|
|
| Rad 1: |
Rad 1: |
| {{Belgiska ale}} | | {{Belgiska ale}} |
|
| |
|
| == Ljus stark belgisk [[Ale|ale]] == | | Onht1G <a href="http://tehsnoxupjjx.com/">tehsnoxupjjx</a>, [url=http://rrhmidiomsvb.com/]rrhmidiomsvb[/url], [link=http://hprjdgmumuwq.com/]hprjdgmumuwq[/link], http://xwuepvwudlnf.com/ |
| Klass 9D enligt 2009 års [[SHBF|SHBF]] öltypsdefinition
| |
| | |
| [[OG|OG]] >1,067
| |
| | |
| [[FG|FG]] 1,006–1,016
| |
| | |
| [[Alkohol|Alkohol]] >7,5vol%
| |
| | |
| [[IBU|IBU]] 20–35 | |
| | |
| [[Färg|Färg]]([[EBC|EBC]]) 7–30
| |
| | |
| Ljus stark belgisk [[Ale|ale]] är en bred grupp. Där ingår både torra, lätta öl och tyngre, sötare varianter.
| |
| Gemensamt skiljer de sig dock från tripel genom att ha en doft- och smakbild med färre komponenter och att de kan vara söta, vilket tripel aldrig är.
| |
| | |
| '''Bouquet/Arom:''' Doften bör vara fruktigt estrig, där estrarna kan dofta banan, äpple, päron, persika, tropisk frukt eller smågodis. [[Fenoler|Fenoler]] skall finnas på låga till medelhöga nivåer. En tydlig alkoholton kan förekomma. Humledoft kan förekomma på låga nivåer.
| |
| | |
| '''[[Färg|Färg]]/Utseende:''' Ljust halmgul till koppar. Köldgrumling är tillåten.
| |
| | |
| '''Smak:''' Tydliga men inte överväldigande fruktiga [[Estrar|estrar]] och [[Fenoler|fenoler]]. Humlesmak kan finnas på låga nivåer. Humlebeskan skall vara låg till medelhög. Mer eller mindre värmande beroende på alkoholstyrka. En viss [[Beska|beska]], sötma och spritighet från alkoholen kan förekomma, särskilt i starkare exemplar. Toner av lösningsmedel
| |
| får förekomma på låga nivåer. Kan vara torr eller ha en viss restsötma.
| |
| | |
| '''[[Kropp|Kropp]]:''' Ofta medium [[Kropp|kropp]], men kan vara lättare. Hög [[Kolsyra|kolsyra]].
| |
| | |
| '''Exempel:''' Delirium Tremens, Duvel, Kasteelbier
| |
| Blonde, Brigand, Judas, Kwak, Bush Ambrée,
| |
| St. Feuillien Blonde.
| |