Dekoktionsmäskning: Skillnad mellan sidversioner

Från BryggarWiki
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning
Dav (diskussion | bidrag)
klipper in. Städa gärna!
Rad 1: Rad 1:
{{mäskning}}
{{mäskning}}
{{städa}}


'''Dekoktionsmäskning''' är en [[mäskningsmetod]] där delar av [[mäsk|mäsken]] kokas och sedan återförs så att [[mäsktemperatur|mäsktemperaturen]] höjs. Historiskt har denna metod använts för att få bättre utbyte av lågt modifierad malt. I dag används den framför allt för att få den ökade maltkaraktär som koket ger.
Dekoktionsmäskning är en typ av stegmäskning. Skillnaden är att om man gör dekoktioner, så tar man ut en del av mäsken och värmer upp den till kokpunkten, och låter den koka en stund innan delmäsken återförs till huvudmäsken.
 
Det är viktigt att ta ut en tjock delmäsk som möjligt. Enzymerna är vattenlösliga och denatureras snabbt när man kokar upp delmäsken, därför ska man undvika att ta med vattnet i mäsken.
 
Dekoktionsmäskning är en gammal traditionell metod som man har gjort i de flesta länder. Anledningen kan vara att man inte hade tillräckligt stora kokkärl att göra stegmäskning i. Man mäskade kanske i en 200 liters trätunna och hade ett 20 eller 30 liters kokkärl att koka upp delmäsken i. Mängden mäsk ökar ju inte heller såsom om man tillsätter infusioner med kokande vatten som i stegmäskning.
 
En fördel med dekoktioner är att stärkelsen i malten gelatiniseras mer än vid försockringstemperaturen, på så sätt kan den konverteras till socker av enzymerna när man återför delmäsken till modermäsken. Det ger också teoretiskt ett högre utbyte av malten. Temperaturer för dekoktionsmäskning är ungefär desamma som vid stegmäskning. Det vill säga man måste avgöra om man ska göra en syrarast och/eller en proteinrast, och om man vill ha en eller två försockringsraster. Oftast så brukar man göra en dubbel eller trippel dekoktion. Där sista dekoktionen är en utmäskning. Det finns bryggerier där man kombinerar olika mäskningsmetoder. Man kanske först använder sig av en stegmäskning vid inmäskningen och försockringsrasterna, för att avsluta med en dekoktion som utmäskning.
 
Tidsintervallerna för dekoktionsmäskning skiljer sig däremot jämfört med stegmäskningen. Eftersom man först ska värma dekoktionen till c:a 70 ºC och låta dekoktionen hålla den temperaturen i c:a 10 minuter, därefter koka upp dekoktionen och koka i en kvart, så får man längre tider för varje rast. Framförallt så bör man undvika att få utdragna proteinraster (vid 50 ºC) risken finns annars att ditt öl får ett dåligt skum, och ölets kropp blir ganska tunn.
 
Hur stor del av mäsken som tas ut till en dekoktion beror på hur tjock mäsk du har och hur mycket du vill höja temperaturen vid varje steg. En tumregel brukar vara c:a en tredjedel av mäsken, men det bästa är att prova sig fram genom att noga anteckna hur man gör och hur temperaturen stiger vid varje dekoktion.  


[[Kategori: Mäskning]]
[[Kategori: Mäskning]]

Versionen från 3 september 2007 kl. 01.34

Mäskning
Infusionsmäskning
Dekoktionsmäskning
RIMS
Stegmäskning
Kallmäskning
Rast - mäskning
Syrarast
Proteinrast
Försockringsrast
Utmäskning
Lakning
Allmänt - lakning
Metoder - lakning
Problem - lakning
Denna artikel behöver städas.
Hjälp gärna till med den här och andra artiklar som behöver städas.


Dekoktionsmäskning är en typ av stegmäskning. Skillnaden är att om man gör dekoktioner, så tar man ut en del av mäsken och värmer upp den till kokpunkten, och låter den koka en stund innan delmäsken återförs till huvudmäsken.

Det är viktigt att ta ut en så tjock delmäsk som möjligt. Enzymerna är vattenlösliga och denatureras snabbt när man kokar upp delmäsken, därför ska man undvika att ta med vattnet i mäsken.

Dekoktionsmäskning är en gammal traditionell metod som man har gjort i de flesta länder. Anledningen kan vara att man inte hade tillräckligt stora kokkärl att göra stegmäskning i. Man mäskade kanske i en 200 liters trätunna och hade ett 20 eller 30 liters kokkärl att koka upp delmäsken i. Mängden mäsk ökar ju inte heller såsom om man tillsätter infusioner med kokande vatten som i stegmäskning.

En fördel med dekoktioner är att stärkelsen i malten gelatiniseras mer än vid försockringstemperaturen, på så sätt kan den konverteras till socker av enzymerna när man återför delmäsken till modermäsken. Det ger också teoretiskt ett högre utbyte av malten. Temperaturer för dekoktionsmäskning är ungefär desamma som vid stegmäskning. Det vill säga man måste avgöra om man ska göra en syrarast och/eller en proteinrast, och om man vill ha en eller två försockringsraster. Oftast så brukar man göra en dubbel eller trippel dekoktion. Där sista dekoktionen är en utmäskning. Det finns bryggerier där man kombinerar olika mäskningsmetoder. Man kanske först använder sig av en stegmäskning vid inmäskningen och försockringsrasterna, för att avsluta med en dekoktion som utmäskning.

Tidsintervallerna för dekoktionsmäskning skiljer sig däremot jämfört med stegmäskningen. Eftersom man först ska värma dekoktionen till c:a 70 ºC och låta dekoktionen hålla den temperaturen i c:a 10 minuter, därefter koka upp dekoktionen och koka i en kvart, så får man längre tider för varje rast. Framförallt så bör man undvika att få utdragna proteinraster (vid 50 ºC) risken finns annars att ditt öl får ett dåligt skum, och ölets kropp blir ganska tunn.

Hur stor del av mäsken som tas ut till en dekoktion beror på hur tjock mäsk du har och hur mycket du vill höja temperaturen vid varje steg. En tumregel brukar vara c:a en tredjedel av mäsken, men det bästa är att prova sig fram genom att noga anteckna hur man gör och hur temperaturen stiger vid varje dekoktion.