Diacetyl: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Ingen redigeringssammanfattning |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 10: | Rad 10: | ||
==Kemisk formel== | ==Kemisk formel== | ||
C<sub>4</sub>H<sub>6</sub>O<sub>2</sub> | C<sub>4</sub>H<sub>6</sub>O<sub>2</sub> | ||
==Diacetylbekämpning== | |||
Följande åtgärder anger Peter Orest (på SHBF-s webbsidor) som möjliga om man vill bekämpa Diacetyl i sin öl | |||
*Optimal jäsningstemperatur för den aktuella jästen. | |||
*Tillräcklig primärjäsning. | |||
*Tillräcklig stamvörtstyrka. | |||
*Ej för stor mängd kvävefattig råfrukt. | |||
*Stor giva frisk jäst. | |||
*Återanvänd inte jästen för många gånger. | |||
*Lämpligt jästpropageringsmedium. | |||
*Ordentlig syresättning av vörten. | |||
*Kröjsning. | |||
*Diacetylrast. | |||
*Sträng hygien. | |||
==Externa länkar== | ==Externa länkar== | ||
[http://en.wikipedia.org/wiki/Diacetyl Engelskspråkiga Wikipedia om diacetyl] | [http://en.wikipedia.org/wiki/Diacetyl Engelskspråkiga Wikipedia om diacetyl] | ||
Versionen från 28 februari 2007 kl. 19.12
Diacetyl
Diacetyl (IUPAC systematic name: butanedione eller 2,3-butanedione)
Diacetyl uppstår naturligt vid jäsning. Vissa jäststammar producerar mer Diacetyl än andra. Vid låga nivåer kan det bidra positivt till smaken i vissa öl. I höga nivåer påminner smaken om smör eller smörkola.
Diacetylrast
Om temperaturen höjs i slutet av jäsningen till runt 20 grader under några dagar, kan man bli av med diacetylen. Jästen konsumerar då diacetylen, i brist på socker.
Kemisk formel
C4H6O2
Diacetylbekämpning
Följande åtgärder anger Peter Orest (på SHBF-s webbsidor) som möjliga om man vill bekämpa Diacetyl i sin öl
- Optimal jäsningstemperatur för den aktuella jästen.
- Tillräcklig primärjäsning.
- Tillräcklig stamvörtstyrka.
- Ej för stor mängd kvävefattig råfrukt.
- Stor giva frisk jäst.
- Återanvänd inte jästen för många gånger.
- Lämpligt jästpropageringsmedium.
- Ordentlig syresättning av vörten.
- Kröjsning.
- Diacetylrast.
- Sträng hygien.