Ekstedt: Rejäl ombearbetning då vissa grundläggande saker fattades.

2019-02-17T12:45:14Z

Rejäl ombearbetning då vissa grundläggande saker fattades.

← Äldre version		Versionen från 17 februari 2019 kl. 14.45
Rad 1:		Rad 1:
	Restsötma är den [[Sötma\|sötma]] som finns kvar i ölet efter avslutad [[Jäsning\|jäsning]]. ~~Restsötman~~ kan ~~bero~~ på ~~mäskningsteknik~~, ~~jästsort~~, ~~fermentationstyp~~ och ~~tillsatta ämnen~~. [[Laktos\|Laktos]] kan tillsättas ~~utan~~ att [[Jästen\|jästen]] kan tillgodogöra sig denna sockerart~~, därmed kan restsötman påverkas~~. [[~~Dextriner~~\|~~Dextriner~~]]~~, korta kedjor av~~ [[~~Kolhydrater~~\|~~kolhydrater~~]] ~~som~~ [[~~Jästen~~\|~~jästen~~]] ~~inte kan bryta ned, bidrar också till restsötman~~.
			Restsötma är den [[Sötma\|sötma]] som finns kvar i ölet efter avslutad [[Jäsning\|jäsning]]. Begreppet som sådant är mångtydigt och kan avse tre olika saker

			1. [[FG\|FG]]
			2. Andelen restsocker
			3. Upplevd restsötma

			På grund av att alkoholen påverkar [[Densiteten\|densiteten]] finns det inget direkt samband mellan 1 och 2. Ett öl med [[FG\|FG]] 1,010 och 4 % [[Abv\|ABV]] har 4,0 % restsocker medan ett öl med samma [[FG\|FG]] på 8 % [[Abv\|ABV]] har 5,3 % restsocker. Således är [[FG\|FG]] ett något trubbigt mått för restsötma.

			Inte heller restsockerprocenten kan anses som ett absolut mått på restsötma. Detta beror på att olika sockerarter har högst varierande upplevd [[Sötma\|sötma]]. En väl utjäst normalstark öl (5-6 % [[Abv\|ABV]]) hamnar typiskt på ungefär [[FG\|FG]] 1,010 och ett sådant öl upplevs ha låg restsötma. Men en [[Cider\|cider]] med [[FG\|FG]] 1,010 har en tydlig restsötma och skulle klassas som halvsöt. Detta beror på att restsockret i ciderns utgörs av enkla sockerarter (främst [[Glukos\|glukos]]) med hög restsötma, medan restsockret i ölen väsentligen helt utgörs av [[Dextriner\|dextriner]], vilka har väldigt låg [[Sötma\|sötma]]. Olika sockerarters [[Sötma\|sötma]] kan mätas med hjälp av begreppet relativ [[Sötma\|sötma]]. Det innebär att man jämför utspädningsgraden i vattenlösningen relativt den mot [[Sackaros\|sackaros]] för att uppnå samma upplevda [[Sötma\|sötma]]. Eftersom mätningarna bygger på subjektiva uppfattningar hos försökspersoner kan det skilja lite mellan olika försök, men nedanstående är ändå typiska värden:

			* [[Fruktos\|Fruktos]] 150 %
			* [[Sackaros\|Sackaros]] 100 %
			* [[Glukos\|Glukos]] 70 %
			* [[Maltos\|Maltos]] 40 %
			* [[Laktos\|Laktos]] 30 %
			* [[Maltotrios\|Maltotrios]] 20 %
			* [[Dextriner\|Dextriner]] 5 %

			Ett antal olika faktorer påverkar restsockerhalt och restsötma.

			Mäskningsteknik och i synnerhet mäsktemperatur påverkar framförallt andelen [[Dextriner\|dextriner]] hos vörten, och i någon mån även andelen [[Maltotrios\|maltotrios]]. Ju högre mäsktemperatur, desto mer av de sistnämnda, vilket främst påverkar fyllighet, och bara i liten mån upplevd restsötma. Jästens [[Utjäsningsgrad\|utjäsningsgrad]] speglar främst förmågan att jäsa ut [[Maltotrios\|maltotrios]], vilket kan ha en viss effekt på upplevd restsötma. Stor andel [[Karamellmalt\|karamellmalt]] kan bidra med karamelliserade sockerarter som kan uppfattas som söta i viss utsträckning. Att byta ut en del av [[Malten\|malten]] mot en ekvivalent (samma [[SG\|SG]]-bidrag) mängd strö- eller [[Druvsocker\|druvsocker]]
			ger lägre restsötma och fyllighet då [[Jästen\|jästen]] kommer jäsa ut detta [[Socker\|socker]] närmast fullständigt. [[Laktos\|Laktos]] å andra sidan kan på samma sätt tillsättas för att i stället höja restsötman och fylligheten då [[Jästen\|jästen]] ej kan tillgodogöra sig denna sockerart.

			En viktig faktor är även [[OG\|OG]]; ju högre [[OG\|OG]] desto mer ojästa sockerarter. Högre [[OG\|OG]] gör även att andra faktorer som mäsktemperatur och jästval får större påverkan.

Andreas-moberg: Skapade sidan med 'Restsötma är den sötma som finns kvar i ölet efter avslutad jäsning. Restsötman kan bero på mäskningsteknik, jästsort, fermentationstyp och tills…'

2009-12-14T15:13:24Z

Skapade sidan med 'Restsötma är den sötma som finns kvar i ölet efter avslutad jäsning. Restsötman kan bero på mäskningsteknik, jästsort, fermentationstyp och tills…'

Ny sida

Restsötma är den [[Sötma|sötma]] som finns kvar i ölet efter avslutad [[Jäsning|jäsning]]. Restsötman kan bero på mäskningsteknik, jästsort, fermentationstyp och tillsatta ämnen. [[Laktos|Laktos]] kan tillsättas utan att [[Jästen|jästen]] kan tillgodogöra sig denna sockerart, därmed kan restsötman påverkas. [[Dextriner|Dextriner]], korta kedjor av [[Kolhydrater|kolhydrater]] som [[Jästen|jästen]] inte kan bryta ned, bidrar också till restsötman.

← Äldre version		Versionen från 17 februari 2019 kl. 14.45
Rad 1:		Rad 1:
	Restsötma är den [[Sötma\|sötma]] som finns kvar i ölet efter avslutad [[Jäsning\|jäsning]]. ~~Restsötman~~ kan ~~bero~~ på ~~mäskningsteknik~~, ~~jästsort~~, ~~fermentationstyp~~ och ~~tillsatta ämnen~~. [[Laktos\|Laktos]] kan tillsättas ~~utan~~ att [[Jästen\|jästen]] kan tillgodogöra sig denna sockerart~~, därmed kan restsötman påverkas~~. [[~~Dextriner~~\|~~Dextriner~~]]~~, korta kedjor av~~ [[~~Kolhydrater~~\|~~kolhydrater~~]] ~~som~~ [[~~Jästen~~\|~~jästen~~]] ~~inte kan bryta ned, bidrar också till restsötman~~.
			Restsötma är den [[Sötma\|sötma]] som finns kvar i ölet efter avslutad [[Jäsning\|jäsning]]. Begreppet som sådant är mångtydigt och kan avse tre olika saker

			1. [[FG\|FG]]
			2. Andelen restsocker
			3. Upplevd restsötma

			På grund av att alkoholen påverkar [[Densiteten\|densiteten]] finns det inget direkt samband mellan 1 och 2. Ett öl med [[FG\|FG]] 1,010 och 4 % [[Abv\|ABV]] har 4,0 % restsocker medan ett öl med samma [[FG\|FG]] på 8 % [[Abv\|ABV]] har 5,3 % restsocker. Således är [[FG\|FG]] ett något trubbigt mått för restsötma.

			Inte heller restsockerprocenten kan anses som ett absolut mått på restsötma. Detta beror på att olika sockerarter har högst varierande upplevd [[Sötma\|sötma]]. En väl utjäst normalstark öl (5-6 % [[Abv\|ABV]]) hamnar typiskt på ungefär [[FG\|FG]] 1,010 och ett sådant öl upplevs ha låg restsötma. Men en [[Cider\|cider]] med [[FG\|FG]] 1,010 har en tydlig restsötma och skulle klassas som halvsöt. Detta beror på att restsockret i ciderns utgörs av enkla sockerarter (främst [[Glukos\|glukos]]) med hög restsötma, medan restsockret i ölen väsentligen helt utgörs av [[Dextriner\|dextriner]], vilka har väldigt låg [[Sötma\|sötma]]. Olika sockerarters [[Sötma\|sötma]] kan mätas med hjälp av begreppet relativ [[Sötma\|sötma]]. Det innebär att man jämför utspädningsgraden i vattenlösningen relativt den mot [[Sackaros\|sackaros]] för att uppnå samma upplevda [[Sötma\|sötma]]. Eftersom mätningarna bygger på subjektiva uppfattningar hos försökspersoner kan det skilja lite mellan olika försök, men nedanstående är ändå typiska värden:

			* [[Fruktos\|Fruktos]] 150 %
			* [[Sackaros\|Sackaros]] 100 %
			* [[Glukos\|Glukos]] 70 %
			* [[Maltos\|Maltos]] 40 %
			* [[Laktos\|Laktos]] 30 %
			* [[Maltotrios\|Maltotrios]] 20 %
			* [[Dextriner\|Dextriner]] 5 %

			Ett antal olika faktorer påverkar restsockerhalt och restsötma.

			Mäskningsteknik och i synnerhet mäsktemperatur påverkar framförallt andelen [[Dextriner\|dextriner]] hos vörten, och i någon mån även andelen [[Maltotrios\|maltotrios]]. Ju högre mäsktemperatur, desto mer av de sistnämnda, vilket främst påverkar fyllighet, och bara i liten mån upplevd restsötma. Jästens [[Utjäsningsgrad\|utjäsningsgrad]] speglar främst förmågan att jäsa ut [[Maltotrios\|maltotrios]], vilket kan ha en viss effekt på upplevd restsötma. Stor andel [[Karamellmalt\|karamellmalt]] kan bidra med karamelliserade sockerarter som kan uppfattas som söta i viss utsträckning. Att byta ut en del av [[Malten\|malten]] mot en ekvivalent (samma [[SG\|SG]]-bidrag) mängd strö- eller [[Druvsocker\|druvsocker]]
			ger lägre restsötma och fyllighet då [[Jästen\|jästen]] kommer jäsa ut detta [[Socker\|socker]] närmast fullständigt. [[Laktos\|Laktos]] å andra sidan kan på samma sätt tillsättas för att i stället höja restsötman och fylligheten då [[Jästen\|jästen]] ej kan tillgodogöra sig denna sockerart.

			En viktig faktor är även [[OG\|OG]]; ju högre [[OG\|OG]] desto mer ojästa sockerarter. Högre [[OG\|OG]] gör även att andra faktorer som mäsktemperatur och jästval får större påverkan.

Restsötma - Versionshistorik

Ekstedt: Rejäl ombearbetning då vissa grundläggande saker fattades.

Andreas-moberg: Skapade sidan med 'Restsötma är den sötma som finns kvar i ölet efter avslutad jäsning. Restsötman kan bero på mäskningsteknik, jästsort, fermentationstyp och tills…'