Infektion - Versionshistorik

Ekstedt: Gjorde om artikeln ordentligt, tog bort en del men lade framför allt till saker. Tog bort fyll-taggen.

2021-05-24T18:14:35Z

Gjorde om artikeln ordentligt, tog bort en del men lade framför allt till saker. Tog bort fyll-taggen.

← Äldre version		Versionen från 24 maj 2021 kl. 20.14
Rad 1:		Rad 1:
	~~{{fyll}}~~
	~~En infektion uppstår av icke önskade mikroorganismer i ölet.~~

	~~Detta avser främst [[Bakterier\|bakterier]] men i teorin skulle kanske "vildjäst" kunna innefattas då termen vildjäst avser påverkan~~ av icke ~~önskad~~ [[~~Jäst~~\|~~jäst~~]].		En infektion uppstår av icke önskade [[Mikroorganismer\|mikroorganismer]] i ölet. Ett annat ord för samma sak är kontamination.

	~~Oftast avses bakteriella infektioner i ölet. Det finns~~ [[Bakterier\|bakterier]] ~~som konkurreras ut av~~ [[~~Jästen~~\|~~jästen~~]] ~~om [[Jästen\|jästen]] kommer igång snabbt nog~~. ~~Sedan finns det [[Bakterier\|bakterier]] som äter [[Alkohol\|alkohol]] och gör annat av den - till exempel [[Vin\|vin]]äger~~.		Detta avser främst [[Bakterier\|bakterier]] och [[Jäst\|jäst]], men även angrepp av t.ex. mögelsvampar skulle kunna räknas in.

	Det är viktigt att vara noga med hygienen i de senare delarna av bryggningen för att minimera risken för infektioner. Om man gör en [[förkultur]] av [[jäst]] så är det viktigt att kolla att denna inte drabbats av någon infektion, innan den ~~tillsätts i~~ [[~~vört~~]]en.		Man brukar skilja på mikroorgansimer som enbart kan växa till innan den ordinarie jäsningen har startat (wort spoilers), och de som även kan växa till efter avslutad [[Jäsning\|jäsning]] (beer spoilers).

	Om man fått en infektion i sitt [[öl]] vid [[tappning]] på [[flaska]], så kan denna orsaka att flaskorna blir för kolsyrade eller till och med exploderar. Detta beror på att bakterierna eller vildjästen konsumerar sockerarter som inte öljästen klarat av, varvid även [[CO2\|CO2]] ofta produceras.		De förstnämnda hämmas av [[Alkohol\|alkohol]] eller lågt [[PH\|pH]], eller konkurreras ut av [[Jästen\|jästen]]. De sistnämnda saknar så[[Dana\|dana]] begränsningar, och vissa kan metabolisera [[Alkohol\|alkohol]] och gör annat av den - till exempel [[Vin\|vin]]äger.

			Det är viktigt att vara noga med hygienen i de senare delarna av bryggningen för att minimera risken för infektioner. Om man gör en [[förkultur]] av [[jäst]] så är det bra att kolla att denna inte drabbats av någon infektion, innan den tillsätts i [[vört]]en.

			Om man fått en infektion i sitt [[öl]] vid [[tappning]] på [[flaska]], så kan denna orsaka att flaskorna blir för kolsyrade eller till och med exploderar. Detta beror på att bakterierna eller vildjästen konsumerar sockerarter som inte öljästen klarat av, varvid även [[CO2\|CO2]] ofta produceras. Alla infektioner innebär dock inte att [[Koldioxid\|koldioxid]] bildas.

	====Exempel på vanliga infektioner i öl====		====Exempel på vanliga infektioner i öl====

	[[~~Acetobakter~~]], eller ~~ättiksyrabakterier~~, ~~kan konvertera~~ [[etanol]] ~~till ättiksyra~~. ~~Gör att~~ ölet ~~smakar och luktar surt~~, som ~~vinäger eller~~ [[~~Cider~~\|~~cider~~]]. ~~Producerar~~ ofta geleaktiga trådar ~~eller kan~~ göra ~~att~~ ölet ~~ser~~ grumligt ~~ut (~~vilket ~~dock även oinfekterade öl~~ kan ~~göra)~~.		Den vanligaste mikroorganismen som orsakar infektioner i kommersiella bryggerier är mjölksyrabakterien [[Lactobacillus\|Lactobacillus]], och i synnerhet L. brevis. [[Lactobacillus\|Lactobacillus]] är ett släkte [[Mjölksyrabakterier\|mjölksyrabakterier]] med stor variation. Gemensamt är att de fermenterar olika sockerarter till [[Mjölksyra\|mjölksyra]], antingen genom homofermentativ metabolism (enbart [[Mjölksyra\|mjölksyra]] bildas) eller heterofermentativ metabolism ([[Mjölksyra\|mjölksyra]], [[Etanol\|etanol]] och [[Koldioxid\|koldioxid]] bildas).
			De flesta arter är humlekänsliga, men vissa arter är dock mer humletåliga och kan infektera öl, exempelvis L. brevis.
			Påverkan på ölet är främst en ganska ren, syrlig smak, som drar åt yougurt. I ovanligare fall kan även [[Diacetyl\|diacetyl]] bildas.

			En annan vanlig mjölksyrabakterie är [[Pediococcus]]. Den är homefermentativ, och producerar utöver [[Mjölksyra\|mjölksyra]] ofta påtagliga mängder [[Diacetyl\|diacetyl]]. Den kan också producera geleaktiga trådar, samt göra ölet grumligt och trögflytande. Den är generellt [[Humle\|humle]]- och alkoholtåligare än [[Lactobacillus\|Lactobacillus]], men är trots det ovanligare i infektioner.

			Den näst vanligaste kontaminanten är [[Brettanomyces]] som är jästsvampar i familjen Saccharomycetaceae. Doften av [[Brett.]] brukar beskrivas som hästfilt, läder eller lada, och bidrar med den karaktäristiska smaken i ölet [[Orval\|Orval]]. Tillsammans med Sacharomyces och [[Pediococcus\|Pediococcus]] är [[Brettanomyces\|Brettanomyces]] en av de tre viktiga mikroorganismerna vid [[Fermentering\|fermentering]] av [[Lambik\|lambik]]. Den tål såväl [[Humle\|humle]], som höga nivåer av [[Etanol\|etanol]] och lågt [[PH\|pH]]. Dessutom har den en förmåga att jäsa [[Dextriner\|dextriner]], vilket gör att den långsamt kan fortsätta att jäsa efter att Sacharomyces har [[Jäst\|jäst]] klart.

	[[~~Laktobaciller~~]], eller ~~mjölksyrebakterier~~, ~~jäser olika sockerarter~~ till [[~~Mjölksyra~~\|~~mjölksyra~~]]~~. Gör~~ att ölet kan ~~lukta sötaktigt som maltvinäger eller syrligt som~~ [[~~Cider~~\|~~cider~~]]~~. Används för att göra~~ [[~~lambic~~]], men ~~då under hyfsat kontrollerade former~~.		[[Acetobakter]], eller ättiksyrabakterier, kan konvertera [[etanol]] till ättiksyra vid god tillgång på [[Syre\|syre]], vilket gör att ölet smakar och luktar surt. Acetobacterinfektion kan uppstå när öl blir stående i halvfulla [[Fat\|fat]] eller tappanläggningar, där [[Syre\|syre]] kan tränga in. Initialt är effekten en allmänt kärv eller vresig smak, men på sikt blir ölen sur som vinäger.

	[[~~Pediococcus~~]] ~~tilhör mjölksyrebakterierna~~. ~~Kan producera~~ [[~~diacetyl~~]] ~~vid sidan av~~ [[~~Mjölksyra~~\|~~mjölksyra~~]] och ~~orsakar grumlig [[öl]]~~.		En ovanligare form av infektion kommer från svavelproducerande [[Bakterier\|bakterier]], företrädesvis från släktena Hafnia, Pectinatus, Megasphaera och Zymomonas. En gemensam nämnare är produktion av svavelväten, utöver det så varierar det men ämnen som [[Dms\|DMS]], [[Acetaldehyd\|acetaldehyd]], ättiksyra och smörsyra kan förekomma.

	~~[[Brettanomyces]] är jästsvampar~~ i ~~familjen Saccharomycetaceae~~. ~~Doften~~ av ~~[[Brett~~.~~]] brukar beskrivas~~ som ~~hästfilt, läder eller lada. Används vid bryggning av~~ [[~~lambic~~]] ~~och har ofta förekommit i öl som blivit utsatta för luftburna mikrober (t~~. ex. [[~~Real ale~~]] och ~~[[Old ale]])~~.		Slutligen kan öl kontamineras med Sacharomyces, även om det kan låta motsägelsefullt. Dels kan en annan stam än den tillsatta växa i ölet, vilket kan ge en oönskad påverkan exempelvis om den kontaminerande stammen har högre utjäsning än den tillsatta, eller en karaktäristisk jäsprofil. Särskilt värt att nämna är så kallade diastaticus-varianter av S. cerevisiae som har förmåga att jäsa [[Dextriner\|dextriner]]. En annan situation där närvaro av Sacharomyces är oönskat är om man jäser med andra mikroorgansimer. När man exempelvis gör suröl med [[Lactobacillus\|Lactobacillus]] så kan närvaron av Sacharomyces göra att Lactobacillerna konkurreras ut och den önskvärda syran ej uppnås.

Karamell-Klabbe den 15 mars 2010 kl. 17.52

2010-03-15T17:52:15Z

← Äldre version		Versionen från 15 mars 2010 kl. 19.52
Rad 14:		Rad 14:
	[[Acetobakter]], eller ättiksyrabakterier, kan konvertera [[etanol]] till ättiksyra. Gör att ölet smakar och luktar surt, som vinäger eller [[Cider\|cider]]. Producerar ofta geleaktiga trådar eller kan göra att ölet ser grumligt ut (vilket dock även oinfekterade öl kan göra).		[[Acetobakter]], eller ättiksyrabakterier, kan konvertera [[etanol]] till ättiksyra. Gör att ölet smakar och luktar surt, som vinäger eller [[Cider\|cider]]. Producerar ofta geleaktiga trådar eller kan göra att ölet ser grumligt ut (vilket dock även oinfekterade öl kan göra).

	[[Laktobaciller]], eller mjölksyrebakterier, jäser olika sockerarter till [[Mjölksyra\|mjölksyra]]. Gör att ölet kan lukta sötaktigt som maltvinäger eller syrligt som [[Cider\|cider]]. Används för att göra [[lambic]], men då under hyfsat kontrollerade former.		[[Laktobaciller]], eller mjölksyrebakterier, jäser olika sockerarter till [[Mjölksyra\|mjölksyra]]. Gör att ölet kan lukta sötaktigt som maltvinäger eller syrligt som [[Cider\|cider]]. Används för att göra [[lambic]], men då under hyfsat kontrollerade former.

	[[Pediococcus]] tilhör mjölksyrebakterierna. Kan producera [[diacetyl]] vid sidan av [[Mjölksyra\|mjölksyra]] och orsakar grumlig [[öl]].		[[Pediococcus]] tilhör mjölksyrebakterierna. Kan producera [[diacetyl]] vid sidan av [[Mjölksyra\|mjölksyra]] och orsakar grumlig [[öl]].

	[[Brettanomyces]] är jästsvampar i familjen Saccharomycetaceae. Doften av [[Brett.]] brukar beskrivas som hästfilt, läder eller lada. Används vid bryggning av [[lambic]] och har ofta förekommit i öl som blivit utsatta för luftburna mikrober (t. ex. [[Real ale]] och [[Old ale]]).		[[Brettanomyces]] är jästsvampar i familjen Saccharomycetaceae. Doften av [[Brett.]] brukar beskrivas som hästfilt, läder eller lada. Används vid bryggning av [[lambic]] och har ofta förekommit i öl som blivit utsatta för luftburna mikrober (t. ex. [[Real ale]] och [[Old ale]]).

Karamell-Klabbe den 15 mars 2010 kl. 17.50

2010-03-15T17:50:25Z

← Äldre version		Versionen från 15 mars 2010 kl. 19.50
Rad 7:		Rad 7:

	Det är viktigt att vara noga med hygienen i de senare delarna av bryggningen för att minimera risken för infektioner. Om man gör en [[förkultur]] av [[jäst]] så är det viktigt att kolla att denna inte drabbats av någon infektion, innan den tillsätts i [[vört]]en.		Det är viktigt att vara noga med hygienen i de senare delarna av bryggningen för att minimera risken för infektioner. Om man gör en [[förkultur]] av [[jäst]] så är det viktigt att kolla att denna inte drabbats av någon infektion, innan den tillsätts i [[vört]]en.

			Om man fått en infektion i sitt [[öl]] vid [[tappning]] på [[flaska]], så kan denna orsaka att flaskorna blir för kolsyrade eller till och med exploderar. Detta beror på att bakterierna eller vildjästen konsumerar sockerarter som inte öljästen klarat av, varvid även [[CO2\|CO2]] ofta produceras.

	====Exempel på vanliga infektioner i öl====		====Exempel på vanliga infektioner i öl====
Rad 12:		Rad 14:
	[[Acetobakter]], eller ättiksyrabakterier, kan konvertera [[etanol]] till ättiksyra. Gör att ölet smakar och luktar surt, som vinäger eller [[Cider\|cider]]. Producerar ofta geleaktiga trådar eller kan göra att ölet ser grumligt ut (vilket dock även oinfekterade öl kan göra).		[[Acetobakter]], eller ättiksyrabakterier, kan konvertera [[etanol]] till ättiksyra. Gör att ölet smakar och luktar surt, som vinäger eller [[Cider\|cider]]. Producerar ofta geleaktiga trådar eller kan göra att ölet ser grumligt ut (vilket dock även oinfekterade öl kan göra).

	Laktobaciller, eller mjölksyrebakterier, jäser olika sockerarter till [[Mjölksyra\|mjölksyra]]. Gör att ölet kan lukta sötaktigt som maltvinäger eller syrligt som [[Cider\|cider]].		[[Laktobaciller]], eller mjölksyrebakterier, jäser olika sockerarter till [[Mjölksyra\|mjölksyra]]. Gör att ölet kan lukta sötaktigt som maltvinäger eller syrligt som [[Cider\|cider]]. Används för att göra [[lambic]], men då under hyfsat kontrollerade former.

			[[Pediococcus]] tilhör mjölksyrebakterierna. Kan producera [[diacetyl]] vid sidan av [[Mjölksyra\|mjölksyra]] och orsakar grumlig [[öl]].

			[[Brettanomyces]] är jästsvampar i familjen Saccharomycetaceae. Doften av [[Brett.]] brukar beskrivas som hästfilt, läder eller lada. Används vid bryggning av [[lambic]] och har ofta förekommit i öl som blivit utsatta för luftburna mikrober (t. ex. [[Real ale]] och [[Old ale]]).

Karamell-Klabbe den 15 mars 2010 kl. 16.43

2010-03-15T16:43:30Z

← Äldre version		Versionen från 15 mars 2010 kl. 18.43
Rad 6:		Rad 6:
	Oftast avses bakteriella infektioner i ölet. Det finns [[Bakterier\|bakterier]] som konkurreras ut av [[Jästen\|jästen]] om [[Jästen\|jästen]] kommer igång snabbt nog. Sedan finns det [[Bakterier\|bakterier]] som äter [[Alkohol\|alkohol]] och gör annat av den - till exempel [[Vin\|vin]]äger.		Oftast avses bakteriella infektioner i ölet. Det finns [[Bakterier\|bakterier]] som konkurreras ut av [[Jästen\|jästen]] om [[Jästen\|jästen]] kommer igång snabbt nog. Sedan finns det [[Bakterier\|bakterier]] som äter [[Alkohol\|alkohol]] och gör annat av den - till exempel [[Vin\|vin]]äger.

	Det är viktigt att vara noga med hygienen i de senare delarna av bryggningen för att minimera risken för infektioner.		Det är viktigt att vara noga med hygienen i de senare delarna av bryggningen för att minimera risken för infektioner. Om man gör en [[förkultur]] av [[jäst]] så är det viktigt att kolla att denna inte drabbats av någon infektion, innan den tillsätts i [[vört]]en.

			====Exempel på vanliga infektioner i öl====

			[[Acetobakter]], eller ättiksyrabakterier, kan konvertera [[etanol]] till ättiksyra. Gör att ölet smakar och luktar surt, som vinäger eller [[Cider\|cider]]. Producerar ofta geleaktiga trådar eller kan göra att ölet ser grumligt ut (vilket dock även oinfekterade öl kan göra).

			Laktobaciller, eller mjölksyrebakterier, jäser olika sockerarter till [[Mjölksyra\|mjölksyra]]. Gör att ölet kan lukta sötaktigt som maltvinäger eller syrligt som [[Cider\|cider]].

78.70.68.4 den 27 december 2008 kl. 22.57

2008-12-27T22:57:27Z

← Äldre version		Versionen från 28 december 2008 kl. 00.57
Rad 1:		Rad 1:
	{{fyll}}		{{fyll}}
	En ~~innfektion~~ uppstår av ~~oönskade~~ mikroorganismer i ölet.		En infektion uppstår av icke önskade mikroorganismer i ölet.

	Detta avser främst [[Bakterier\|bakterier]] men i teorin ~~skulel~~ kanske "vildjäst" kunna innefattas då termen vildjäst avser påverkan av ~~oösnkad~~ [[Jäst\|jäst]].		Detta avser främst [[Bakterier\|bakterier]] men i teorin skulle kanske "vildjäst" kunna innefattas då termen vildjäst avser påverkan av icke önskad [[Jäst\|jäst]].

	Oftast avses bakteriella infektioner i ölet. Det finns [[Bakterier\|bakterier]] som ~~konkurrenras~~ ut av [[Jästen\|jästen]] om [[Jästen\|jästen]] kommer igång snabbt nog. Sedan finns det [[Bakterier\|bakterier]] som äter [[Alkohol\|alkohol]] och gör annat av den - till exempel [[Vin\|vin]]äger.		Oftast avses bakteriella infektioner i ölet. Det finns [[Bakterier\|bakterier]] som konkurreras ut av [[Jästen\|jästen]] om [[Jästen\|jästen]] kommer igång snabbt nog. Sedan finns det [[Bakterier\|bakterier]] som äter [[Alkohol\|alkohol]] och gör annat av den - till exempel [[Vin\|vin]]äger.

	Det är viktigt att vara noga med hygienen i de senare delarna av ~~bryggnignne~~ för att minimera risken för infektioner.		Det är viktigt att vara noga med hygienen i de senare delarna av bryggningen för att minimera risken för infektioner.

80.216.230.36: Ny sida: {{fyll}} En innfektion uppstår av oönskade mikroorganismer i ölet. Detta avser främst bakterier men i teorin skulel kanske "vildjäst" kunna innefattas då termen vildj...

2008-12-27T22:55:06Z

Ny sida: {{fyll}} En innfektion uppstår av oönskade mikroorganismer i ölet. Detta avser främst bakterier men i teorin skulel kanske "vildjäst" kunna innefattas då termen vildj...

Ny sida

{{fyll}}
En innfektion uppstår av oönskade mikroorganismer i ölet.

Detta avser främst [[Bakterier|bakterier]] men i teorin skulel kanske "vildjäst" kunna innefattas då termen vildjäst avser påverkan av oösnkad [[Jäst|jäst]].

Oftast avses bakteriella infektioner i ölet. Det finns [[Bakterier|bakterier]] som konkurrenras ut av [[Jästen|jästen]] om [[Jästen|jästen]] kommer igång snabbt nog. Sedan finns det [[Bakterier|bakterier]] som äter [[Alkohol|alkohol]] och gör annat av den - till exempel [[Vin|vin]]äger.

Det är viktigt att vara noga med hygienen i de senare delarna av bryggnignne för att minimera risken för infektioner.

← Äldre version		Versionen från 24 maj 2021 kl. 20.14
Rad 1:		Rad 1:
	~~{{fyll}}~~
	~~En infektion uppstår av icke önskade mikroorganismer i ölet.~~

	~~Detta avser främst [[Bakterier\|bakterier]] men i teorin skulle kanske "vildjäst" kunna innefattas då termen vildjäst avser påverkan~~ av icke ~~önskad~~ [[~~Jäst~~\|~~jäst~~]].		En infektion uppstår av icke önskade [[Mikroorganismer\|mikroorganismer]] i ölet. Ett annat ord för samma sak är kontamination.

	~~Oftast avses bakteriella infektioner i ölet. Det finns~~ [[Bakterier\|bakterier]] ~~som konkurreras ut av~~ [[~~Jästen~~\|~~jästen~~]] ~~om [[Jästen\|jästen]] kommer igång snabbt nog~~. ~~Sedan finns det [[Bakterier\|bakterier]] som äter [[Alkohol\|alkohol]] och gör annat av den - till exempel [[Vin\|vin]]äger~~.		Detta avser främst [[Bakterier\|bakterier]] och [[Jäst\|jäst]], men även angrepp av t.ex. mögelsvampar skulle kunna räknas in.

	Det är viktigt att vara noga med hygienen i de senare delarna av bryggningen för att minimera risken för infektioner. Om man gör en [[förkultur]] av [[jäst]] så är det viktigt att kolla att denna inte drabbats av någon infektion, innan den ~~tillsätts i~~ [[~~vört~~]]en.		Man brukar skilja på mikroorgansimer som enbart kan växa till innan den ordinarie jäsningen har startat (wort spoilers), och de som även kan växa till efter avslutad [[Jäsning\|jäsning]] (beer spoilers).

	Om man fått en infektion i sitt [[öl]] vid [[tappning]] på [[flaska]], så kan denna orsaka att flaskorna blir för kolsyrade eller till och med exploderar. Detta beror på att bakterierna eller vildjästen konsumerar sockerarter som inte öljästen klarat av, varvid även [[CO2\|CO2]] ofta produceras.		De förstnämnda hämmas av [[Alkohol\|alkohol]] eller lågt [[PH\|pH]], eller konkurreras ut av [[Jästen\|jästen]]. De sistnämnda saknar så[[Dana\|dana]] begränsningar, och vissa kan metabolisera [[Alkohol\|alkohol]] och gör annat av den - till exempel [[Vin\|vin]]äger.

			Det är viktigt att vara noga med hygienen i de senare delarna av bryggningen för att minimera risken för infektioner. Om man gör en [[förkultur]] av [[jäst]] så är det bra att kolla att denna inte drabbats av någon infektion, innan den tillsätts i [[vört]]en.

			Om man fått en infektion i sitt [[öl]] vid [[tappning]] på [[flaska]], så kan denna orsaka att flaskorna blir för kolsyrade eller till och med exploderar. Detta beror på att bakterierna eller vildjästen konsumerar sockerarter som inte öljästen klarat av, varvid även [[CO2\|CO2]] ofta produceras. Alla infektioner innebär dock inte att [[Koldioxid\|koldioxid]] bildas.

	====Exempel på vanliga infektioner i öl====		====Exempel på vanliga infektioner i öl====

	[[~~Acetobakter~~]], eller ~~ättiksyrabakterier~~, ~~kan konvertera~~ [[etanol]] ~~till ättiksyra~~. ~~Gör att~~ ölet ~~smakar och luktar surt~~, som ~~vinäger eller~~ [[~~Cider~~\|~~cider~~]]. ~~Producerar~~ ofta geleaktiga trådar ~~eller kan~~ göra ~~att~~ ölet ~~ser~~ grumligt ~~ut (~~vilket ~~dock även oinfekterade öl~~ kan ~~göra)~~.		Den vanligaste mikroorganismen som orsakar infektioner i kommersiella bryggerier är mjölksyrabakterien [[Lactobacillus\|Lactobacillus]], och i synnerhet L. brevis. [[Lactobacillus\|Lactobacillus]] är ett släkte [[Mjölksyrabakterier\|mjölksyrabakterier]] med stor variation. Gemensamt är att de fermenterar olika sockerarter till [[Mjölksyra\|mjölksyra]], antingen genom homofermentativ metabolism (enbart [[Mjölksyra\|mjölksyra]] bildas) eller heterofermentativ metabolism ([[Mjölksyra\|mjölksyra]], [[Etanol\|etanol]] och [[Koldioxid\|koldioxid]] bildas).
			De flesta arter är humlekänsliga, men vissa arter är dock mer humletåliga och kan infektera öl, exempelvis L. brevis.
			Påverkan på ölet är främst en ganska ren, syrlig smak, som drar åt yougurt. I ovanligare fall kan även [[Diacetyl\|diacetyl]] bildas.

			En annan vanlig mjölksyrabakterie är [[Pediococcus]]. Den är homefermentativ, och producerar utöver [[Mjölksyra\|mjölksyra]] ofta påtagliga mängder [[Diacetyl\|diacetyl]]. Den kan också producera geleaktiga trådar, samt göra ölet grumligt och trögflytande. Den är generellt [[Humle\|humle]]- och alkoholtåligare än [[Lactobacillus\|Lactobacillus]], men är trots det ovanligare i infektioner.

			Den näst vanligaste kontaminanten är [[Brettanomyces]] som är jästsvampar i familjen Saccharomycetaceae. Doften av [[Brett.]] brukar beskrivas som hästfilt, läder eller lada, och bidrar med den karaktäristiska smaken i ölet [[Orval\|Orval]]. Tillsammans med Sacharomyces och [[Pediococcus\|Pediococcus]] är [[Brettanomyces\|Brettanomyces]] en av de tre viktiga mikroorganismerna vid [[Fermentering\|fermentering]] av [[Lambik\|lambik]]. Den tål såväl [[Humle\|humle]], som höga nivåer av [[Etanol\|etanol]] och lågt [[PH\|pH]]. Dessutom har den en förmåga att jäsa [[Dextriner\|dextriner]], vilket gör att den långsamt kan fortsätta att jäsa efter att Sacharomyces har [[Jäst\|jäst]] klart.

	[[~~Laktobaciller~~]], eller ~~mjölksyrebakterier~~, ~~jäser olika sockerarter~~ till [[~~Mjölksyra~~\|~~mjölksyra~~]]~~. Gör~~ att ölet kan ~~lukta sötaktigt som maltvinäger eller syrligt som~~ [[~~Cider~~\|~~cider~~]]~~. Används för att göra~~ [[~~lambic~~]], men ~~då under hyfsat kontrollerade former~~.		[[Acetobakter]], eller ättiksyrabakterier, kan konvertera [[etanol]] till ättiksyra vid god tillgång på [[Syre\|syre]], vilket gör att ölet smakar och luktar surt. Acetobacterinfektion kan uppstå när öl blir stående i halvfulla [[Fat\|fat]] eller tappanläggningar, där [[Syre\|syre]] kan tränga in. Initialt är effekten en allmänt kärv eller vresig smak, men på sikt blir ölen sur som vinäger.

	[[~~Pediococcus~~]] ~~tilhör mjölksyrebakterierna~~. ~~Kan producera~~ [[~~diacetyl~~]] ~~vid sidan av~~ [[~~Mjölksyra~~\|~~mjölksyra~~]] och ~~orsakar grumlig [[öl]]~~.		En ovanligare form av infektion kommer från svavelproducerande [[Bakterier\|bakterier]], företrädesvis från släktena Hafnia, Pectinatus, Megasphaera och Zymomonas. En gemensam nämnare är produktion av svavelväten, utöver det så varierar det men ämnen som [[Dms\|DMS]], [[Acetaldehyd\|acetaldehyd]], ättiksyra och smörsyra kan förekomma.

	~~[[Brettanomyces]] är jästsvampar~~ i ~~familjen Saccharomycetaceae~~. ~~Doften~~ av ~~[[Brett~~.~~]] brukar beskrivas~~ som ~~hästfilt, läder eller lada. Används vid bryggning av~~ [[~~lambic~~]] ~~och har ofta förekommit i öl som blivit utsatta för luftburna mikrober (t~~. ex. [[~~Real ale~~]] och ~~[[Old ale]])~~.		Slutligen kan öl kontamineras med Sacharomyces, även om det kan låta motsägelsefullt. Dels kan en annan stam än den tillsatta växa i ölet, vilket kan ge en oönskad påverkan exempelvis om den kontaminerande stammen har högre utjäsning än den tillsatta, eller en karaktäristisk jäsprofil. Särskilt värt att nämna är så kallade diastaticus-varianter av S. cerevisiae som har förmåga att jäsa [[Dextriner\|dextriner]]. En annan situation där närvaro av Sacharomyces är oönskat är om man jäser med andra mikroorgansimer. När man exempelvis gör suröl med [[Lactobacillus\|Lactobacillus]] så kan närvaron av Sacharomyces göra att Lactobacillerna konkurreras ut och den önskvärda syran ej uppnås.