Belgiska ale: Skillnad mellan sidversioner
Ny sida: {{Belgiska ale}} |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| (4 mellanliggande sidversioner av 4 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Belgiska ale}} | {{Belgiska ale}} | ||
Från [[Belgien|Belgien]] och Nordfrankrike härstammar öltyper med en variationsrikedom utan motstycke i världen. Här möter man allt från svag, maltig [[Ale|ale]] till stark, torr trappistöl och syrlig, stalldoftande lambik. Här har också gamla bryggeritekniker såsom spontanjäsning överlevt in i modern tid. Många [[Bryggare|bryggare]] talar hellre om sitt öl i konstnärliga termer än om typer och klassificeringar. Belgisk och fransk [[Ale|ale]] är vanligtvis mycket lättdrucken även i de fall alkoholstyrkan är hög. Ett gemensamt drag är nämligen att ölet oftast är väl utjäst och därför | |||
har lätt [[Kropp|kropp]] och liten restsötma. Inte sällan varmjäses ölet med de för regionen så karaktäristiska | |||
jäststammarna, som ger upphov till fenoliska och fruktestriga dofter och smaker. | |||
Jästemperaturen ligger vanligtvis mellan 24 och 29 grader. Ett annat särdrag är att upp till 20% av extraktet kan utgöras av ljust eller mörkt [[Socker|socker]] i fast eller flytande form. Detta underlättar utjäsning och bidrar till smak och [[Färg|färg]]. Belgisk och fransk [[Ale|ale]] är ofta rejält kolsyrad och har ett kraftigt [[Skum|skum]]. Den har sällan utpräglad humlekaraktär. Normalt bör endast europeisk kvalitetshumle användas. | |||
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Belgiskt_%C3%B6l Wikipedia om belgisk öl] | |||
Nuvarande version från 15 mars 2009 kl. 16.35
| Belgiska ale |
|---|
| Belgisk pale ale |
| Belgisk blonde |
| Belgisk brown ale |
| Ljus stark belgisk ale |
| Mörk stark belgisk ale |
| Dubbel |
| Trippel |
| Saison |
| Supersaison |
| Bière de garde |
Från Belgien och Nordfrankrike härstammar öltyper med en variationsrikedom utan motstycke i världen. Här möter man allt från svag, maltig ale till stark, torr trappistöl och syrlig, stalldoftande lambik. Här har också gamla bryggeritekniker såsom spontanjäsning överlevt in i modern tid. Många bryggare talar hellre om sitt öl i konstnärliga termer än om typer och klassificeringar. Belgisk och fransk ale är vanligtvis mycket lättdrucken även i de fall alkoholstyrkan är hög. Ett gemensamt drag är nämligen att ölet oftast är väl utjäst och därför har lätt kropp och liten restsötma. Inte sällan varmjäses ölet med de för regionen så karaktäristiska jäststammarna, som ger upphov till fenoliska och fruktestriga dofter och smaker. Jästemperaturen ligger vanligtvis mellan 24 och 29 grader. Ett annat särdrag är att upp till 20% av extraktet kan utgöras av ljust eller mörkt socker i fast eller flytande form. Detta underlättar utjäsning och bidrar till smak och färg. Belgisk och fransk ale är ofta rejält kolsyrad och har ett kraftigt skum. Den har sällan utpräglad humlekaraktär. Normalt bör endast europeisk kvalitetshumle användas.