Porter - Versionshistorik

BryggBotten den 13 januari 2010 kl. 23.33

2010-01-13T23:33:05Z

← Äldre version		Versionen från 14 januari 2010 kl. 01.33
Rad 15:		Rad 15:
	[[Alkoholhalten\|Alkoholhalten]] kan variera ganska mycket, säg från 4,5% - 6,5% volym. Likaså beskan kan variera rätt mycket, 25 - 40 eller mer [[IBU\|IBU]].		[[Alkoholhalten\|Alkoholhalten]] kan variera ganska mycket, säg från 4,5% - 6,5% volym. Likaså beskan kan variera rätt mycket, 25 - 40 eller mer [[IBU\|IBU]].

	Det viktiga med porten är att få en balans mellan brändhet, [[Beska\|beska]] och [[Alkohol\|alkohol]]. En bra porter ska inte upplevas som bränd, men det ska finnas där, det får gärna finnas chokladsmak men inte för mycket. Doften ska vara frisk och ren utan alltför mycket [[Estrar\|estrar]], men det ska finnas där. Den bör vara besk men vägas upp av en viss sötma. Som ni förstår så gäller det att avväga sitt [[Recept\|recept]] väl. Det är lätt att få en porter som är för bränd, eller håller för lågt [[PH\|pH]] så att den smakar surt.		Det viktiga med porten är att få en balans mellan brändhet, [[Beska\|beska]] och [[Alkohol\|alkohol]]. En bra porter ska inte upplevas som bränd, men det ska finnas där, det får gärna finnas chokladsmak men inte för mycket. Doften ska vara frisk och ren utan alltför mycket [[Estrar\|estrar]], men det ska finnas där. Den bör vara besk men vägas upp av en viss [[Sötma\|sötma]]. Som ni förstår så gäller det att avväga sitt [[Recept\|recept]] väl. Det är lätt att få en porter som är för bränd, eller håller för lågt [[PH\|pH]] så att den smakar surt.

	[[Mäskningen\|Mäskningen]] kan utföras via enkel infusion vid c:a 67 ºC i c:a 60 minuter, eller så lägger man sig på 60 ºC i en halvtimme och stegar upp till 70 ºC och håller den i en halvtimme. För den som använder sig av extrakt så bör man delmäska de mörka maltsorterna vid c:a 70 ºC i en halvtimme och därefter [[Sila\|sila]] ifrån maltet.		[[Mäskningen\|Mäskningen]] kan utföras via enkel infusion vid c:a 67 ºC i c:a 60 minuter, eller så lägger man sig på 60 ºC i en halvtimme och stegar upp till 70 ºC och håller den i en halvtimme. För den som använder sig av extrakt så bör man delmäska de mörka maltsorterna vid c:a 70 ºC i en halvtimme och därefter [[Sila\|sila]] ifrån maltet.

	Variationen på porter [[Recept\|recept]] är ofta väldigt stora, vissa använder [[Karamellmalt\|karamellmalt]] andra inte. Gemensamt är dock oftast basen, [[Pale_ale\|Pale Ale]] [[Malt\|malt]] c:a 90%, sedan [[Chokladmalt\|chokladmalt]] mellan 1-5% och [[Svartmalt\|svartmalt]] upptill 5%. Något som lämpar sig är också lite [[Vetemalt\|vetemalt]] eller [[Vetemjöl\|vetemjöl]] för att få mer [[Proteiner\|proteiner]] som gör skummet stabilare. Det går även att använda rostat [[Vete\|vete]] c:a 5% och hålla ner chokladmalten till omkring 1%. [[Mörk_karamellmalt\|Mörk karamellmalt]] kan också ge ett bidrag till sötma som man gärna eftersträvar i en porter.		Variationen på porter [[Recept\|recept]] är ofta väldigt stora, vissa använder [[Karamellmalt\|karamellmalt]] andra inte. Gemensamt är dock oftast basen, [[Pale_ale\|Pale Ale]] [[Malt\|malt]] c:a 90%, sedan [[Chokladmalt\|chokladmalt]] mellan 1-5% och [[Svartmalt\|svartmalt]] upptill 5%. Något som lämpar sig är också lite [[Vetemalt\|vetemalt]] eller [[Vetemjöl\|vetemjöl]] för att få mer [[Proteiner\|proteiner]] som gör skummet stabilare. Det går även att använda rostat [[Vete\|vete]] c:a 5% och hålla ner chokladmalten till omkring 1%. [[Mörk_karamellmalt\|Mörk karamellmalt]] kan också ge ett bidrag till [[Sötma\|sötma]] som man gärna eftersträvar i en porter.

	Vattenbehandling kan göras med [[Kalciumkarbonat\|kalciumkarbonat]] eller natriumbikarbonat 3-4 gram/25 liter (kallas bara bikarbonat också, engelska Baking Soda), samt lite vanligt bordssalt 2 gram, samt en gnutta [[Kalciumklorid\|kalciumklorid]] 1gram. Tänk på att [[Kalciumkarbonat\|kalciumkarbonat]] löser sig dåligt i vanligt kranvatten, använder du det så måste du ha det i mäsken som är sur. I lakvattnet gör det ingen nytta.		Vattenbehandling kan göras med [[Kalciumkarbonat\|kalciumkarbonat]] eller natriumbikarbonat 3-4 gram/25 liter (kallas bara bikarbonat också, engelska Baking Soda), samt lite vanligt bordssalt 2 gram, samt en gnutta [[Kalciumklorid\|kalciumklorid]] 1gram. Tänk på att [[Kalciumkarbonat\|kalciumkarbonat]] löser sig dåligt i vanligt kranvatten, använder du det så måste du ha det i mäsken som är sur. I lakvattnet gör det ingen nytta.
Rad 47:		Rad 47:
	'''[[Färg\|Färg]]/Utseende''': Brun till mörkt brun, med inslag av rött. Skall inte vara kolsvart.		'''[[Färg\|Färg]]/Utseende''': Brun till mörkt brun, med inslag av rött. Skall inte vara kolsvart.

	'''Smak''': Smaken är mjukt, maltigt chokladig med lätt knäckig karamellighet. Sötma, som ej är kladdig, klart märkbar till tydlig. Tydlig rostad maltsmak som balanseras av mildare toner av mjölkchoklad. Fruktestrar bör finnas och ska vara i balans med den rostade karaktären samt humlebeskan. Humlesmak från försumbar till klart märkbar.		'''Smak''': Smaken är mjukt, maltigt chokladig med lätt knäckig karamellighet. [[Sötma\|Sötma]], som ej är kladdig, klart märkbar till tydlig. Tydlig rostad maltsmak som balanseras av mildare toner av mjölkchoklad. Fruktestrar bör finnas och ska vara i balans med den rostade karaktären samt humlebeskan. Humlesmak från försumbar till klart märkbar.

	'''[[Kropp\|Kropp]]''': Medium [[Kropp\|kropp]].		'''[[Kropp\|Kropp]]''': Medium [[Kropp\|kropp]].

	'''Exempel''': Carnegie Porter – 5,5%; Youngs London [[Stout\|Stout]] – 5,0%.		'''Exempel''': Carnegie Porter – 5,5%; Youngs London [[Stout\|Stout]] – 5,0%.

193.234.190.150 den 29 januari 2009 kl. 12.46

2009-01-29T12:46:37Z

← Äldre version		Versionen från 29 januari 2009 kl. 14.46
Rad 1:		Rad 1:
			{{öltyp}}
	{{stout/porter}}		{{stout/porter}}
	Innan man bryggde Pale (som betyder just ljus eller blek) [[Ale\|Ale]], så fanns det förstås andra typer av öl eller som engelsmännen säger [[Ale\|Ale]]. De var ofta mörka och det av fler orsaker. Dels så hade man svårt att kontrollera värmen vid mältningen vilket gav en mörkare [[Malt\|malt]], dels så var det kanske också så att med det [[Vatten\|vatten]] man hade så var det lättare att göra bra mörka öl. Det beror på att den mörkare malten också är surare vilket gör att man får ner [[PH\|pH]] värdet på mäsken. Ett [[PH\|pH]] på 5,3-5,4 ger ett bra [[Utbyte\|utbyte]] av malten, risken för infektioner och vildjäsning minskar emedan öljästen trivs alldeles utmärkt.		Innan man bryggde Pale (som betyder just ljus eller blek) [[Ale\|Ale]], så fanns det förstås andra typer av öl eller som engelsmännen säger [[Ale\|Ale]]. De var ofta mörka och det av fler orsaker. Dels så hade man svårt att kontrollera värmen vid mältningen vilket gav en mörkare [[Malt\|malt]], dels så var det kanske också så att med det [[Vatten\|vatten]] man hade så var det lättare att göra bra mörka öl. Det beror på att den mörkare malten också är surare vilket gör att man får ner [[PH\|pH]] värdet på mäsken. Ett [[PH\|pH]] på 5,3-5,4 ger ett bra [[Utbyte\|utbyte]] av malten, risken för infektioner och vildjäsning minskar emedan öljästen trivs alldeles utmärkt.

Fredrik Almgren: Tog bort "jag"

2009-01-27T08:08:47Z

Tog bort "jag"

← Äldre version		Versionen från 27 januari 2009 kl. 10.08
Rad 10:		Rad 10:
	Fortsättningsvis i artikeln så avses den robusta portern när det står porter. Den bruna varianten lämnar vi därhän.		Fortsättningsvis i artikeln så avses den robusta portern när det står porter. Den bruna varianten lämnar vi därhän.

	Porter kan man brygga med bra resultat med extrakt och [[Delmäskning\|delmäskning]] av specialmalter för att få fram den karaktär man vill ha. Brygger man på helmalt lämpar sig [[Pale_ale\|Pale Ale]] [[Malt\|malt]] bäst som bas, men man kan även använda sig av vanlig [[Pilsnermalt\|pilsnermalt]]. Porter är en av de få ölsorter vari man kan använda en stor del [[Chokladmalt\|chokladmalt]], detta på grund av att den relativt stora mängden [[Svartmalt\|svartmalt]] ger en bränd, rostad smak som tonar ner chokladmaltens negativa sida som kan ge alltför mycket chokladton.		Porter kan man brygga med bra resultat med extrakt och [[Delmäskning\|delmäskning]] av specialmalter för att få fram den karaktär man vill ha. Brygger man på [[Helmalt\|helmalt]] lämpar sig [[Pale_ale\|Pale Ale]] [[Malt\|malt]] bäst som bas, men man kan även använda sig av vanlig [[Pilsnermalt\|pilsnermalt]]. Porter är en av de få ölsorter vari man kan använda en stor del [[Chokladmalt\|chokladmalt]], detta på grund av att den relativt stora mängden [[Svartmalt\|svartmalt]] ger en bränd, rostad smak som tonar ner chokladmaltens negativa sida som kan ge alltför mycket chokladton.

	Alkoholhalten kan variera ganska mycket, säg från 4,5% - 6,5% volym. Likaså beskan kan variera rätt mycket, 25 - 40 eller mer [[IBU\|IBU]].		[[Alkoholhalten\|Alkoholhalten]] kan variera ganska mycket, säg från 4,5% - 6,5% volym. Likaså beskan kan variera rätt mycket, 25 - 40 eller mer [[IBU\|IBU]].

	Det viktiga med porten är att få en balans mellan brändhet, [[Beska\|beska]] och [[Alkohol\|alkohol]]. En bra porter ska inte upplevas som bränd, men det ska finnas där, det får gärna finnas chokladsmak men inte för mycket. Doften ska vara frisk och ren utan alltför mycket [[Estrar\|estrar]], men det ska finnas där. Den bör vara besk men vägas upp av en viss sötma. Som ni förstår så gäller det att avväga sitt [[Recept\|recept]] väl. Det är lätt att få en porter som är för bränd, eller håller för lågt [[PH\|pH]] så att den smakar surt.		Det viktiga med porten är att få en balans mellan brändhet, [[Beska\|beska]] och [[Alkohol\|alkohol]]. En bra porter ska inte upplevas som bränd, men det ska finnas där, det får gärna finnas chokladsmak men inte för mycket. Doften ska vara frisk och ren utan alltför mycket [[Estrar\|estrar]], men det ska finnas där. Den bör vara besk men vägas upp av en viss sötma. Som ni förstår så gäller det att avväga sitt [[Recept\|recept]] väl. Det är lätt att få en porter som är för bränd, eller håller för lågt [[PH\|pH]] så att den smakar surt.
Rad 18:		Rad 18:
	[[Mäskningen\|Mäskningen]] kan utföras via enkel infusion vid c:a 67 ºC i c:a 60 minuter, eller så lägger man sig på 60 ºC i en halvtimme och stegar upp till 70 ºC och håller den i en halvtimme. För den som använder sig av extrakt så bör man delmäska de mörka maltsorterna vid c:a 70 ºC i en halvtimme och därefter [[Sila\|sila]] ifrån maltet.		[[Mäskningen\|Mäskningen]] kan utföras via enkel infusion vid c:a 67 ºC i c:a 60 minuter, eller så lägger man sig på 60 ºC i en halvtimme och stegar upp till 70 ºC och håller den i en halvtimme. För den som använder sig av extrakt så bör man delmäska de mörka maltsorterna vid c:a 70 ºC i en halvtimme och därefter [[Sila\|sila]] ifrån maltet.

	Variationen på porter [[Recept\|recept]] är ofta väldigt stora, vissa använder [[Karamellmalt\|karamellmalt]] andra inte. Gemensamt är dock oftast basen, [[Pale_ale\|Pale Ale]] [[Malt\|malt]] c:a 90%, sedan [[Chokladmalt\|chokladmalt]] mellan 1-5% och [[Svartmalt\|svartmalt]] upptill 5%. Något som lämpar sig är också lite [[Vetemalt\|vetemalt]] eller vetemjöl för att få mer [[Proteiner\|proteiner]] som gör skummet stabilare. ~~Själv använder jag gärna~~ rostat [[Vete\|vete]] c:a 5% och ~~håller~~ ner chokladmalten till ~~kanske~~ 1%. [[Mörk_karamellmalt\|Mörk karamellmalt]] kan också ge ett bidrag till sötma som man gärna eftersträvar i en porter.		Variationen på porter [[Recept\|recept]] är ofta väldigt stora, vissa använder [[Karamellmalt\|karamellmalt]] andra inte. Gemensamt är dock oftast basen, [[Pale_ale\|Pale Ale]] [[Malt\|malt]] c:a 90%, sedan [[Chokladmalt\|chokladmalt]] mellan 1-5% och [[Svartmalt\|svartmalt]] upptill 5%. Något som lämpar sig är också lite [[Vetemalt\|vetemalt]] eller [[Vetemjöl\|vetemjöl]] för att få mer [[Proteiner\|proteiner]] som gör skummet stabilare. Det går även att använda rostat [[Vete\|vete]] c:a 5% och hålla ner chokladmalten till omkring 1%. [[Mörk_karamellmalt\|Mörk karamellmalt]] kan också ge ett bidrag till sötma som man gärna eftersträvar i en porter.

	Vattenbehandling kan göras med [[Kalciumkarbonat\|kalciumkarbonat]] eller natriumbikarbonat 3-4 gram/25 liter (kallas bara bikarbonat också, engelska Baking Soda), samt lite vanligt bordssalt 2 gram, samt en gnutta [[Kalciumklorid\|kalciumklorid]] 1gram. Tänk på att [[Kalciumkarbonat\|kalciumkarbonat]] löser sig dåligt i vanligt kranvatten, använder du det så måste du ha det i mäsken som är sur. I lakvattnet gör det ingen nytta.		Vattenbehandling kan göras med [[Kalciumkarbonat\|kalciumkarbonat]] eller natriumbikarbonat 3-4 gram/25 liter (kallas bara bikarbonat också, engelska Baking Soda), samt lite vanligt bordssalt 2 gram, samt en gnutta [[Kalciumklorid\|kalciumklorid]] 1gram. Tänk på att [[Kalciumkarbonat\|kalciumkarbonat]] löser sig dåligt i vanligt kranvatten, använder du det så måste du ha det i mäsken som är sur. I lakvattnet gör det ingen nytta.

Kenneth den 15 januari 2008 kl. 17.22

2008-01-15T17:22:42Z

← Äldre version		Versionen från 15 januari 2008 kl. 19.22
Rad 1:		Rad 1:
	{{stout/porter}}		{{stout/porter}}
	Innan man bryggde Pale (som betyder just ljus eller blek) Ale, så fanns det förstås andra typer av öl eller som engelsmännen säger Ale. De var ofta mörka och det av fler orsaker. Dels så hade man svårt att kontrollera värmen vid mältningen vilket gav en mörkare malt, dels så var det kanske också så att med det vatten man hade så var det lättare att göra bra mörka öl. Det beror på att den mörkare malten också är surare vilket gör att man får ner pH värdet på mäsken. Ett pH på 5,3-5,4 ger ett bra utbyte av malten, risken för infektioner och vildjäsning minskar emedan öljästen trivs alldeles utmärkt.		Innan man bryggde Pale (som betyder just ljus eller blek) [[Ale\|Ale]], så fanns det förstås andra typer av öl eller som engelsmännen säger [[Ale\|Ale]]. De var ofta mörka och det av fler orsaker. Dels så hade man svårt att kontrollera värmen vid mältningen vilket gav en mörkare [[Malt\|malt]], dels så var det kanske också så att med det [[Vatten\|vatten]] man hade så var det lättare att göra bra mörka öl. Det beror på att den mörkare malten också är surare vilket gör att man får ner [[PH\|pH]] värdet på mäsken. Ett [[PH\|pH]] på 5,3-5,4 ger ett bra [[Utbyte\|utbyte]] av malten, risken för infektioner och vildjäsning minskar emedan öljästen trivs alldeles utmärkt.

	Alens historia försvinner bakåt i tidens töcken, men från början så var Ale ett öl som bryggdes utan humle. Istället så hade man andra typer av kryddor. Vid slutet av 1600-talet och början av 1700 talet så bryggde man dock med humle som smakgivare.		Alens [[Historia\|historia]] försvinner bakåt i tidens töcken, men från början så var [[Ale\|Ale]] ett öl som bryggdes utan [[Humle\|humle]]. Istället så hade man andra typer av [[krydda\|kryddor]]. Vid slutet av 1600-talet och början av 1700 talet så bryggde man dock med [[Humle\|humle]] som smakgivare.

	Portens historia börjar runt 1720. På den tiden bar det populärt att blanda olika typer av Ale för att få fram den "rätta" smaken. Porten började som ett försök att brygga ett öl som skulle vara "rätt" från början. Den engelska portern var inte så mörk som vi i Sverige kanske tror. Färgen var snarare mörkbrun och kallas idag ibland för "Brown porter" till skillnad från "Robust porter" som är mörk om inte rent av svart. Den varianten av porter kallas också för baltisk porter, det vill säga den bryggdes (och bryggs även idag) i länderna runt Östersjön.		Portens [[Historia\|historia]] börjar runt 1720. På den tiden bar det populärt att blanda olika typer av [[Ale\|Ale]] för att få fram den "rätta" smaken. Porten började som ett försök att brygga ett öl som skulle vara "rätt" från början. Den engelska portern var inte så mörk som vi i Sverige kanske tror. Färgen var snarare mörkbrun och kallas idag ibland för "[[Brown_porter\|Brown porter]]" till skillnad från "Robust porter" som är mörk om inte rent av svart. Den varianten av porter kallas också för baltisk porter, det vill säga den bryggdes (och bryggs även idag) i länderna runt Östersjön.

	Den mörka portern är i mitt tycke mer intressant än den bruna varianten som är tämligen trist och intetsägande jämfört med en riktigt god, mjuk, krämig, chokladig mörkt rödbrun nästan svart porter. I våra tävlingar (speciellt SM) så lär inte en brun porter ha mycket att hämta.		Den mörka portern är i mitt tycke mer intressant än den bruna varianten som är tämligen trist och intetsägande jämfört med en riktigt god, mjuk, krämig, chokladig mörkt rödbrun nästan svart porter. I våra tävlingar (speciellt SM) så lär inte en brun porter ha mycket att hämta.
Rad 10:		Rad 10:
	Fortsättningsvis i artikeln så avses den robusta portern när det står porter. Den bruna varianten lämnar vi därhän.		Fortsättningsvis i artikeln så avses den robusta portern när det står porter. Den bruna varianten lämnar vi därhän.

	Porter kan man brygga med bra resultat med extrakt och delmäskning av specialmalter för att få fram den karaktär man vill ha. Brygger man på helmalt lämpar sig Pale Ale malt bäst som bas, men man kan även använda sig av vanlig pilsnermalt. Porter är en av de få ölsorter vari man kan använda en stor del chokladmalt, detta på grund av att den relativt stora mängden svartmalt ger en bränd, rostad smak som tonar ner chokladmaltens negativa sida som kan ge alltför mycket chokladton.		Porter kan man brygga med bra resultat med extrakt och [[Delmäskning\|delmäskning]] av specialmalter för att få fram den karaktär man vill ha. Brygger man på helmalt lämpar sig [[Pale_ale\|Pale Ale]] [[Malt\|malt]] bäst som bas, men man kan även använda sig av vanlig [[Pilsnermalt\|pilsnermalt]]. Porter är en av de få ölsorter vari man kan använda en stor del [[Chokladmalt\|chokladmalt]], detta på grund av att den relativt stora mängden [[Svartmalt\|svartmalt]] ger en bränd, rostad smak som tonar ner chokladmaltens negativa sida som kan ge alltför mycket chokladton.

	Alkoholhalten kan variera ganska mycket, säg från 4,5% - 6,5% volym. Likaså beskan kan variera rätt mycket, 25 - 40 eller mer IBU.		Alkoholhalten kan variera ganska mycket, säg från 4,5% - 6,5% volym. Likaså beskan kan variera rätt mycket, 25 - 40 eller mer [[IBU\|IBU]].

	Det viktiga med porten är att få en balans mellan brändhet, beska och alkohol. En bra porter ska inte upplevas som bränd, men det ska finnas där, det får gärna finnas chokladsmak men inte för mycket. Doften ska vara frisk och ren utan alltför mycket estrar, men det ska finnas där. Den bör vara besk men vägas upp av en viss sötma. Som ni förstår så gäller det att avväga sitt recept väl. Det är lätt att få en porter som är för bränd, eller håller för lågt pH så att den smakar surt.		Det viktiga med porten är att få en balans mellan brändhet, [[Beska\|beska]] och [[Alkohol\|alkohol]]. En bra porter ska inte upplevas som bränd, men det ska finnas där, det får gärna finnas chokladsmak men inte för mycket. Doften ska vara frisk och ren utan alltför mycket [[Estrar\|estrar]], men det ska finnas där. Den bör vara besk men vägas upp av en viss sötma. Som ni förstår så gäller det att avväga sitt [[Recept\|recept]] väl. Det är lätt att få en porter som är för bränd, eller håller för lågt [[PH\|pH]] så att den smakar surt.

	Mäskningen kan utföras via enkel infusion vid c:a 67 ºC i c:a 60 minuter, eller så lägger man sig på 60 ºC i en halvtimme och stegar upp till 70 ºC och håller den i en halvtimme. För den som använder sig av extrakt så bör man delmäska de mörka maltsorterna vid c:a 70 ºC i en halvtimme och därefter sila ifrån maltet.		[[Mäskningen\|Mäskningen]] kan utföras via enkel infusion vid c:a 67 ºC i c:a 60 minuter, eller så lägger man sig på 60 ºC i en halvtimme och stegar upp till 70 ºC och håller den i en halvtimme. För den som använder sig av extrakt så bör man delmäska de mörka maltsorterna vid c:a 70 ºC i en halvtimme och därefter [[Sila\|sila]] ifrån maltet.

	Variationen på porter recept är ofta väldigt stora, vissa använder karamellmalt andra inte. Gemensamt är dock oftast basen, Pale Ale malt c:a 90%, sedan chokladmalt mellan 1-5% och svartmalt upptill 5%. Något som lämpar sig är också lite vetemalt eller vetemjöl för att få mer proteiner som gör skummet stabilare. Själv använder jag gärna rostat vete c:a 5% och håller ner chokladmalten till kanske 1%. Mörk karamellmalt kan också ge ett bidrag till sötma som man gärna eftersträvar i en porter.		Variationen på porter [[Recept\|recept]] är ofta väldigt stora, vissa använder [[Karamellmalt\|karamellmalt]] andra inte. Gemensamt är dock oftast basen, [[Pale_ale\|Pale Ale]] [[Malt\|malt]] c:a 90%, sedan [[Chokladmalt\|chokladmalt]] mellan 1-5% och [[Svartmalt\|svartmalt]] upptill 5%. Något som lämpar sig är också lite [[Vetemalt\|vetemalt]] eller vetemjöl för att få mer [[Proteiner\|proteiner]] som gör skummet stabilare. Själv använder jag gärna rostat [[Vete\|vete]] c:a 5% och håller ner chokladmalten till kanske 1%. [[Mörk_karamellmalt\|Mörk karamellmalt]] kan också ge ett bidrag till sötma som man gärna eftersträvar i en porter.

	Vattenbehandling kan göras med kalciumkarbonat eller natriumbikarbonat 3-4 gram/25 liter (kallas bara bikarbonat också, engelska Baking Soda), samt lite vanligt bordssalt 2 gram, samt en gnutta kalciumklorid 1gram. Tänk på att kalciumkarbonat löser sig dåligt i vanligt kranvatten, använder du det så måste du ha det i mäsken som är sur. I lakvattnet gör det ingen nytta.		Vattenbehandling kan göras med [[Kalciumkarbonat\|kalciumkarbonat]] eller natriumbikarbonat 3-4 gram/25 liter (kallas bara bikarbonat också, engelska Baking Soda), samt lite vanligt bordssalt 2 gram, samt en gnutta [[Kalciumklorid\|kalciumklorid]] 1gram. Tänk på att [[Kalciumkarbonat\|kalciumkarbonat]] löser sig dåligt i vanligt kranvatten, använder du det så måste du ha det i mäsken som är sur. I lakvattnet gör det ingen nytta.

	Humlingen av portern är också den väldigt varierande, en del rekommenderar att endast ha en beska och smakgiva, emedan andra tycker att en ordentligt aromgiva på slutet av koket hör till, ofta med doftande sorter som Cascade eller till och med Saaz.		Humlingen av portern är också den väldigt varierande, en del rekommenderar att endast ha en [[Beska\|beska]] och smakgiva, emedan andra tycker att en ordentligt aromgiva på slutet av koket hör till, ofta med doftande sorter som [[Cascade\|Cascade]] eller till och med [[Saaz\|Saaz]].

	Porter kan lagras i flera år om den får stå mörkt och svalt (och den inte är defekt på något sätt). Ett bra exempel på det var Carnegie Porter som fanns som årgångsöl.		Porter kan lagras i flera år om den får stå mörkt och svalt (och den inte är defekt på något sätt). Ett bra exempel på det var Carnegie Porter som fanns som årgångsöl.
Rad 28:		Rad 28:
	I [[SHBF\|SHBFs]] [[öltypsdefinition\|öltypsdefinitioner]] (2007) finns följande beskrivning av porter.		I [[SHBF\|SHBFs]] [[öltypsdefinition\|öltypsdefinitioner]] (2007) finns följande beskrivning av porter.

	'''Klass 7. Stout/Porter'''		'''Klass 7. [[Stout/Porter\|Stout/Porter]]'''

	'''D. Porter'''		'''D. Porter'''
Rad 40:		Rad 40:
	[[IBU\|BU]] 20–40		[[IBU\|BU]] 20–40

	Färg ([[EBC]]) 60–100		[[Färg\|Färg]] ([[EBC]]) 60–100

	'''Bouquet/Arom''': Humledoft från försumbar till märkbar. Mjukt maltig, aningen rostad med inslag av choklad, karamell och knäck. Lätt fruktighet i balans med de rostade tonerna.		'''Bouquet/Arom''': Humledoft från försumbar till märkbar. Mjukt maltig, aningen rostad med inslag av choklad, karamell och knäck. Lätt fruktighet i balans med de rostade tonerna.

	'''Färg/Utseende''': Brun till mörkt brun, med inslag av rött. Skall inte vara kolsvart.		'''[[Färg\|Färg]]/Utseende''': Brun till mörkt brun, med inslag av rött. Skall inte vara kolsvart.

	'''Smak''': Smaken är mjukt, maltigt chokladig med lätt knäckig karamellighet. Sötma, som ej är kladdig, klart märkbar till tydlig. Tydlig rostad maltsmak som balanseras av mildare toner av mjölkchoklad. Fruktestrar bör finnas och ska vara i balans med den rostade karaktären samt humlebeskan. Humlesmak från försumbar till klart märkbar.		'''Smak''': Smaken är mjukt, maltigt chokladig med lätt knäckig karamellighet. Sötma, som ej är kladdig, klart märkbar till tydlig. Tydlig rostad maltsmak som balanseras av mildare toner av mjölkchoklad. Fruktestrar bör finnas och ska vara i balans med den rostade karaktären samt humlebeskan. Humlesmak från försumbar till klart märkbar.

	'''Kropp''': Medium kropp.		'''[[Kropp\|Kropp]]''': Medium [[Kropp\|kropp]].

	'''Exempel''': Carnegie Porter – 5,5%; Youngs London Stout – 5,0%.		'''Exempel''': Carnegie Porter – 5,5%; Youngs London [[Stout\|Stout]] – 5,0%.

Kenneth den 25 oktober 2007 kl. 18.03

2007-10-25T18:03:53Z

← Äldre version		Versionen från 25 oktober 2007 kl. 20.03
Rad 23:		Rad 23:

	Humlingen av portern är också den väldigt varierande, en del rekommenderar att endast ha en beska och smakgiva, emedan andra tycker att en ordentligt aromgiva på slutet av koket hör till, ofta med doftande sorter som Cascade eller till och med Saaz.		Humlingen av portern är också den väldigt varierande, en del rekommenderar att endast ha en beska och smakgiva, emedan andra tycker att en ordentligt aromgiva på slutet av koket hör till, ofta med doftande sorter som Cascade eller till och med Saaz.

	Från portern utvecklades öltypen Stout. Stout betyder kraftig, och från början avsågs ett öl som var mer alkoholstarkt och hade en större kropp än det vanliga ölet. Stout hette från början troligtvis Stout Porter. Den mesta kända Stouten idag är Guiness, som nästan blivit liktydigt med Stout.
	Den stora skillnaden mellan Porter och Stout är att man använder omältat korn och rostat omältat korn i Stout. Kornet ger en torrare smak. För övrigt så kan det ibland vara svårt att skilja Stout och Porter åt. Det finns kommersiella exempel på båda sorterna som man kan svära på är den andra typen.

	Det finns några olika typer av Stout. Den "vanliga" torra (Classic Irish Dry), en söt (Sweet Stout) samt en tyngre Foreign Stout. Dessutom finns så kallad Imperial Stout som är mycket alkoholstark, och med en stor tung kropp. En intressant typ är också "Oatmeal Stout", dvs man använder en del havre i mäskningen.
	Torr och Foreign Stout ska vara rejält svart, med en markerad beska och brändhet, dessutom bör den vara torr. Sweet Stout är normalt lite mindre alkoholstark och dessutom sötad med mjölksocker som inte kan förjäsas av öljästen.
	Stout går bra att göra med extrakt och delmäskning, problemet kan dock vara att kroppen blir lite tunn, jämfört med helmalt. Basen är densamma som för porter, c:a 80% Pale Ale eller pilsnermalt. 10% rostat korn och 10% omältat. Ibland ser man att vissa använder mörk karamellmalt i recepten men det kan ge en oönskad sötma om man gör en torr Stout.

	Humlet ges normalt bara som beska, men det finns exempel (framförallt amerikanska) som även har smak och arom humle. Tänk på att det rostade kornet ger en bränd och besk ton. Om du får alltför besk smak på Stouten så lönar det sig att lagra den ett tag så dämpas brändhet och beska.

	~~Vattenbehandla mäsk och lakvatten på samma sätt som för Porter.~~

	Porter kan lagras i flera år om den får stå mörkt och svalt (och den inte är defekt på något sätt). Ett bra exempel på det var Carnegie Porter som fanns som årgångsöl.		Porter kan lagras i flera år om den får stå mörkt och svalt (och den inte är defekt på något sätt). Ett bra exempel på det var Carnegie Porter som fanns som årgångsöl.

Kenneth den 25 oktober 2007 kl. 17.49

2007-10-25T17:49:22Z

← Äldre version		Versionen från 25 oktober 2007 kl. 19.49
Rad 1:		Rad 1:
	{{stout/porter}}		{{stout/porter}}
			Innan man bryggde Pale (som betyder just ljus eller blek) Ale, så fanns det förstås andra typer av öl eller som engelsmännen säger Ale. De var ofta mörka och det av fler orsaker. Dels så hade man svårt att kontrollera värmen vid mältningen vilket gav en mörkare malt, dels så var det kanske också så att med det vatten man hade så var det lättare att göra bra mörka öl. Det beror på att den mörkare malten också är surare vilket gör att man får ner pH värdet på mäsken. Ett pH på 5,3-5,4 ger ett bra utbyte av malten, risken för infektioner och vildjäsning minskar emedan öljästen trivs alldeles utmärkt.

			Alens historia försvinner bakåt i tidens töcken, men från början så var Ale ett öl som bryggdes utan humle. Istället så hade man andra typer av kryddor. Vid slutet av 1600-talet och början av 1700 talet så bryggde man dock med humle som smakgivare.

			Portens historia börjar runt 1720. På den tiden bar det populärt att blanda olika typer av Ale för att få fram den "rätta" smaken. Porten började som ett försök att brygga ett öl som skulle vara "rätt" från början. Den engelska portern var inte så mörk som vi i Sverige kanske tror. Färgen var snarare mörkbrun och kallas idag ibland för "Brown porter" till skillnad från "Robust porter" som är mörk om inte rent av svart. Den varianten av porter kallas också för baltisk porter, det vill säga den bryggdes (och bryggs även idag) i länderna runt Östersjön.

			Den mörka portern är i mitt tycke mer intressant än den bruna varianten som är tämligen trist och intetsägande jämfört med en riktigt god, mjuk, krämig, chokladig mörkt rödbrun nästan svart porter. I våra tävlingar (speciellt SM) så lär inte en brun porter ha mycket att hämta.

			Fortsättningsvis i artikeln så avses den robusta portern när det står porter. Den bruna varianten lämnar vi därhän.

			Porter kan man brygga med bra resultat med extrakt och delmäskning av specialmalter för att få fram den karaktär man vill ha. Brygger man på helmalt lämpar sig Pale Ale malt bäst som bas, men man kan även använda sig av vanlig pilsnermalt. Porter är en av de få ölsorter vari man kan använda en stor del chokladmalt, detta på grund av att den relativt stora mängden svartmalt ger en bränd, rostad smak som tonar ner chokladmaltens negativa sida som kan ge alltför mycket chokladton.

			Alkoholhalten kan variera ganska mycket, säg från 4,5% - 6,5% volym. Likaså beskan kan variera rätt mycket, 25 - 40 eller mer IBU.

			Det viktiga med porten är att få en balans mellan brändhet, beska och alkohol. En bra porter ska inte upplevas som bränd, men det ska finnas där, det får gärna finnas chokladsmak men inte för mycket. Doften ska vara frisk och ren utan alltför mycket estrar, men det ska finnas där. Den bör vara besk men vägas upp av en viss sötma. Som ni förstår så gäller det att avväga sitt recept väl. Det är lätt att få en porter som är för bränd, eller håller för lågt pH så att den smakar surt.

			Mäskningen kan utföras via enkel infusion vid c:a 67 ºC i c:a 60 minuter, eller så lägger man sig på 60 ºC i en halvtimme och stegar upp till 70 ºC och håller den i en halvtimme. För den som använder sig av extrakt så bör man delmäska de mörka maltsorterna vid c:a 70 ºC i en halvtimme och därefter sila ifrån maltet.

			Variationen på porter recept är ofta väldigt stora, vissa använder karamellmalt andra inte. Gemensamt är dock oftast basen, Pale Ale malt c:a 90%, sedan chokladmalt mellan 1-5% och svartmalt upptill 5%. Något som lämpar sig är också lite vetemalt eller vetemjöl för att få mer proteiner som gör skummet stabilare. Själv använder jag gärna rostat vete c:a 5% och håller ner chokladmalten till kanske 1%. Mörk karamellmalt kan också ge ett bidrag till sötma som man gärna eftersträvar i en porter.

			Vattenbehandling kan göras med kalciumkarbonat eller natriumbikarbonat 3-4 gram/25 liter (kallas bara bikarbonat också, engelska Baking Soda), samt lite vanligt bordssalt 2 gram, samt en gnutta kalciumklorid 1gram. Tänk på att kalciumkarbonat löser sig dåligt i vanligt kranvatten, använder du det så måste du ha det i mäsken som är sur. I lakvattnet gör det ingen nytta.

			Humlingen av portern är också den väldigt varierande, en del rekommenderar att endast ha en beska och smakgiva, emedan andra tycker att en ordentligt aromgiva på slutet av koket hör till, ofta med doftande sorter som Cascade eller till och med Saaz.

			Från portern utvecklades öltypen Stout. Stout betyder kraftig, och från början avsågs ett öl som var mer alkoholstarkt och hade en större kropp än det vanliga ölet. Stout hette från början troligtvis Stout Porter. Den mesta kända Stouten idag är Guiness, som nästan blivit liktydigt med Stout.
			Den stora skillnaden mellan Porter och Stout är att man använder omältat korn och rostat omältat korn i Stout. Kornet ger en torrare smak. För övrigt så kan det ibland vara svårt att skilja Stout och Porter åt. Det finns kommersiella exempel på båda sorterna som man kan svära på är den andra typen.

			Det finns några olika typer av Stout. Den "vanliga" torra (Classic Irish Dry), en söt (Sweet Stout) samt en tyngre Foreign Stout. Dessutom finns så kallad Imperial Stout som är mycket alkoholstark, och med en stor tung kropp. En intressant typ är också "Oatmeal Stout", dvs man använder en del havre i mäskningen.
			Torr och Foreign Stout ska vara rejält svart, med en markerad beska och brändhet, dessutom bör den vara torr. Sweet Stout är normalt lite mindre alkoholstark och dessutom sötad med mjölksocker som inte kan förjäsas av öljästen.
			Stout går bra att göra med extrakt och delmäskning, problemet kan dock vara att kroppen blir lite tunn, jämfört med helmalt. Basen är densamma som för porter, c:a 80% Pale Ale eller pilsnermalt. 10% rostat korn och 10% omältat. Ibland ser man att vissa använder mörk karamellmalt i recepten men det kan ge en oönskad sötma om man gör en torr Stout.

			Humlet ges normalt bara som beska, men det finns exempel (framförallt amerikanska) som även har smak och arom humle. Tänk på att det rostade kornet ger en bränd och besk ton. Om du får alltför besk smak på Stouten så lönar det sig att lagra den ett tag så dämpas brändhet och beska.

			Vattenbehandla mäsk och lakvatten på samma sätt som för Porter.

			Porter kan lagras i flera år om den får stå mörkt och svalt (och den inte är defekt på något sätt). Ett bra exempel på det var Carnegie Porter som fanns som årgångsöl.

	I [[SHBF\|SHBFs]] [[öltypsdefinition\|öltypsdefinitioner]] (2007) finns följande beskrivning av porter.		I [[SHBF\|SHBFs]] [[öltypsdefinition\|öltypsdefinitioner]] (2007) finns följande beskrivning av porter.

Fredrik Almgren den 13 augusti 2007 kl. 15.00

2007-08-13T15:00:00Z

← Äldre version		Versionen från 13 augusti 2007 kl. 17.00
Rad 13:		Rad 13:
	[[Abv\|Alkohol]] (vol%) 5,0–6,2		[[Abv\|Alkohol]] (vol%) 5,0–6,2

	[[BU]] 20–40		[[IBU\|BU]] 20–40

	Färg ([[EBC]]) 60–100		Färg ([[EBC]]) 60–100

Fredrik Almgren: wikilänkar

2007-08-13T14:42:19Z

wikilänkar

← Äldre version		Versionen från 13 augusti 2007 kl. 16.42
Rad 1:		Rad 1:
	{{stout/porter}}		{{stout/porter}}

	I SHBFs öltypsdefinitioner (2007) finns följande beskrivning av porter.		I [[SHBF\|SHBFs]] [[öltypsdefinition\|öltypsdefinitioner]] (2007) finns följande beskrivning av porter.

	'''Klass 7. Stout/Porter'''		'''Klass 7. Stout/Porter'''
Rad 7:		Rad 7:
	'''D. Porter'''		'''D. Porter'''

	OG 1.053–63		[[OG]] 1.053–63

	FG 1.015–22		[[FG]] 1.015–22

	Alkohol (vol%) 5,0–6,2		[[Abv\|Alkohol]] (vol%) 5,0–6,2

	BU 20–40		[[BU]] 20–40

	Färg (EBC) 60–100		Färg ([[EBC]]) 60–100

	'''Bouquet/Arom''': Humledoft från försumbar till märkbar. Mjukt maltig, aningen rostad med inslag av choklad, karamell och knäck. Lätt fruktighet i balans med de rostade tonerna.		'''Bouquet/Arom''': Humledoft från försumbar till märkbar. Mjukt maltig, aningen rostad med inslag av choklad, karamell och knäck. Lätt fruktighet i balans med de rostade tonerna.

Bluesjohan den 28 juni 2007 kl. 18.09

2007-06-28T18:09:02Z

← Äldre version		Versionen från 28 juni 2007 kl. 20.09
Rad 1:		Rad 1:
	{{stout/porter}}		{{stout/porter}}

			I SHBFs öltypsdefinitioner (2007) finns följande beskrivning av porter.

	(~~Om du kan något om denna öltyp får du mer än gärna skriva något här~~. ~~Klicka då på~~ '''~~redigera~~''' ~~ovan och börja~~ med ~~att ta bort denna text~~. ~~Sedan~~ är ~~det bara att skriva på~~. ~~Nästa person~~ som ~~ser texten kan lägga~~ till ~~eller ändra~~. ~~Du kan alltid se tidigare varianter~~ av ~~texten om du klickar på~~ '''~~historik~~''' ~~ovan~~.)		'''Klass 7. Stout/Porter'''

			'''D. Porter'''

			OG 1.053–63

			FG 1.015–22

			Alkohol (vol%) 5,0–6,2

			BU 20–40

			Färg (EBC) 60–100

			'''Bouquet/Arom''': Humledoft från försumbar till märkbar. Mjukt maltig, aningen rostad med inslag av choklad, karamell och knäck. Lätt fruktighet i balans med de rostade tonerna.

			'''Färg/Utseende''': Brun till mörkt brun, med inslag av rött. Skall inte vara kolsvart.

			'''Smak''': Smaken är mjukt, maltigt chokladig med lätt knäckig karamellighet. Sötma, som ej är kladdig, klart märkbar till tydlig. Tydlig rostad maltsmak som balanseras av mildare toner av mjölkchoklad. Fruktestrar bör finnas och ska vara i balans med den rostade karaktären samt humlebeskan. Humlesmak från försumbar till klart märkbar.

			'''Kropp''': Medium kropp.

			'''Exempel''': Carnegie Porter – 5,5%; Youngs London Stout – 5,0%.

84.219.16.21: Ny sida: {{stout/porter}} (Om du kan något om denna öltyp får du mer än gärna skriva något här. Klicka då på '''redigera''' ovan och börja med att ta bort denna text. Sedan är det bara ...

2007-03-01T21:33:13Z

Ny sida: {{stout/porter}} (Om du kan något om denna öltyp får du mer än gärna skriva något här. Klicka då på '''redigera''' ovan och börja med att ta bort denna text. Sedan är det bara ...

Ny sida

{{stout/porter}}

(Om du kan något om denna öltyp får du mer än gärna skriva något här. Klicka då på '''redigera''' ovan och börja med att ta bort denna text. Sedan är det bara att skriva på. Nästa person som ser texten kan lägga till eller ändra. Du kan alltid se tidigare varianter av texten om du klickar på '''historik''' ovan.)

← Äldre version		Versionen från 14 januari 2010 kl. 01.33
Rad 15:		Rad 15:
	[[Alkoholhalten\|Alkoholhalten]] kan variera ganska mycket, säg från 4,5% - 6,5% volym. Likaså beskan kan variera rätt mycket, 25 - 40 eller mer [[IBU\|IBU]].		[[Alkoholhalten\|Alkoholhalten]] kan variera ganska mycket, säg från 4,5% - 6,5% volym. Likaså beskan kan variera rätt mycket, 25 - 40 eller mer [[IBU\|IBU]].

	Det viktiga med porten är att få en balans mellan brändhet, [[Beska\|beska]] och [[Alkohol\|alkohol]]. En bra porter ska inte upplevas som bränd, men det ska finnas där, det får gärna finnas chokladsmak men inte för mycket. Doften ska vara frisk och ren utan alltför mycket [[Estrar\|estrar]], men det ska finnas där. Den bör vara besk men vägas upp av en viss sötma. Som ni förstår så gäller det att avväga sitt [[Recept\|recept]] väl. Det är lätt att få en porter som är för bränd, eller håller för lågt [[PH\|pH]] så att den smakar surt.		Det viktiga med porten är att få en balans mellan brändhet, [[Beska\|beska]] och [[Alkohol\|alkohol]]. En bra porter ska inte upplevas som bränd, men det ska finnas där, det får gärna finnas chokladsmak men inte för mycket. Doften ska vara frisk och ren utan alltför mycket [[Estrar\|estrar]], men det ska finnas där. Den bör vara besk men vägas upp av en viss [[Sötma\|sötma]]. Som ni förstår så gäller det att avväga sitt [[Recept\|recept]] väl. Det är lätt att få en porter som är för bränd, eller håller för lågt [[PH\|pH]] så att den smakar surt.

	[[Mäskningen\|Mäskningen]] kan utföras via enkel infusion vid c:a 67 ºC i c:a 60 minuter, eller så lägger man sig på 60 ºC i en halvtimme och stegar upp till 70 ºC och håller den i en halvtimme. För den som använder sig av extrakt så bör man delmäska de mörka maltsorterna vid c:a 70 ºC i en halvtimme och därefter [[Sila\|sila]] ifrån maltet.		[[Mäskningen\|Mäskningen]] kan utföras via enkel infusion vid c:a 67 ºC i c:a 60 minuter, eller så lägger man sig på 60 ºC i en halvtimme och stegar upp till 70 ºC och håller den i en halvtimme. För den som använder sig av extrakt så bör man delmäska de mörka maltsorterna vid c:a 70 ºC i en halvtimme och därefter [[Sila\|sila]] ifrån maltet.

	Variationen på porter [[Recept\|recept]] är ofta väldigt stora, vissa använder [[Karamellmalt\|karamellmalt]] andra inte. Gemensamt är dock oftast basen, [[Pale_ale\|Pale Ale]] [[Malt\|malt]] c:a 90%, sedan [[Chokladmalt\|chokladmalt]] mellan 1-5% och [[Svartmalt\|svartmalt]] upptill 5%. Något som lämpar sig är också lite [[Vetemalt\|vetemalt]] eller [[Vetemjöl\|vetemjöl]] för att få mer [[Proteiner\|proteiner]] som gör skummet stabilare. Det går även att använda rostat [[Vete\|vete]] c:a 5% och hålla ner chokladmalten till omkring 1%. [[Mörk_karamellmalt\|Mörk karamellmalt]] kan också ge ett bidrag till sötma som man gärna eftersträvar i en porter.		Variationen på porter [[Recept\|recept]] är ofta väldigt stora, vissa använder [[Karamellmalt\|karamellmalt]] andra inte. Gemensamt är dock oftast basen, [[Pale_ale\|Pale Ale]] [[Malt\|malt]] c:a 90%, sedan [[Chokladmalt\|chokladmalt]] mellan 1-5% och [[Svartmalt\|svartmalt]] upptill 5%. Något som lämpar sig är också lite [[Vetemalt\|vetemalt]] eller [[Vetemjöl\|vetemjöl]] för att få mer [[Proteiner\|proteiner]] som gör skummet stabilare. Det går även att använda rostat [[Vete\|vete]] c:a 5% och hålla ner chokladmalten till omkring 1%. [[Mörk_karamellmalt\|Mörk karamellmalt]] kan också ge ett bidrag till [[Sötma\|sötma]] som man gärna eftersträvar i en porter.

	Vattenbehandling kan göras med [[Kalciumkarbonat\|kalciumkarbonat]] eller natriumbikarbonat 3-4 gram/25 liter (kallas bara bikarbonat också, engelska Baking Soda), samt lite vanligt bordssalt 2 gram, samt en gnutta [[Kalciumklorid\|kalciumklorid]] 1gram. Tänk på att [[Kalciumkarbonat\|kalciumkarbonat]] löser sig dåligt i vanligt kranvatten, använder du det så måste du ha det i mäsken som är sur. I lakvattnet gör det ingen nytta.		Vattenbehandling kan göras med [[Kalciumkarbonat\|kalciumkarbonat]] eller natriumbikarbonat 3-4 gram/25 liter (kallas bara bikarbonat också, engelska Baking Soda), samt lite vanligt bordssalt 2 gram, samt en gnutta [[Kalciumklorid\|kalciumklorid]] 1gram. Tänk på att [[Kalciumkarbonat\|kalciumkarbonat]] löser sig dåligt i vanligt kranvatten, använder du det så måste du ha det i mäsken som är sur. I lakvattnet gör det ingen nytta.
Rad 47:		Rad 47:
	'''[[Färg\|Färg]]/Utseende''': Brun till mörkt brun, med inslag av rött. Skall inte vara kolsvart.		'''[[Färg\|Färg]]/Utseende''': Brun till mörkt brun, med inslag av rött. Skall inte vara kolsvart.

	'''Smak''': Smaken är mjukt, maltigt chokladig med lätt knäckig karamellighet. Sötma, som ej är kladdig, klart märkbar till tydlig. Tydlig rostad maltsmak som balanseras av mildare toner av mjölkchoklad. Fruktestrar bör finnas och ska vara i balans med den rostade karaktären samt humlebeskan. Humlesmak från försumbar till klart märkbar.		'''Smak''': Smaken är mjukt, maltigt chokladig med lätt knäckig karamellighet. [[Sötma\|Sötma]], som ej är kladdig, klart märkbar till tydlig. Tydlig rostad maltsmak som balanseras av mildare toner av mjölkchoklad. Fruktestrar bör finnas och ska vara i balans med den rostade karaktären samt humlebeskan. Humlesmak från försumbar till klart märkbar.

	'''[[Kropp\|Kropp]]''': Medium [[Kropp\|kropp]].		'''[[Kropp\|Kropp]]''': Medium [[Kropp\|kropp]].

	'''Exempel''': Carnegie Porter – 5,5%; Youngs London [[Stout\|Stout]] – 5,0%.		'''Exempel''': Carnegie Porter – 5,5%; Youngs London [[Stout\|Stout]] – 5,0%.

← Äldre version		Versionen från 27 januari 2009 kl. 10.08
Rad 10:		Rad 10:
	Fortsättningsvis i artikeln så avses den robusta portern när det står porter. Den bruna varianten lämnar vi därhän.		Fortsättningsvis i artikeln så avses den robusta portern när det står porter. Den bruna varianten lämnar vi därhän.

	Porter kan man brygga med bra resultat med extrakt och [[Delmäskning\|delmäskning]] av specialmalter för att få fram den karaktär man vill ha. Brygger man på helmalt lämpar sig [[Pale_ale\|Pale Ale]] [[Malt\|malt]] bäst som bas, men man kan även använda sig av vanlig [[Pilsnermalt\|pilsnermalt]]. Porter är en av de få ölsorter vari man kan använda en stor del [[Chokladmalt\|chokladmalt]], detta på grund av att den relativt stora mängden [[Svartmalt\|svartmalt]] ger en bränd, rostad smak som tonar ner chokladmaltens negativa sida som kan ge alltför mycket chokladton.		Porter kan man brygga med bra resultat med extrakt och [[Delmäskning\|delmäskning]] av specialmalter för att få fram den karaktär man vill ha. Brygger man på [[Helmalt\|helmalt]] lämpar sig [[Pale_ale\|Pale Ale]] [[Malt\|malt]] bäst som bas, men man kan även använda sig av vanlig [[Pilsnermalt\|pilsnermalt]]. Porter är en av de få ölsorter vari man kan använda en stor del [[Chokladmalt\|chokladmalt]], detta på grund av att den relativt stora mängden [[Svartmalt\|svartmalt]] ger en bränd, rostad smak som tonar ner chokladmaltens negativa sida som kan ge alltför mycket chokladton.

	Alkoholhalten kan variera ganska mycket, säg från 4,5% - 6,5% volym. Likaså beskan kan variera rätt mycket, 25 - 40 eller mer [[IBU\|IBU]].		[[Alkoholhalten\|Alkoholhalten]] kan variera ganska mycket, säg från 4,5% - 6,5% volym. Likaså beskan kan variera rätt mycket, 25 - 40 eller mer [[IBU\|IBU]].

	Det viktiga med porten är att få en balans mellan brändhet, [[Beska\|beska]] och [[Alkohol\|alkohol]]. En bra porter ska inte upplevas som bränd, men det ska finnas där, det får gärna finnas chokladsmak men inte för mycket. Doften ska vara frisk och ren utan alltför mycket [[Estrar\|estrar]], men det ska finnas där. Den bör vara besk men vägas upp av en viss sötma. Som ni förstår så gäller det att avväga sitt [[Recept\|recept]] väl. Det är lätt att få en porter som är för bränd, eller håller för lågt [[PH\|pH]] så att den smakar surt.		Det viktiga med porten är att få en balans mellan brändhet, [[Beska\|beska]] och [[Alkohol\|alkohol]]. En bra porter ska inte upplevas som bränd, men det ska finnas där, det får gärna finnas chokladsmak men inte för mycket. Doften ska vara frisk och ren utan alltför mycket [[Estrar\|estrar]], men det ska finnas där. Den bör vara besk men vägas upp av en viss sötma. Som ni förstår så gäller det att avväga sitt [[Recept\|recept]] väl. Det är lätt att få en porter som är för bränd, eller håller för lågt [[PH\|pH]] så att den smakar surt.
Rad 18:		Rad 18:
	[[Mäskningen\|Mäskningen]] kan utföras via enkel infusion vid c:a 67 ºC i c:a 60 minuter, eller så lägger man sig på 60 ºC i en halvtimme och stegar upp till 70 ºC och håller den i en halvtimme. För den som använder sig av extrakt så bör man delmäska de mörka maltsorterna vid c:a 70 ºC i en halvtimme och därefter [[Sila\|sila]] ifrån maltet.		[[Mäskningen\|Mäskningen]] kan utföras via enkel infusion vid c:a 67 ºC i c:a 60 minuter, eller så lägger man sig på 60 ºC i en halvtimme och stegar upp till 70 ºC och håller den i en halvtimme. För den som använder sig av extrakt så bör man delmäska de mörka maltsorterna vid c:a 70 ºC i en halvtimme och därefter [[Sila\|sila]] ifrån maltet.

	Variationen på porter [[Recept\|recept]] är ofta väldigt stora, vissa använder [[Karamellmalt\|karamellmalt]] andra inte. Gemensamt är dock oftast basen, [[Pale_ale\|Pale Ale]] [[Malt\|malt]] c:a 90%, sedan [[Chokladmalt\|chokladmalt]] mellan 1-5% och [[Svartmalt\|svartmalt]] upptill 5%. Något som lämpar sig är också lite [[Vetemalt\|vetemalt]] eller vetemjöl för att få mer [[Proteiner\|proteiner]] som gör skummet stabilare. ~~Själv använder jag gärna~~ rostat [[Vete\|vete]] c:a 5% och ~~håller~~ ner chokladmalten till ~~kanske~~ 1%. [[Mörk_karamellmalt\|Mörk karamellmalt]] kan också ge ett bidrag till sötma som man gärna eftersträvar i en porter.		Variationen på porter [[Recept\|recept]] är ofta väldigt stora, vissa använder [[Karamellmalt\|karamellmalt]] andra inte. Gemensamt är dock oftast basen, [[Pale_ale\|Pale Ale]] [[Malt\|malt]] c:a 90%, sedan [[Chokladmalt\|chokladmalt]] mellan 1-5% och [[Svartmalt\|svartmalt]] upptill 5%. Något som lämpar sig är också lite [[Vetemalt\|vetemalt]] eller [[Vetemjöl\|vetemjöl]] för att få mer [[Proteiner\|proteiner]] som gör skummet stabilare. Det går även att använda rostat [[Vete\|vete]] c:a 5% och hålla ner chokladmalten till omkring 1%. [[Mörk_karamellmalt\|Mörk karamellmalt]] kan också ge ett bidrag till sötma som man gärna eftersträvar i en porter.

	Vattenbehandling kan göras med [[Kalciumkarbonat\|kalciumkarbonat]] eller natriumbikarbonat 3-4 gram/25 liter (kallas bara bikarbonat också, engelska Baking Soda), samt lite vanligt bordssalt 2 gram, samt en gnutta [[Kalciumklorid\|kalciumklorid]] 1gram. Tänk på att [[Kalciumkarbonat\|kalciumkarbonat]] löser sig dåligt i vanligt kranvatten, använder du det så måste du ha det i mäsken som är sur. I lakvattnet gör det ingen nytta.		Vattenbehandling kan göras med [[Kalciumkarbonat\|kalciumkarbonat]] eller natriumbikarbonat 3-4 gram/25 liter (kallas bara bikarbonat också, engelska Baking Soda), samt lite vanligt bordssalt 2 gram, samt en gnutta [[Kalciumklorid\|kalciumklorid]] 1gram. Tänk på att [[Kalciumkarbonat\|kalciumkarbonat]] löser sig dåligt i vanligt kranvatten, använder du det så måste du ha det i mäsken som är sur. I lakvattnet gör det ingen nytta.