Redigerar Balling, Plato, Brix

Arkimedes, [[Balling|Balling]], Plato och [[Brix|Brix]], tre filosofer och en till? Vad har möjligen detta att göra i [[BryggarWikin|BryggarWikin]], forumet för Sveriges vetgiriga [[Hembryggare|hembryggare]]. Artiklarna bör väl handla om [[Hembryggning|hembryggning]] eller åtminstone öl och inte om filosofer kan man tycka. Det är riktigt. [[Balling|Balling]], [[Brix|Brix]] och Plato var inte några filosofer, men kanske Arkimedes? Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.

[[Hembryggare|hembryggare]] brukar för det mesta mäta vörtens [[Densitet|densitet]] med hjälp av en [[Hydrometer|hydrometer]]. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan, vörten eller ölet, är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram per liter eller den tyska enheten [[Öchsle|öchslegrader]]. Öchslegrader är egentligen hur många mer gram vörten väger än [[Vatten|vatten]] med samma volym vid kalibreringstemperaturen.

Om vi för enkelhetens skull kallar den specifika vikten ([[Densiteten|densiteten]]) för [[SG|SG]] som är den engelska förkortningen för [[Specific Gravity]], så får vi ett enkelt förhållade mellan Öchsle grader och [[SG|SG]].

* [[Öchsle]] = [[SG]] - 1000 (om [[SG|SG]] är gram/liter)

Förutsättningen för att ovanstående ska stämma är att [[Vatten|vatten]] väger 1000 gram/liter, vilket det gör vid 4ºC. Så förutsatt att en [[Hydrometer|hydrometer]] är kalibrerad vid 4 ºC skulle det stämma. De flesta hydrometrarna är dock kalibrerade vid 20 ºC, vilket gör en viss skillnad då vattnets [[Densitet|densitet]] då är 998 gram/liter.

I många sammanhang mäts inte den specifika vikten, [[Densiteten|densiteten]], på vörten. Istället mäts viktprocenten av [[Socker|socker]] vilket ofta kallas för [[Vörtstyrka|vörtstyrka]]. 

Ballingskalan utvecklades av den tyske kemisten Karl [[Balling|Balling]]. Den refererar till koncentrationen av lösta ämnen, huvudsakligen [[Sukros|sukros]], som [[Viktprocent|viktprocent]] av [[Sukros|sukros]] vid en [[Temperatur|temperatur]] av 17,5 °C. [[Balling|Balling]] tog fram en matematisk formel för förhållandet mellan [[Densiteten|densiteten]] på vörten och viktprocenten [[Socker|socker]]. På så sätt kunde det enkelt beräknas hur mycket [[Socker|socker]] som fanns i en [[Vört|vört]]. Utgående från denna kunskap kan till exempel utbytet av malten lättare räknas ut.

Brixskalan skapades ursprungligen då Adolf Ferdinand Wenceslaus [[Brix|Brix]] beräknade om Ballings skala till en referenstemperatur på 15,5 °C. Brixskalan beräknades därefter om igen och använder numera en referenstemperatur på 20 °C. Även Platoskalan är en förfining av Ballingskalan där 17,5 °C är referenstemperatur.

[[Brix|Brix]] kan approximeras som 261.3*(1 - 1/g), med g som specifik denisitet vid 20,0 °C.
Plato kan approximeras som 260*(1 - 1/g), med g som specifik denisitet vid 17,5 °C.

Skalorna [[Balling|Balling]], [[Brix|Brix]] och Plato används ofta omväxlande då skillnaderna är små.

* [[Brix|Brix]] används huvudsakligen för fruktjuice, vinframställning, [[Stärkelse|stärkelse]] samt sockerindustrin.
* Plato används huvudsakligen inom bryggning
* [[Balling|Balling]] används på äldre mätare samt används inom sydafrikansk vinindustri.

Nuförtiden anges vanligen vörtstyrkan i grader Plato - ºP eller %.

En del hydrometrar har en Plato-skala istället för en Öchsle eller [[SG|SG]] skala. De brukar då kallas [[Saccarometer|saccarometer]], eftersom det anses att de mäter sockerhalten. Egentligen mäts dock [[Densiteten|densiteten]] eftersom principen är den samma nämligen Arkimedes princip som innebär att tyngden på mätaren trycker undan samma vikt mängd vätska som den väger själv.

Det är vanligt att refraktometrar är graderade i [[Brix|Brix]] då de ofta kommer från tillämpningsområden där [[Brix|brix]]-skalan används.

Det amerikanska bryggarinstitutet ASBC har med hjälp av Platos beräkningar tagit fram följande matematiska formel för sambandet mellan [[SG|SG]] och ºP.

ºP  = -616,868 + 1111,14*([[SG|SG]]) -630,272*([[SG|SG]])^2 + 135,997*([[SG|SG]])^3

Där [[SG|SG]] dock mäts i kg/liter.

Det kan vara lite bökigt att räkna ut det för hand men om man har tillgång till ett kalkylprogram är det ganska lätt att lägga in det och få en tabell över värdena.

Nedan finns en tabell med förhållandena som ser ut så här.
{| class="wikitable" border="1"
![[SG|SG]] kg/liter !! Öchsle !! Plato ASBC
|-
|1,004
|4
|1,028
|-
|1,008
|8
|2,052
|-
|1,012
|12
|3,068
|-
|1,016
|16
|4,078
|-
|1,020
|20
|5,081
|-
|1,024
|24
|6,077
|-
|1,028
|28
|7,066
|-
|1,032
|32
|8,049
|-
|1,036
|36
|9,024
|-
|1,040
|40
|9,994
|-
|1,044
|44
|10,956
|-
|1,048
|48
|11,912
|-
|1,052
|52
|12,862
|-
|1,056
|56
|13,805
|-
|1,060
|60
|14,741
|-
|1,064
|64
|15,672
|-
|1,068
|68
|16,596
|-
|1,072
|72
|17,514
|-
|1,076
|76
|18,425
|-
|1,080
|80
|19,331
|-
|1,084
|84
|20,230
|-
|1,088
|88
|21,124
|-
|1,092
|92
|22,012
|-
|1,096
|96
|22,893
|-
|1,100
|100
|23,769
|}


Som man ser så kan man om man är lite lat räkna med att förhållandet mellan Öchsle grader och Plato grader är 4:1 dvs att fyra Öchsle grader motsvarar en ºP.

Varför ska man då bry sig om Plato grader? Jo, om man vill mäta noggrannare på till exempel förjäsningsgraden på ölet eller utbytet av malten så får man något andra värden, och mer korrekta, än om man räknar med [[SG|SG]] eller Öchsle. I många bryggböcker finns också Plato angivet så det kan vara bra att känna till!

Kenneth Johansson