Skum - Versionshistorik

212.181.101.10: Stavningskorrigering

2012-09-14T13:11:45Z

Stavningskorrigering

← Äldre version		Versionen från 14 september 2012 kl. 14.11
Rad 10:		Rad 10:
	'''Skumnedbrytning'''		'''Skumnedbrytning'''

	Så snart ett skum har bildats, börjar det även att brytas ned. Hastigheten på nedbrytningen kan variera. Bubblornas yta kommer att ändras med tiden i ölglaset. På grund av flöden i ~~bullbornas~~ ytskikt, sönderfall, avdunstning och andra processer, kommer ytskiktet att bli mer fast.		Så snart ett skum har bildats, börjar det även att brytas ned. Hastigheten på nedbrytningen kan variera. Bubblornas yta kommer att ändras med tiden i ölglaset. På grund av flöden i bubblornas ytskikt, sönderfall, avdunstning och andra processer, kommer ytskiktet att bli mer fast.

	Om vi översätter det till ölglaset vi hällt upp ölen i, så kommer det först att bildas ett fint skum. Detta kommer delvis att brytas ner, efter någon minut har den övre delen av skummet blivit mer fast. Om vi häller på mer öl och bildar mer skum, kommer den övre delen av det äldre och fasta skummet lyftas upp till en skumkrona. Ytterligare ett tecken på skummets solidifiering är de skumringar som uppstår på glaset när vi dricker upp ölen.		Om vi översätter det till ölglaset vi hällt upp ölen i, så kommer det först att bildas ett fint skum. Detta kommer delvis att brytas ner, efter någon minut har den övre delen av skummet blivit mer fast. Om vi häller på mer öl och bildar mer skum, kommer den övre delen av det äldre och fasta skummet lyftas upp till en skumkrona. Ytterligare ett tecken på skummets solidifiering är de skumringar som uppstår på glaset när vi dricker upp ölen.
Rad 17:		Rad 17:
	'''Faktorer i öl som påverkar [[Skumstabilitet\|skumstabilitet]]'''		'''Faktorer i öl som påverkar [[Skumstabilitet\|skumstabilitet]]'''

	Det finns både ämnen som förbättrar eller försämrar skumstabiliteten. De viktigaste substanserna i öl som ~~förbättrara~~ skumstabiliteten är nedbrutna [[Proteiner\|proteiner]] med en molvikt mellan 10000-60000 och isohumuloner. En öl med mycket [[Humle\|humle]] kan därför ge ett fastare och mer ~~lånvarigt~~ skum. Ämnen som försämrar skummets stabilitet är [[Alkohol\|alkohol]] och flera av de biprodukter som bildas under fermenteringen.		Det finns både ämnen som förbättrar eller försämrar skumstabiliteten. De viktigaste substanserna i öl som förbättrar skumstabiliteten är nedbrutna [[Proteiner\|proteiner]] med en molvikt mellan 10000-60000 och isohumuloner. En öl med mycket [[Humle\|humle]] kan därför ge ett fastare och mer långvarigt skum. Ämnen som försämrar skummets stabilitet är [[Alkohol\|alkohol]] och flera av de biprodukter som bildas under fermenteringen.

	De [[Enzymer\|enzymer]] som bryter ned [[Protein\|protein]] till mindre molekyler bidrar till att skapa ~~förutsättnignar~~ för ett hållbart skum. Om enzymerna är aktiva för länge, kommer de dock att bryta ner proteinerna till alltför små bitar och därmed minskar skumstabiliteten. Därav är det viktigt att de raster som gynnar proteinnedbrytning (mellan 50-60°C) inte blir för långa om man vill uppnå ett hållbart skum.		De [[Enzymer\|enzymer]] som bryter ned [[Protein\|protein]] till mindre molekyler bidrar till att skapa förutsättningar för ett hållbart skum. Om enzymerna är aktiva för länge, kommer de dock att bryta ner proteinerna till alltför små bitar och därmed minskar skumstabiliteten. Därav är det viktigt att de raster som gynnar proteinnedbrytning (mellan 50-60°C) inte blir för långa om man vill uppnå ett hållbart skum.

	Under [[Jäsning\|jäsning]] och [[Lagring\|lagring]] kan [[Jästen\|jästen]] påverka skummets egenskaper. Kort sagt ska [[Jästen\|jästen]] trivas för att inte påverka skummet negativt. Om [[Jästen\|jästen]] inte är i bra skick, eller om lagringen sker i en för hög [[Temperatur\|temperatur]], kan [[Jästen\|jästen]] utsöndra biprodukter som hämmar skumstabiliteten.		Under [[Jäsning\|jäsning]] och [[Lagring\|lagring]] kan [[Jästen\|jästen]] påverka skummets egenskaper. Kort sagt ska [[Jästen\|jästen]] trivas för att inte påverka skummet negativt. Om [[Jästen\|jästen]] inte är i bra skick, eller om lagringen sker i en för hög [[Temperatur\|temperatur]], kan [[Jästen\|jästen]] utsöndra biprodukter som hämmar skumstabiliteten.

BryggBotten den 13 januari 2010 kl. 23.37

2010-01-13T23:37:08Z

← Äldre version		Versionen från 14 januari 2010 kl. 00.37
Rad 3:		Rad 3:
	'''Skumbildning i öl'''		'''Skumbildning i öl'''

	När ett öl hälls upp i ett glas, kommer en del av kolsyran i ölet frigöras och bilda bubblor av koldioxid. Bubblorna stiger til ytan, där de stöter på ämnen som är ytaktiva. Dessa ämnen har låg ytspänning och kan bilda elastiska "skinn" på koldioxidbubblorna. Man kan jämföra detta med att blåsa en såpbubbla.		När ett öl hälls upp i ett glas, kommer en del av kolsyran i ölet frigöras och bilda bubblor av [[Koldioxid\|koldioxid]]. Bubblorna stiger til ytan, där de stöter på ämnen som är ytaktiva. Dessa ämnen har låg ytspänning och kan bilda elastiska "skinn" på koldioxidbubblorna. Man kan jämföra detta med att blåsa en såpbubbla.

	Ju mer koldioxid som frigörs, desto mer skum bildas. Hållbarheten på skummet beror dock inte på mängden koldioxid, det är mängden av ytaktiva ämnen som avgör detta. Om det finns gott om ytakriva ämnen, blir skummet stabilt och skumkronan varar längre. I ett glas med mineralvatten finns det gott om koldioxidbubblor, men eftersom det inte finns några ytaktiva ämnen är det enbart vattnet som kan hålla fast bubblorna. [[Vatten\|Vatten]] har hög ytspänning ger därför låg skumstabilitet.		Ju mer [[Koldioxid\|koldioxid]] som frigörs, desto mer skum bildas. Hållbarheten på skummet beror dock inte på mängden [[Koldioxid\|koldioxid]], det är mängden av ytaktiva ämnen som avgör detta. Om det finns gott om ytakriva ämnen, blir skummet stabilt och skumkronan varar längre. I ett glas med mineralvatten finns det gott om koldioxidbubblor, men eftersom det inte finns några ytaktiva ämnen är det enbart vattnet som kan hålla fast bubblorna. [[Vatten\|Vatten]] har hög ytspänning ger därför låg [[Skumstabilitet\|skumstabilitet]].


Rad 15:		Rad 15:


	'''Faktorer i öl som påverkar skumstabilitet'''		'''Faktorer i öl som påverkar [[Skumstabilitet\|skumstabilitet]]'''

	Det finns både ämnen som förbättrar eller försämrar skumstabiliteten. De viktigaste substanserna i öl som förbättrara skumstabiliteten är nedbrutna [[Proteiner\|proteiner]] med en molvikt mellan 10000-60000 och isohumuloner. En öl med mycket [[Humle\|humle]] kan därför ge ett fastare och mer lånvarigt skum. Ämnen som försämrar skummets stabilitet är [[Alkohol\|alkohol]] och flera av de biprodukter som bildas under fermenteringen.		Det finns både ämnen som förbättrar eller försämrar skumstabiliteten. De viktigaste substanserna i öl som förbättrara skumstabiliteten är nedbrutna [[Proteiner\|proteiner]] med en molvikt mellan 10000-60000 och isohumuloner. En öl med mycket [[Humle\|humle]] kan därför ge ett fastare och mer lånvarigt skum. Ämnen som försämrar skummets stabilitet är [[Alkohol\|alkohol]] och flera av de biprodukter som bildas under fermenteringen.
Rad 21:		Rad 21:
	De [[Enzymer\|enzymer]] som bryter ned [[Protein\|protein]] till mindre molekyler bidrar till att skapa förutsättnignar för ett hållbart skum. Om enzymerna är aktiva för länge, kommer de dock att bryta ner proteinerna till alltför små bitar och därmed minskar skumstabiliteten. Därav är det viktigt att de raster som gynnar proteinnedbrytning (mellan 50-60°C) inte blir för långa om man vill uppnå ett hållbart skum.		De [[Enzymer\|enzymer]] som bryter ned [[Protein\|protein]] till mindre molekyler bidrar till att skapa förutsättnignar för ett hållbart skum. Om enzymerna är aktiva för länge, kommer de dock att bryta ner proteinerna till alltför små bitar och därmed minskar skumstabiliteten. Därav är det viktigt att de raster som gynnar proteinnedbrytning (mellan 50-60°C) inte blir för långa om man vill uppnå ett hållbart skum.

	Under [[Jäsning\|jäsning]] och [[Lagring\|lagring]] kan [[Jästen\|jästen]] påverka skummets egenskaper. Kort sagt ska [[Jästen\|jästen]] trivas för att inte påverka skummet negativt. Om [[Jästen\|jästen]] inte är i bra skick, eller om lagringen sker i en för hög temperatur, kan [[Jästen\|jästen]] utsöndra biprodukter som hämmar skumstabiliteten.		Under [[Jäsning\|jäsning]] och [[Lagring\|lagring]] kan [[Jästen\|jästen]] påverka skummets egenskaper. Kort sagt ska [[Jästen\|jästen]] trivas för att inte påverka skummet negativt. Om [[Jästen\|jästen]] inte är i bra skick, eller om lagringen sker i en för hög [[Temperatur\|temperatur]], kan [[Jästen\|jästen]] utsöndra biprodukter som hämmar skumstabiliteten.


Rad 28:		Rad 28:
	Fett och olja kan förstöra skummet, för att undvika detta kan man tänka på att diska och skölja sina glas ordentligt. Just sköljningen är viktig, eftersom diskmedel är negativt för skummet också.		Fett och olja kan förstöra skummet, för att undvika detta kan man tänka på att diska och skölja sina glas ordentligt. Just sköljningen är viktig, eftersom diskmedel är negativt för skummet också.

	En del tillverkar använder kvävgas N<sub>2</sub> för att påverka skummets egenskaper. Man kan även använda [[Tillsatser\|tillsatser]] som bidrar till skumstabilitet.		En del tillverkar använder kvävgas N<sub>2</sub> för att påverka skummets egenskaper. Man kan även använda [[Tillsatser\|tillsatser]] som bidrar till [[Skumstabilitet\|skumstabilitet]].

Andreasmoberg: Ny sida: Den vanligaste definitionen av skum är en substans som bildas genom att gasbubblor hålls fast i en vätska eller fast materia. Skummets egenskaper kan vara intressanta att kontrollera fö...

2008-11-19T12:16:52Z

Ny sida: Den vanligaste definitionen av skum är en substans som bildas genom att gasbubblor hålls fast i en vätska eller fast materia. Skummets egenskaper kan vara intressanta att kontrollera fö...

Ny sida

Den vanligaste definitionen av skum är en substans som bildas genom att gasbubblor hålls fast i en vätska eller fast materia. Skummets egenskaper kan vara intressanta att kontrollera för en ölbryggare. Många öltyper eller ölsorter har ett karaktäristiskt skum, så det kan vara ett mål att försöka efterlikna detta för egna brygder.

'''Skumbildning i öl'''

När ett öl hälls upp i ett glas, kommer en del av kolsyran i ölet frigöras och bilda bubblor av koldioxid. Bubblorna stiger til ytan, där de stöter på ämnen som är ytaktiva. Dessa ämnen har låg ytspänning och kan bilda elastiska "skinn" på koldioxidbubblorna. Man kan jämföra detta med att blåsa en såpbubbla.

Ju mer koldioxid som frigörs, desto mer skum bildas. Hållbarheten på skummet beror dock inte på mängden koldioxid, det är mängden av ytaktiva ämnen som avgör detta. Om det finns gott om ytakriva ämnen, blir skummet stabilt och skumkronan varar längre. I ett glas med mineralvatten finns det gott om koldioxidbubblor, men eftersom det inte finns några ytaktiva ämnen är det enbart vattnet som kan hålla fast bubblorna. [[Vatten|Vatten]] har hög ytspänning ger därför låg skumstabilitet.

'''Skumnedbrytning'''

Så snart ett skum har bildats, börjar det även att brytas ned. Hastigheten på nedbrytningen kan variera. Bubblornas yta kommer att ändras med tiden i ölglaset. På grund av flöden i bullbornas ytskikt, sönderfall, avdunstning och andra processer, kommer ytskiktet att bli mer fast.

Om vi översätter det till ölglaset vi hällt upp ölen i, så kommer det först att bildas ett fint skum. Detta kommer delvis att brytas ner, efter någon minut har den övre delen av skummet blivit mer fast. Om vi häller på mer öl och bildar mer skum, kommer den övre delen av det äldre och fasta skummet lyftas upp till en skumkrona. Ytterligare ett tecken på skummets solidifiering är de skumringar som uppstår på glaset när vi dricker upp ölen.

'''Faktorer i öl som påverkar skumstabilitet'''

Det finns både ämnen som förbättrar eller försämrar skumstabiliteten. De viktigaste substanserna i öl som förbättrara skumstabiliteten är nedbrutna [[Proteiner|proteiner]] med en molvikt mellan 10000-60000 och isohumuloner. En öl med mycket [[Humle|humle]] kan därför ge ett fastare och mer lånvarigt skum. Ämnen som försämrar skummets stabilitet är [[Alkohol|alkohol]] och flera av de biprodukter som bildas under fermenteringen.

De [[Enzymer|enzymer]] som bryter ned [[Protein|protein]] till mindre molekyler bidrar till att skapa förutsättnignar för ett hållbart skum. Om enzymerna är aktiva för länge, kommer de dock att bryta ner proteinerna till alltför små bitar och därmed minskar skumstabiliteten. Därav är det viktigt att de raster som gynnar proteinnedbrytning (mellan 50-60°C) inte blir för långa om man vill uppnå ett hållbart skum.

Under [[Jäsning|jäsning]] och [[Lagring|lagring]] kan [[Jästen|jästen]] påverka skummets egenskaper. Kort sagt ska [[Jästen|jästen]] trivas för att inte påverka skummet negativt. Om [[Jästen|jästen]] inte är i bra skick, eller om lagringen sker i en för hög temperatur, kan [[Jästen|jästen]] utsöndra biprodukter som hämmar skumstabiliteten.

'''Andra faktorer som påverkar skummet'''

Fett och olja kan förstöra skummet, för att undvika detta kan man tänka på att diska och skölja sina glas ordentligt. Just sköljningen är viktig, eftersom diskmedel är negativt för skummet också.

En del tillverkar använder kvävgas N<sub>2</sub> för att påverka skummets egenskaper. Man kan även använda [[Tillsatser|tillsatser]] som bidrar till skumstabilitet.