för att hålla temperaturen konstant. <br />


Om man jämför med en vanlig [[Termostat|termostat]] så sätter man en måltemperatur och värmelementet körs på max tills temperaturen är uppnådd. Därefter fortsätter elementet att värma under tiden det kallnar. Detta medför att temperaturen kan gå över målet en liten bit. När sen temperaturen gått ner till ett valt värde (tex 49°) så startar elementet igen. Detta medför att temperaturen pendlar upp och ner mellan de värden man ställt in.<br />
Om man jämför med en vanlig [[Termostat|termostat]], en typsik P-reglering, så sätter man ett [[Börvärde|börvärde]] och värmelementet körs på max tills temperaturen är uppnådd. Därefter fortsätter elementet att avge värme en kort tid pga sin termiska massa. Detta medför att temperaturen kan gå över målet en liten bit. När sen temperaturen går under börvärdet, eller ett valt värde om termostaten har hysteres, så startar elementet igen. Detta medför att temperaturen pendlar upp och ner kring börvärdt.<br />


För att en PID skall veta hur stor fördröjning det är  på uppvärming/[[Kylning|kylning]] så kör man något som kallas Autotune. Det är när man låter PIDen kalibrera sig själv genom att starta uppvärmningen och pendla ett par gånger upp och ner vid måltemperaturen för att avgöra hur mycket effekt som behöver tillföras. När kalibreringen är klar så skall temperaturen hållas så exakt som möjligt. <br />
Antingen kan man räkna ut sina P, I och D parametrar eller så kör man något som kallas Autotune, vilket utför en algoritm där systemegenskaperna mäts och kalibreras. Det sker genaom att PIDen startar regleringen och pendlar ett par gånger upp och ner runt börvärdet för att avgöra hur mycket effekt som behöver tillföras. När kalibreringen är klar så kommer temperaturen hållas så exakt som möjligt förutsatt att systemet har likadana eller liknande egenskaper.
Dvs om du gör en kalibrering med 50l [[Vatten|vatten]] och ett 4000W element kommer PIDen funka nästan lika bra med 40l eller 60l, men inte lika bra med 20l eller 80l.
<br />
<br />
<br />
Se en mer detaljerad och teknisk förklaring på hur en [http://sv.wikipedia.org/wiki/PID-regulator PID] fungerar på Wikipedia
Se en mer detaljerad och teknisk förklaring på hur en [http://sv.wikipedia.org/wiki/PID-regulator PID] fungerar på Wikipedia

Versionen från 25 maj 2015 kl. 14.06

Inom hembryggning används ofta PID för att styra temperatur automatiskt. PID är en regleralgoritm som förenklat förklarat kompenserar för systemegenskaperna för att så snabbt eller noggrant som möjligt träffa och hålla ett börvärde.

PID algoritmen består av tre delar:

  • P - Proportionell
  • I - Integration
  • D - Derivering

Den proportionella delen ger ett reglerbidrag som baseras på differensen mellan bör- och ärvärde med en faktor k. K kan vara förstärkande, (k>1), eller dämpande,(k<1).
Integrationsdelen ger ett bidrag som beror på differensen mellan bör- och är-värdet över tid. För varje tidsenhet så adderas differensen och ger över tid en större inverkan på reglerbidraget. Dvs ju längre tid det tar desto mer tar man i.
Derivatan ger ett reglerbidrag som beror på förändringen, dvs hur snabbt ärvärdet närmar sig börvärdet. Ju snabbare det närmar sig desto högre blir derivatan och reglerbidraget. Derivatan används som dämpning när ärvärdet närmar sig börvärdet, det är för att man inte ska passera börvärdet för mycket under insvängningsfasen.
Ett korrekt inställt system har en snabb insvängning som överstiger börvärdet minimalt. Ju snabbare system desto mer överstiger ärvärdet börvärdet i insvängningen, medans ett långsammare system prickar in på börvärdet utan att passera det.

En av de vanligare PID mdoulerna inom hembryggning är SYL-2352 Från Auber Instruments.

Ett exempel är att du har ett kärl med ett värmeelement i som du styr via en PID. Du ställer börvärdet till 50°. Elementet slås på och körs på 100% effekt tills börvärdet närmar sig. Effekten dras då ner för att sakta in temperaturökningen så att inte är värdet skjuter över börvärdet på 50°. När målet sedan är nått så styr PIDen elementet så att temperaturen bibehålls. Det slås alltså av och på i den takt som behövs för att hålla en så exakt temperatur som möjligt. Pga P,I och D delarna kan algoritmen förutse när den behöver tillsätta mer energi för att hålla temperaturen konstant.

Om man jämför med en vanlig termostat, en typsik P-reglering, så sätter man ett börvärde och värmelementet körs på max tills temperaturen är uppnådd. Därefter fortsätter elementet att avge värme en kort tid pga sin termiska massa. Detta medför att temperaturen kan gå över målet en liten bit. När sen temperaturen går under börvärdet, eller ett valt värde om termostaten har hysteres, så startar elementet igen. Detta medför att temperaturen pendlar upp och ner kring börvärdt.

Antingen kan man räkna ut sina P, I och D parametrar eller så kör man något som kallas Autotune, vilket utför en algoritm där systemegenskaperna mäts och kalibreras. Det sker genaom att PIDen startar regleringen och pendlar ett par gånger upp och ner runt börvärdet för att avgöra hur mycket effekt som behöver tillföras. När kalibreringen är klar så kommer temperaturen hållas så exakt som möjligt förutsatt att systemet har likadana eller liknande egenskaper. Dvs om du gör en kalibrering med 50l vatten och ett 4000W element kommer PIDen funka nästan lika bra med 40l eller 60l, men inte lika bra med 20l eller 80l.

Se en mer detaljerad och teknisk förklaring på hur en PID fungerar på Wikipedia