Fosfat: Skillnad mellan sidversioner

Från BryggarWiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ny sida: '''Fosfater''' är salter och estrar av fosforsyra. Fosfater förekommer rikligt i olika mineral och har stor användning inom industri, jordbruk och livsmedelstillverkning. Fosf...
 
Ingen redigeringssammanfattning
 
Rad 1: Rad 1:
'''Fosfater''' är salter och [[Estrar|estrar]] av fosforsyra. Fosfater förekommer rikligt i olika mineral och har stor användning inom industri, jordbruk och livsmedelstillverkning. Fosfater används även som avhärdare i vissa tvättmedel. Exempel på fosfater är kalciumfosfat, ATP och DNA. Fosfatjonen betecknas PO43-.
'''Fosfater''' är salter och [[Estrar|estrar]] av fosforsyra. Fosfater förekommer rikligt i olika mineral och har stor användning inom industri, jordbruk och livsmedelstillverkning. Fosfater används även som avhärdare i vissa tvättmedel. Exempel på fosfater är kalciumfosfat, ATP och DNA. Fosfatjonen betecknas PO<sub>4</sub><sup>3-</sup>.


I vattenlösning finns fosfat i fyra former. I starkt basisk miljö (högt [[PH|pH]]) är fosfatjonen (PO43−) vanligast, men i svagt basisk miljö är vätefosfatjonen (HPO42−) vanligast. I svagt sur lösning är divätefosfatjonen (H2PO4−) mest framträdande. I starkt sura lösningar, med lågt [[PH|pH]], är vattenlöst fosforsyra (H3PO4) den huvudsakliga formen. De olika formerna av fosfat har, främst inom biokemi, samlingsbeteckningen oorganiskt fosfat eller Pi.
I vattenlösning finns fosfat i fyra former. I starkt basisk miljö (högt [[PH|pH]]) är fosfatjonen (PO<sub>4</sub><sup>3-</sup>) vanligast, men i svagt basisk miljö är vätefosfatjonen (HPO<sub>4</sub><sup>2−</sup>) vanligast. I svagt sur lösning är divätefosfatjonen (H<sub>2</sub>PO<sub>4</sub><sup>−</sup>) mest framträdande. I starkt sura lösningar, med lågt [[PH|pH]], är vattenlöst fosforsyra (H<sub>3</sub>PO<sub>4</sub>) den huvudsakliga formen. De olika formerna av fosfat har, främst inom biokemi, samlingsbeteckningen oorganiskt fosfat eller Pi.


 
'''Fosfatgruppens''' kemiska struktur i organiska föreningarFosfatgruppen är en vanlig funktionell grupp inom organisk kemi och finns bland annat som adenosinfosfater (AMP, ADP och ATP) och i DNA och RNA. Den kan friges genom hydrolys av ATP eller ADT till pyrofosfat (P2O74−, förkortat PPi inom biokemi) respektive oorganiskt fosfat. Fosfoanhydridbindningarna i ATP och ADP och andra nukleosida di- och trifosfater innehåller höga mängder energi som ger dem dess viktiga roll i alla levande organismer.
'''Fosfatgruppen''' är en vanlig funktionell grupp inom organisk kemi och finns bland annat som adenosinfosfater (AMP, ADP och ATP) och i DNA och RNA. Den kan friges genom hydrolys av ATP eller ADT till pyrofosfat (P<sub>2</sub>O<sub>7</sub><sup>4−</sup>, förkortat PPi inom biokemi) respektive oorganiskt fosfat. Fosfoanhydridbindningarna i ATP och ADP och andra nukleosida di- och trifosfater innehåller höga mängder energi som ger dem dess viktiga roll i alla levande organismer.

Nuvarande version från 17 november 2008 kl. 17.09

Fosfater är salter och estrar av fosforsyra. Fosfater förekommer rikligt i olika mineral och har stor användning inom industri, jordbruk och livsmedelstillverkning. Fosfater används även som avhärdare i vissa tvättmedel. Exempel på fosfater är kalciumfosfat, ATP och DNA. Fosfatjonen betecknas PO43-.

I vattenlösning finns fosfat i fyra former. I starkt basisk miljö (högt pH) är fosfatjonen (PO43-) vanligast, men i svagt basisk miljö är vätefosfatjonen (HPO42−) vanligast. I svagt sur lösning är divätefosfatjonen (H2PO4) mest framträdande. I starkt sura lösningar, med lågt pH, är vattenlöst fosforsyra (H3PO4) den huvudsakliga formen. De olika formerna av fosfat har, främst inom biokemi, samlingsbeteckningen oorganiskt fosfat eller Pi.


Fosfatgruppen är en vanlig funktionell grupp inom organisk kemi och finns bland annat som adenosinfosfater (AMP, ADP och ATP) och i DNA och RNA. Den kan friges genom hydrolys av ATP eller ADT till pyrofosfat (P2O74−, förkortat PPi inom biokemi) respektive oorganiskt fosfat. Fosfoanhydridbindningarna i ATP och ADP och andra nukleosida di- och trifosfater innehåller höga mängder energi som ger dem dess viktiga roll i alla levande organismer.