Dry stout: Skillnad mellan sidversioner
Kenneth (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (En mellanliggande sidversion av en annan användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{öltyp}} | |||
{{stout/porter}} | {{stout/porter}} | ||
Från portern utvecklades öltypen Stout. Stout betyder kraftig, och från början avsågs ett öl som var mer alkoholstarkt och hade en större kropp än det vanliga ölet. Stout hette från början troligtvis Stout Porter. Den mesta kända Stouten idag är Guiness, som nästan blivit liktydigt med Stout. Den stora skillnaden mellan Porter och Stout är att man använder omältat korn och rostat omältat korn i Stout. Kornet ger en torrare smak. För övrigt så kan det ibland vara svårt att skilja Stout och Porter åt. Det finns kommersiella exempel på båda sorterna som man kan svära på är den andra typen. | Från portern utvecklades öltypen [[Stout|Stout]]. [[Stout|Stout]] betyder kraftig, och från början avsågs ett öl som var mer alkoholstarkt och hade en större [[Kropp|kropp]] än det vanliga ölet. [[Stout|Stout]] hette från början troligtvis [[Stout|Stout]] [[Porter|Porter]]. Den mesta kända Stouten idag är Guiness, som nästan blivit liktydigt med [[Stout|Stout]]. Den stora skillnaden mellan [[Porter|Porter]] och [[Stout|Stout]] är att man använder [[Omältat_korn|omältat korn]] och rostat [[Omältat_korn|omältat korn]] i [[Stout|Stout]]. Kornet ger en torrare smak. För övrigt så kan det ibland vara svårt att skilja [[Stout|Stout]] och [[Porter|Porter]] åt. Det finns kommersiella exempel på båda sorterna som man kan svära på är den andra typen. | ||
Det finns några olika typer av Stout. Den "vanliga" torra (Classic Irish Dry), en söt (Sweet Stout) samt en tyngre Foreign Stout. Dessutom finns så kallad Imperial Stout som är mycket alkoholstark, och med en stor tung kropp. En intressant typ är också "Oatmeal Stout", dvs man använder en del havre i mäskningen. Torr och Foreign Stout ska vara rejält svart, med en markerad beska och brändhet, dessutom bör den vara torr. Sweet Stout är normalt lite mindre alkoholstark och dessutom sötad med mjölksocker som inte kan förjäsas av öljästen. Stout går bra att göra med extrakt och delmäskning, problemet kan dock vara att kroppen blir lite tunn, jämfört med helmalt. Basen är densamma som för porter, c:a 80% Pale Ale eller pilsnermalt. 10% rostat korn och 10% omältat. Ibland ser man att vissa använder mörk karamellmalt i recepten men det kan ge en oönskad sötma om man gör en torr Stout. | Det finns några olika typer av [[Stout|Stout]]. Den "vanliga" torra (Classic Irish Dry), en söt (Sweet [[Stout|Stout]]) samt en tyngre Foreign [[Stout|Stout]]. Dessutom finns så kallad Imperial [[Stout|Stout]] som är mycket alkoholstark, och med en stor tung [[Kropp|kropp]]. En intressant typ är också "Oatmeal [[Stout|Stout]]", dvs man använder en del [[Havre|havre]] i [[Mäskningen|mäskningen]]. Torr och Foreign [[Stout|Stout]] ska vara rejält svart, med en markerad [[Beska|beska]] och brändhet, dessutom bör den vara torr. Sweet [[Stout|Stout]] är normalt lite mindre alkoholstark och dessutom sötad med [[Mjölksocker|mjölksocker]] som inte kan förjäsas av öljästen. [[Stout|Stout]] går bra att göra med extrakt och [[Delmäskning|delmäskning]], problemet kan dock vara att kroppen blir lite tunn, jämfört med [[Helmalt|helmalt]]. Basen är densamma som för [[Porter|porter]], c:a 80% [[Pale_ale|Pale Ale]] eller [[Pilsnermalt|pilsnermalt]]. 10% [[Rostat_korn|rostat korn]] och 10% omältat. Ibland ser man att vissa använder [[Mörk_karamellmalt|mörk karamellmalt]] i recepten men det kan ge en oönskad [[Sötma|sötma]] om man gör en torr [[Stout|Stout]]. | ||
Humlet ges normalt bara som beska, men det finns exempel (framförallt amerikanska) som även har smak och arom humle. Tänk på att det rostade kornet ger en bränd och besk ton. Om du får alltför besk smak på Stouten så lönar det sig att lagra den ett tag så dämpas brändhet och beska. | Humlet ges normalt bara som [[Beska|beska]], men det finns exempel (framförallt amerikanska) som även har smak och arom [[Humle|humle]]. Tänk på att det rostade kornet ger en bränd och besk ton. Om du får alltför besk smak på Stouten så lönar det sig att lagra den ett tag så dämpas brändhet och [[Beska|beska]]. | ||
Vattenbehandla mäsk och lakvatten på samma sätt som för Porter. | Vattenbehandla [[Mäsk|mäsk]] och lakvatten på samma sätt som för [[Porter|Porter]]. | ||
Nuvarande version från 14 januari 2010 kl. 00.51
| Öltyp : | {{{Öltyp}}} |
| Färg : | {{{Färg}}} |
| OG : | {{{OG}}} |
| FG : | {{{FG}}} |
| Beska : | {{{Beska}}} |
| Alkohol : | {{{Alkohol}}} |
| Exempel på öl | |
| {{{Exempel}}} | |
| Stout & porter |
|---|
| Dry stout |
| Extra stout |
| Brown porter |
| Porter |
| Modern stout & porter |
Från portern utvecklades öltypen Stout. Stout betyder kraftig, och från början avsågs ett öl som var mer alkoholstarkt och hade en större kropp än det vanliga ölet. Stout hette från början troligtvis Stout Porter. Den mesta kända Stouten idag är Guiness, som nästan blivit liktydigt med Stout. Den stora skillnaden mellan Porter och Stout är att man använder omältat korn och rostat omältat korn i Stout. Kornet ger en torrare smak. För övrigt så kan det ibland vara svårt att skilja Stout och Porter åt. Det finns kommersiella exempel på båda sorterna som man kan svära på är den andra typen.
Det finns några olika typer av Stout. Den "vanliga" torra (Classic Irish Dry), en söt (Sweet Stout) samt en tyngre Foreign Stout. Dessutom finns så kallad Imperial Stout som är mycket alkoholstark, och med en stor tung kropp. En intressant typ är också "Oatmeal Stout", dvs man använder en del havre i mäskningen. Torr och Foreign Stout ska vara rejält svart, med en markerad beska och brändhet, dessutom bör den vara torr. Sweet Stout är normalt lite mindre alkoholstark och dessutom sötad med mjölksocker som inte kan förjäsas av öljästen. Stout går bra att göra med extrakt och delmäskning, problemet kan dock vara att kroppen blir lite tunn, jämfört med helmalt. Basen är densamma som för porter, c:a 80% Pale Ale eller pilsnermalt. 10% rostat korn och 10% omältat. Ibland ser man att vissa använder mörk karamellmalt i recepten men det kan ge en oönskad sötma om man gör en torr Stout.
Humlet ges normalt bara som beska, men det finns exempel (framförallt amerikanska) som även har smak och arom humle. Tänk på att det rostade kornet ger en bränd och besk ton. Om du får alltför besk smak på Stouten så lönar det sig att lagra den ett tag så dämpas brändhet och beska.
Vattenbehandla mäsk och lakvatten på samma sätt som för Porter.