<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wiki.shbf.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=F%C3%B6rsockringsrast</id>
	<title>Försockringsrast - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wiki.shbf.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=F%C3%B6rsockringsrast"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.shbf.se/index.php?title=F%C3%B6rsockringsrast&amp;action=history"/>
	<updated>2026-11-17T11:53:24Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.43.9</generator>
	<entry>
		<id>https://wiki.shbf.se/index.php?title=F%C3%B6rsockringsrast&amp;diff=3048&amp;oldid=prev</id>
		<title>Fredrik Almgren: Komparering av adjektiv</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.shbf.se/index.php?title=F%C3%B6rsockringsrast&amp;diff=3048&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2009-03-21T15:17:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Komparering av adjektiv&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 21 mars 2009 kl. 16.17&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l1&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;{{mäskning}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;{{mäskning}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Försockringsrasten&#039;&#039;&#039; är den absolut &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;mest viktiga &lt;/del&gt;i hela [[mäskning|mäskningen]], samtidigt är det också de mest komplexa med minst fyra olika [[enzym|enzymer]] som arbetar.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&#039;&#039;&#039;Försockringsrasten&#039;&#039;&#039; är den absolut &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;viktigaste &lt;/ins&gt;i hela [[mäskning|mäskningen]], samtidigt är det också de mest komplexa med minst fyra olika [[enzym|enzymer]] som arbetar.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Under försockringsrasten så ska [[stärkelse|stärkelsen]] som finns i [[malt|malten]] brytas ner till ett antal olika [[socker|sockerarter]]. Stärkelsen består mest av ämnena [[amylos]] och [[amlyopektin]] som är långa kedjor av glukosmolekyler. Vissa av sockerarterna kan förjäsas av [[jäst|öljästen]] medan andra sockerarter inte kan förjäsas.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Under försockringsrasten så ska [[stärkelse|stärkelsen]] som finns i [[malt|malten]] brytas ner till ett antal olika [[socker|sockerarter]]. Stärkelsen består mest av ämnena [[amylos]] och [[amlyopektin]] som är långa kedjor av glukosmolekyler. Vissa av sockerarterna kan förjäsas av [[jäst|öljästen]] medan andra sockerarter inte kan förjäsas.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Fredrik Almgren</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.shbf.se/index.php?title=F%C3%B6rsockringsrast&amp;diff=2153&amp;oldid=prev</id>
		<title>Fredrik Almgren den 9 mars 2008 kl. 22.03</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.shbf.se/index.php?title=F%C3%B6rsockringsrast&amp;diff=2153&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2008-03-09T22:03:16Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 9 mars 2008 kl. 23.03&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l5&quot;&gt;Rad 5:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 5:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Under försockringsrasten så ska [[stärkelse|stärkelsen]] som finns i [[malt|malten]] brytas ner till ett antal olika [[socker|sockerarter]]. Stärkelsen består mest av ämnena [[amylos]] och [[amlyopektin]] som är långa kedjor av glukosmolekyler. Vissa av sockerarterna kan förjäsas av [[jäst|öljästen]] medan andra sockerarter inte kan förjäsas.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Under försockringsrasten så ska [[stärkelse|stärkelsen]] som finns i [[malt|malten]] brytas ner till ett antal olika [[socker|sockerarter]]. Stärkelsen består mest av ämnena [[amylos]] och [[amlyopektin]] som är långa kedjor av glukosmolekyler. Vissa av sockerarterna kan förjäsas av [[jäst|öljästen]] medan andra sockerarter inte kan förjäsas.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;De huvudsakliga sockerarterna är [[glukos]], [[maltos]], [[maltotrios]] och &lt;/del&gt;[[&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;dextrin&lt;/del&gt;|dextriner]]. &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Glukos är en så kallad [[monosackarid]], maltos är en [[disackarid]] som består &lt;/del&gt;av &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;två glukosmolekyler&lt;/del&gt;. &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Maltotrios är &lt;/del&gt;en [[&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;trisackarid&lt;/del&gt;]] &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;som består av tre glukosmolekyler. Dessa tre sockerarter kan förjäsas av vanlig öljäst&lt;/del&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Försockringsrasten kan användas för att bestämma hur stor del förjäsningsbara sockerarter respektive &lt;/ins&gt;[[&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Dextriner&lt;/ins&gt;|dextriner]] &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;som skall finnas i vörten&lt;/ins&gt;. &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Detta kan variera beroende på vilken typ &lt;/ins&gt;av &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;öl man gör&lt;/ins&gt;. &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Om man vill ha &lt;/ins&gt;en &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;högre restsötma, dvs mycket &lt;/ins&gt;[[&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Dextriner|dextriner&lt;/ins&gt;]] &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;eller inte&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Dextriner &lt;/del&gt;består av &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;fyra till tio &lt;/del&gt;glukosmolekyler som &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;sitter ihop, och &lt;/del&gt;kan &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;inte &lt;/del&gt;förjäsas av öljäst&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;. Dextrinerna kan delas upp i två typer, så kallade &quot;raka dextriner&quot; och &quot;limit dextriner&quot;. I viss litteratur kallas dextriner för oförjäsbara sockerarter&lt;/del&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;De huvudsakliga sockerarterna är [[glukos]], [[maltos]], [[maltotrios]] och [[dextrin|dextriner]]. [[Glukos|Glukos]] är en så kallad [[monosackarid]], [[Maltos|maltos]] är en [[disackarid]] som &lt;/ins&gt;består av &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;två &lt;/ins&gt;glukosmolekyler&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;. Maltotrios är en [[trisackarid]] &lt;/ins&gt;som &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;består av tre glukosmolekyler. Dessa tre sockerarter &lt;/ins&gt;kan förjäsas av &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;vanlig &lt;/ins&gt;öljäst.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;För att enzymerna ska kunna omvandla stärkelse till socker så krävs det att stärkelsen är [[gelatinisering|gelatiniserad]]. Stärkelsen börjar gelatiniseras vid drygt 60 ºC så därför kan inte &quot;försockrings-enzymerna&quot; börjar arbeta effektivt förrän vid denna temperatur.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Dextriner|Dextriner]] består av fyra till tio glukosmolekyler som sitter ihop, och kan inte förjäsas av öljäst. Dextrinerna kan delas upp i två typer, så kallade &quot;raka [[Dextriner|dextriner]]&quot; och &quot;limit [[Dextriner|dextriner]]&quot;. I viss litteratur kallas [[Dextriner|dextriner]] för oförjäsbara sockerarter.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-deleted&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-deleted&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;För att enzymerna ska kunna omvandla &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Stärkelse|&lt;/ins&gt;stärkelse&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;till &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Socker|&lt;/ins&gt;socker&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;så krävs det att stärkelsen är [[gelatinisering|gelatiniserad]]. Stärkelsen börjar gelatiniseras vid drygt 60 ºC så därför kan inte &quot;försockrings-enzymerna&quot; börjar arbeta effektivt förrän vid denna temperatur.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Stärkelsen är uppbyggd av långa kedjor av glukosmolekyler. Glukosmolekylerna är hopkopplade med två typer av så kallade kemiska bindningar. Den ena kallas för 1,4 och den andra för 1,6.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Stärkelsen är uppbyggd av långa kedjor av glukosmolekyler. Glukosmolekylerna är hopkopplade med två typer av så kallade kemiska bindningar. Den ena kallas för 1,4 och den andra för 1,6.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;De huvudsakliga enzymerna som är inblandade i försockringen är [[betaamylas]] och [[alfaamylas]]. Dessa enzymer är specialiserade på att bryta ner glukoskedjorna som stärkelsen består av. De kan bara bryta så kallade 1,4 bindningar.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;De huvudsakliga enzymerna som är inblandade i försockringen är [[betaamylas]] och [[alfaamylas]]. Dessa &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Enzymer|&lt;/ins&gt;enzymer&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;är specialiserade på att bryta ner glukoskedjorna som stärkelsen består av. De kan bara bryta så kallade 1,4 bindningar&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;.&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-deleted&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt; &lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-deleted&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Betaamylaset börjar på änden av stärkelsemolekylen och kniper av maltosmolekyler en efter en tills dess att [[Stärkelse|stärkelse]] molekylen är slut eller att en speciell typ av kemisk bindning som kallas 1,6 påträffas. Alfaamylaset bryter av stärkelsemolekylen lite slumpartat vid 1,4bindningar. Varje gång som alfaamylaset bryter av stärkelsemolekylen, så blir det två ändar som betaamylaset kan bearbeta. Det är viktigt att bägge enzymerna får möjlighet att samarbeta&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Betaamylaset börjar på änden av stärkelsemolekylen och kniper av maltosmolekyler en efter en tills dess att stärkelse molekylen är slut &lt;/del&gt;eller &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;att en speciell typ av kemisk bindning som kallas &lt;/del&gt;1,6 &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;påträffas&lt;/del&gt;. &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Alfaamylaset bryter av stärkelsemolekylen lite slumpartat vid 1,4bindningar. Varje gång som alfaamylaset bryter av stärkelsemolekylen, så &lt;/del&gt;blir det &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;två ändar &lt;/del&gt;som &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;betaamylaset kan bearbeta. Det är viktigt att bägge enzymerna får möjlighet att samarbeta&lt;/del&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Eftersom vare sig alfa- &lt;/ins&gt;eller &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Betaamylas|betaamylas]] kan bryta &lt;/ins&gt;1,6&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;-bindningar så konverteras inte all [[Stärkelse|stärkelse]] till [[Maltos|maltos]] eller [[Glukos|glukos]]&lt;/ins&gt;. &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Vissa längre kedjor &lt;/ins&gt;blir &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;kvar och &lt;/ins&gt;det &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;är dessa som utgör de [[Dextriner|dextriner]] &lt;/ins&gt;som &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;finns i vörten (samt en del resterande [[Stärkelse|stärkelse]])&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Eftersom vare sig alfa- eller betaamylas kan bryta 1&lt;/del&gt;,&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;6-bindningar så konverteras inte all stärkelse till maltos eller glukos. Vissa längre kedjor blir kvar &lt;/del&gt;och &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;det är dessa som utgör de dextriner som finns i vörten (samt en del resterande stärkelse)&lt;/del&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Betaamylas|Betaamylas]] denatureras (förstörs) snabbt vid temperaturer på 65 ºC och över&lt;/ins&gt;, &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;medan alfaamylas är mera värmetåligt &lt;/ins&gt;och &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;klarar temperaturer upptill 75 ºC&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Betaamylas &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;denatureras (förstörs) snabbt &lt;/del&gt;vid temperaturer &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;på &lt;/del&gt;65 ºC och &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;över&lt;/del&gt;, &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;medan alfaamylas är mera värmetåligt &lt;/del&gt;och &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;klarar temperaturer upptill 75 &lt;/del&gt;ºC.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Som tidigare nämnt så fungerar nedbrytningen av stärkelsen till förjäsbara sockerarter som bäst om alfa- och [[&lt;/ins&gt;Betaamylas&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;|betaamylas]] enzymerna får arbeta tillsammans. Problemet är att de arbetar bäst vid olika temperaturer. [[Betaamylas|Betaamylas]] har sin optimala arbetstemperatur vid 61-62 ºC, alfaamylas vid 72-75 ºC. Betaamylaset börjar dessutom förstöras &lt;/ins&gt;vid temperaturer &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;över &lt;/ins&gt;65 &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;ºC. Därför brukar man ofta dela upp försockringsrasten i två raster, en vid drygt 60 &lt;/ins&gt;ºC och &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;en vid drygt 70 ºC&lt;/ins&gt;, &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;eller så gör man en kompromiss &lt;/ins&gt;och &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;lägger sig ungefär mitt emellan vid 64-66 &lt;/ins&gt;ºC&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;. Avgörande för resultatet av försockringsrasten är dessutom tiden vid de olika temperaturerna&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Som tidigare nämnt så fungerar nedbrytningen av stärkelsen till förjäsbara sockerarter &lt;/del&gt;som &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;bäst om alfa&lt;/del&gt;- &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;och betaamylas enzymerna får arbeta tillsammans. Problemet är &lt;/del&gt;att &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;de arbetar bäst vid olika temperaturer&lt;/del&gt;. &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Betaamylas har sin optimala arbetstemperatur vid 61-62 ºC&lt;/del&gt;, &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;alfaamylas vid 72-75 ºC&lt;/del&gt;. &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Betaamylaset börjar dessutom förstöras vid temperaturer över 65 ºC. Därför brukar &lt;/del&gt;man &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;ofta dela upp försockringsrasten i två raster&lt;/del&gt;, &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;en vid drygt 60 ºC och en vid drygt 70 ºC, eller så gör &lt;/del&gt;man &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;en kompromiss och lägger sig ungefär mitt emellan vid 64&lt;/del&gt;-&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;66 ºC. Avgörande för resultatet av försockringsrasten är dessutom tiden vid de olika temperaturerna&lt;/del&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Efter all denna diskussion om temperaturer kan man ge nybörjaren tipset att vad &lt;/ins&gt;som &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;helst inom intervallet 65&lt;/ins&gt;-&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;70 °C troligen kommer &lt;/ins&gt;att &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;fungera alldeles utmärkt&lt;/ins&gt;. &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Resultatet blir något annorlunda beroende på var man hamnar&lt;/ins&gt;, &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;men man får ett bra öl i vilket fall&lt;/ins&gt;. &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Även om &lt;/ins&gt;man &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;skulle hamna ett par grader utanför så finns det ingen anledning till panik&lt;/ins&gt;, &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;speciellt om &lt;/ins&gt;man &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;kan åtgärda saken genom att till exempel genom att tillsätta lite het&lt;/ins&gt;- &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;eller kallvatten&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Försockringsrasten kan även användas för &lt;/del&gt;att &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;bestämma hur stor del förjäsningsbara sockerarter respektive dextriner som skall finnas i vörten. Detta &lt;/del&gt;kan &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;variera beroende på vilken typ av öl &lt;/del&gt;man &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;gör&lt;/del&gt;. &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Om &lt;/del&gt;man &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;vill ha en högre restsötma&lt;/del&gt;, &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;dvs mycket dextriner eller &lt;/del&gt;inte.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Hamnar man däremot mycket [[Fel|fel]] i temperatur så finns risken &lt;/ins&gt;att &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Mäskningen|mäskningen]] inte fungerar alls, och är felet åt det varma hållet &lt;/ins&gt;kan &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;skadan redan vara skedd innan &lt;/ins&gt;man &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;kan korrigera temperaturen&lt;/ins&gt;. &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Man bör med andra ord använda en bra [[Termometer|termometer]] och vara noggrann när &lt;/ins&gt;man &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;mäskar in eller stegar upp&lt;/ins&gt;, &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;men skulle man hamna ett par grader ifrån det man hade tänkt sig så ska man &lt;/ins&gt;inte &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;oroa sig för det&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Fredrik Almgren</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.shbf.se/index.php?title=F%C3%B6rsockringsrast&amp;diff=1585&amp;oldid=prev</id>
		<title>Fredrik Almgren den 13 november 2007 kl. 08.26</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.shbf.se/index.php?title=F%C3%B6rsockringsrast&amp;diff=1585&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2007-11-13T08:26:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 13 november 2007 kl. 09.26&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l1&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;{{mäskning}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;{{mäskning}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Denna rast &lt;/del&gt;är den absolut mest viktiga i hela mäskningen, samtidigt är det också de mest komplexa med minst fyra olika enzymer som arbetar.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&#039;&#039;&#039;Försockringsrasten&#039;&#039;&#039; &lt;/ins&gt;är den absolut mest viktiga i hela &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[mäskning|&lt;/ins&gt;mäskningen&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;, samtidigt är det också de mest komplexa med minst fyra olika &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[enzym|&lt;/ins&gt;enzymer&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;som arbetar.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Under försockringsrasten så ska stärkelsen som finns i &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;maltet &lt;/del&gt;brytas ner till ett antal olika sockerarter. Stärkelsen består mest av ämnena amylos och amlyopektin som är långa kedjor av glukosmolekyler. Vissa av sockerarterna kan förjäsas av öljästen medan andra sockerarter inte kan förjäsas.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Under försockringsrasten så ska &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[stärkelse|&lt;/ins&gt;stärkelsen&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;som finns i &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[malt|malten]] &lt;/ins&gt;brytas ner till ett antal olika &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[socker|&lt;/ins&gt;sockerarter&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;. Stärkelsen består mest av ämnena &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;amylos&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;och &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;amlyopektin&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;som är långa kedjor av glukosmolekyler. Vissa av sockerarterna kan förjäsas av &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[jäst|&lt;/ins&gt;öljästen&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;medan andra sockerarter inte kan förjäsas.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;De huvudsakliga sockerarterna är glukos, maltos, maltotrios och dextriner. Glukos är en så kallad monosackarid, maltos är en disackarid som består av två glukosmolekyler. Maltotrios är en trisackarid som består av tre glukosmolekyler. Dessa tre sockerarter kan förjäsas av vanlig öljäst.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;De huvudsakliga sockerarterna är &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;glukos&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;, &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;maltos&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;, &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;maltotrios&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;och &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[dextrin|&lt;/ins&gt;dextriner&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;. Glukos är en så kallad &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;monosackarid&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;, maltos är en &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;disackarid&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;som består av två glukosmolekyler. Maltotrios är en &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;trisackarid&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;som består av tre glukosmolekyler. Dessa tre sockerarter kan förjäsas av vanlig öljäst.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Dextriner består av fyra till tio glukosmolekyler som sitter ihop, och kan inte förjäsas av öljäst. Dextrinerna kan delas upp i två typer, så kallade &amp;quot;raka dextriner&amp;quot; och &amp;quot;limit dextriner&amp;quot;. I viss litteratur kallas dextriner för oförjäsbara sockerarter.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Dextriner består av fyra till tio glukosmolekyler som sitter ihop, och kan inte förjäsas av öljäst. Dextrinerna kan delas upp i två typer, så kallade &amp;quot;raka dextriner&amp;quot; och &amp;quot;limit dextriner&amp;quot;. I viss litteratur kallas dextriner för oförjäsbara sockerarter.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;För att enzymerna ska kunna omvandla stärkelse till socker så krävs det att stärkelsen är gelatiniserad. Stärkelsen börjar gelatiniseras vid drygt 60 ºC så därför kan inte &quot;försockrings-enzymerna&quot; börjar arbeta effektivt förrän vid denna temperatur.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;För att enzymerna ska kunna omvandla stärkelse till socker så krävs det att stärkelsen är &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[gelatinisering|&lt;/ins&gt;gelatiniserad&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;. Stärkelsen börjar gelatiniseras vid drygt 60 ºC så därför kan inte &quot;försockrings-enzymerna&quot; börjar arbeta effektivt förrän vid denna temperatur.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Stärkelsen är uppbyggd av långa kedjor av glukosmolekyler. Glukosmolekylerna är hopkopplade med två typer av så kallade kemiska bindningar. Den ena kallas för 1,4 och den andra för 1,6.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Stärkelsen är uppbyggd av långa kedjor av glukosmolekyler. Glukosmolekylerna är hopkopplade med två typer av så kallade kemiska bindningar. Den ena kallas för 1,4 och den andra för 1,6.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;De huvudsakliga enzymerna som är inblandade i försockringen är betaamylas och alfaamylas. Dessa enzymer är specialiserade på att bryta ner glukoskedjorna som stärkelsen består av. De kan bara bryta så kallade 1,4 bindningar.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;De huvudsakliga enzymerna som är inblandade i försockringen är &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;betaamylas&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;och &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[&lt;/ins&gt;alfaamylas&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;. Dessa enzymer är specialiserade på att bryta ner glukoskedjorna som stärkelsen består av. De kan bara bryta så kallade 1,4 bindningar.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Betaamylaset börjar på änden av &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;stärkelse molekylen &lt;/del&gt;och kniper av &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;maltos molekyler &lt;/del&gt;en efter en tills dess att stärkelse molekylen är slut eller att en speciell typ av kemisk bindning som kallas 1,6 påträffas. Alfaamylaset bryter av stärkelsemolekylen lite slumpartat vid 1,&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;4 bindningar&lt;/del&gt;. Varje gång som alfaamylaset bryter av stärkelsemolekylen, så blir det två ändar som betaamylaset kan bearbeta. Det är viktigt att bägge enzymerna får möjlighet att samarbeta.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Betaamylaset börjar på änden av &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;stärkelsemolekylen &lt;/ins&gt;och kniper av &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;maltosmolekyler &lt;/ins&gt;en efter en tills dess att stärkelse molekylen är slut eller att en speciell typ av kemisk bindning som kallas 1,6 påträffas. Alfaamylaset bryter av stärkelsemolekylen lite slumpartat vid 1,&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;4bindningar&lt;/ins&gt;. Varje gång som alfaamylaset bryter av stärkelsemolekylen, så blir det två ändar som betaamylaset kan bearbeta. Det är viktigt att bägge enzymerna får möjlighet att samarbeta.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Eftersom vare sig alfa eller betaamylas kan bryta 1,6 bindningar så konverteras inte all stärkelse till maltos eller glukos &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;molekyler&lt;/del&gt;. Vissa längre kedjor blir kvar och det är dessa som utgör de dextriner som finns i vörten (samt en del resterande stärkelse).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Eftersom vare sig alfa&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;- &lt;/ins&gt;eller betaamylas kan bryta 1,6&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;-&lt;/ins&gt;bindningar så konverteras inte all stärkelse till maltos eller glukos. Vissa längre kedjor blir kvar och det är dessa som utgör de dextriner som finns i vörten (samt en del resterande stärkelse).&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Betaamylas denatureras (förstörs) snabbt vid temperaturer på 65 ºC och över, medan alfaamylas är mera värmetåligt och klarar temperaturer upptill 75 ºC.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Betaamylas denatureras (förstörs) snabbt vid temperaturer på 65 ºC och över, medan alfaamylas är mera värmetåligt och klarar temperaturer upptill 75 ºC.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Som tidigare nämnt så fungerar nedbrytningen av stärkelsen till förjäsbara sockerarter som bäst om alfa och betaamylas enzymerna får arbeta tillsammans. Problemet är att de arbetar bäst vid olika temperaturer. Betaamylas har sin optimala arbetstemperatur vid 61-62 ºC, alfaamylas vid 72-75 ºC. Betaamylaset börjar dessutom förstöras vid temperaturer över 65 ºC. Därför brukar man ofta dela upp försockringsrasten i två raster, en vid drygt 60 ºC och en vid drygt 70 ºC, eller så gör man en kompromiss och lägger sig ungefär mitt emellan vid 64-66 ºC. Avgörande för resultatet av försockringsrasten är dessutom tiden vid de olika temperaturerna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Som tidigare nämnt så fungerar nedbrytningen av stärkelsen till förjäsbara sockerarter som bäst om alfa&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;- &lt;/ins&gt;och betaamylas enzymerna får arbeta tillsammans. Problemet är att de arbetar bäst vid olika temperaturer. Betaamylas har sin optimala arbetstemperatur vid 61-62 ºC, alfaamylas vid 72-75 ºC. Betaamylaset börjar dessutom förstöras vid temperaturer över 65 ºC. Därför brukar man ofta dela upp försockringsrasten i två raster, en vid drygt 60 ºC och en vid drygt 70 ºC, eller så gör man en kompromiss och lägger sig ungefär mitt emellan vid 64-66 ºC. Avgörande för resultatet av försockringsrasten är dessutom tiden vid de olika temperaturerna.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Vid försockringsrasten &lt;/del&gt;kan &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;man &lt;/del&gt;även bestämma hur stor del förjäsningsbara sockerarter respektive dextriner &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;man vill ha &lt;/del&gt;i vörten. &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Det &lt;/del&gt;kan &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;ju &lt;/del&gt;variera beroende på vilken typ av öl man gör. Om man vill ha en högre restsötma, dvs mycket dextriner eller inte.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Försockringsrasten &lt;/ins&gt;kan även &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;användas för att &lt;/ins&gt;bestämma hur stor del förjäsningsbara sockerarter respektive dextriner &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;som skall finnas &lt;/ins&gt;i vörten. &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Detta &lt;/ins&gt;kan variera beroende på vilken typ av öl man gör. Om man vill ha en högre restsötma, dvs mycket dextriner eller inte.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Fredrik Almgren</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.shbf.se/index.php?title=F%C3%B6rsockringsrast&amp;diff=1031&amp;oldid=prev</id>
		<title>Dav: ...och fortsätter att klippa in från mäskning &amp; lakning</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.shbf.se/index.php?title=F%C3%B6rsockringsrast&amp;diff=1031&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2007-09-02T23:29:04Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;...och fortsätter att klippa in från mäskning &amp;amp; lakning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;{{mäskning}}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Denna rast är den absolut mest viktiga i hela mäskningen, samtidigt är det också de mest komplexa med minst fyra olika enzymer som arbetar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under försockringsrasten så ska stärkelsen som finns i maltet brytas ner till ett antal olika sockerarter. Stärkelsen består mest av ämnena amylos och amlyopektin som är långa kedjor av glukosmolekyler. Vissa av sockerarterna kan förjäsas av öljästen medan andra sockerarter inte kan förjäsas.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De huvudsakliga sockerarterna är glukos, maltos, maltotrios och dextriner. Glukos är en så kallad monosackarid, maltos är en disackarid som består av två glukosmolekyler. Maltotrios är en trisackarid som består av tre glukosmolekyler. Dessa tre sockerarter kan förjäsas av vanlig öljäst.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Dextriner består av fyra till tio glukosmolekyler som sitter ihop, och kan inte förjäsas av öljäst. Dextrinerna kan delas upp i två typer, så kallade &amp;quot;raka dextriner&amp;quot; och &amp;quot;limit dextriner&amp;quot;. I viss litteratur kallas dextriner för oförjäsbara sockerarter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För att enzymerna ska kunna omvandla stärkelse till socker så krävs det att stärkelsen är gelatiniserad. Stärkelsen börjar gelatiniseras vid drygt 60 ºC så därför kan inte &amp;quot;försockrings-enzymerna&amp;quot; börjar arbeta effektivt förrän vid denna temperatur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stärkelsen är uppbyggd av långa kedjor av glukosmolekyler. Glukosmolekylerna är hopkopplade med två typer av så kallade kemiska bindningar. Den ena kallas för 1,4 och den andra för 1,6.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De huvudsakliga enzymerna som är inblandade i försockringen är betaamylas och alfaamylas. Dessa enzymer är specialiserade på att bryta ner glukoskedjorna som stärkelsen består av. De kan bara bryta så kallade 1,4 bindningar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betaamylaset börjar på änden av stärkelse molekylen och kniper av maltos molekyler en efter en tills dess att stärkelse molekylen är slut eller att en speciell typ av kemisk bindning som kallas 1,6 påträffas. Alfaamylaset bryter av stärkelsemolekylen lite slumpartat vid 1,4 bindningar. Varje gång som alfaamylaset bryter av stärkelsemolekylen, så blir det två ändar som betaamylaset kan bearbeta. Det är viktigt att bägge enzymerna får möjlighet att samarbeta.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Eftersom vare sig alfa eller betaamylas kan bryta 1,6 bindningar så konverteras inte all stärkelse till maltos eller glukos molekyler. Vissa längre kedjor blir kvar och det är dessa som utgör de dextriner som finns i vörten (samt en del resterande stärkelse).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Betaamylas denatureras (förstörs) snabbt vid temperaturer på 65 ºC och över, medan alfaamylas är mera värmetåligt och klarar temperaturer upptill 75 ºC.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Som tidigare nämnt så fungerar nedbrytningen av stärkelsen till förjäsbara sockerarter som bäst om alfa och betaamylas enzymerna får arbeta tillsammans. Problemet är att de arbetar bäst vid olika temperaturer. Betaamylas har sin optimala arbetstemperatur vid 61-62 ºC, alfaamylas vid 72-75 ºC. Betaamylaset börjar dessutom förstöras vid temperaturer över 65 ºC. Därför brukar man ofta dela upp försockringsrasten i två raster, en vid drygt 60 ºC och en vid drygt 70 ºC, eller så gör man en kompromiss och lägger sig ungefär mitt emellan vid 64-66 ºC. Avgörande för resultatet av försockringsrasten är dessutom tiden vid de olika temperaturerna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vid försockringsrasten kan man även bestämma hur stor del förjäsningsbara sockerarter respektive dextriner man vill ha i vörten. Det kan ju variera beroende på vilken typ av öl man gör. Om man vill ha en högre restsötma, dvs mycket dextriner eller inte.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Dav</name></author>
	</entry>
</feed>