Skillnad mellan versioner av "Balling, Plato, Brix"

Från BryggarWiki
Hoppa till: navigering, sök
 
(2 mellanliggande versioner av samma användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
Arkimedes, [[Balling|Balling]] och Plato, tre filosofer?
+
[[Arkimedes|Arkimedes]], [[Balling|Balling]], [[Plato|Plato]] och [[Brix|Brix]], tre filosofer och en till? Vad har möjligen detta att göra i [[BryggarWikin|BryggarWikin]], forumet för Sveriges vetgiriga [[Hembryggare|hembryggare]]. Artiklarna bör väl handla om [[Hembryggning|hembryggning]] eller åtminstone öl och inte om filosofer kan man tycka. Det är riktigt. [[Balling|Balling]], [[Brix|Brix]] och [[Plato|Plato]] var inte några filosofer, men kanske [[Arkimedes|Arkimedes]]? Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.
Vad har nu detta att göra i [[BryggarWikin|BryggarWikin]], forumet för Sveriges vetgiriga [[Hembryggare|hembryggare]]. Artiklarna bör väl handla om [[Hembryggning|hembryggning]] eller åtminstone öl, kan man tycka? Inte om filosofer. Det är helt riktigt. [[Balling|Balling]] och Plato var inte några filosofer, men kanske Arkimedes? Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.
+
  
[[Hembryggare|hembryggare]] brukar för det mesta mäta vörtens [[Densitet|densitet]] med hjälp av en [[Hydrometer|hydrometer]]. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan (vörten) är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram/liter eller den tyska enheten [[Öchsle|öchslegrader]]. Öchslegrader är egentligen hur många mer gram vörten väger än [[Vatten|vatten]] med samma volym.
+
[[Hembryggare|hembryggare]] brukar för det mesta mäta vörtens [[Densitet|densitet]] med hjälp av en [[Hydrometer|hydrometer]]. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan, vörten eller ölet, är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram per liter eller den tyska enheten [[Öchsle|öchslegrader]]. Öchslegrader är egentligen hur många mer gram vörten väger än [[Vatten|vatten]] med samma volym vid kalibreringstemperaturen.
  
Om vi för enkelhetens skull kallar den specifika vikten ([[Densiteten|densiteten]]) för [[SG|SG]] som är den engelska förkortningen ([[Specific Gravity]]), så får vi ett enkelt förhållade mellan Öchsle grader och [[SG|SG]].
+
Om vi för enkelhetens skull kallar den specifika vikten ([[Densiteten|densiteten]]) för [[SG|SG]] som är den engelska förkortningen för [[Specific Gravity]], så får vi ett enkelt förhållade mellan Öchsle grader och [[SG|SG]].
  
[[Öchsle]] = [[SG]] - 1000 (om [[SG|SG]] är gram/liter)
+
* [[Öchsle]] = [[SG]] - 1000 (om [[SG|SG]] är gram/liter)
  
Förutsättningen för ovanstående stämmer under förutsättning att [[Vatten|vatten]] väger 1000 gram/liter. Vilket det också gör vid fyra ºC. Så förutsatt att en [[Hydrometer|hydrometer]] är kalibrerad vid 4 ºC skulle det stämma. De flesta hydrometrarna är dock kalibrerade vid 20 ºC, vilket gör en liten skillnad då vattnets [[Densitet|densitet]] då är 998 gram/liter.
+
Förutsättningen för att ovanstående ska stämma är att [[Vatten|vatten]] väger 1000 gram/liter, vilket det gör vid 4ºC. Så förutsatt att en [[Hydrometer|hydrometer]] är kalibrerad vid 4 ºC skulle det stämma. De flesta hydrometrarna är dock kalibrerade vid 20 ºC, vilket gör en viss skillnad då vattnets [[Densitet|densitet]] då är 998 gram/liter.
  
Men i många länder mäter man inte den specifika vikten ([[Densiteten|densiteten]]) på vörten utan man mäter istället viktprocenten [[Socker|socker]]. Det brukar också kallas för [[Vörtstyrka|vörtstyrka]]. Den som först "kom på" detta var en man vid namn [[Balling|Balling]]. Hans räknade ut en matematisk formel för förhållandet mellan [[Densiteten|densiteten]] på vörten och viktprocenten [[Socker|socker]]. På så sätt kunde man enkelt få fram hur mycket [[Socker|socker]] som fanns i en [[Vört|vört]]. Med hjälp av det kan man sedan till exempel lättare räkna ut utbytet av malten.
+
I många sammanhang mäts inte den specifika vikten, [[Densiteten|densiteten]], på vörten. Istället mäts viktprocenten av [[Socker|socker]] vilket ofta kallas för [[Vörtstyrka|vörtstyrka]].  
  
[[Balling|Balling]] hade dock räknat lite [[Fel|fel]] och Plato kom senare att korrigera formeln. Nuförtiden anges alltid vörtstyrkan i Plato grader,  ºP eller %.
+
Ballingskalan utvecklades av den tyske kemisten Karl [[Balling|Balling]]. Den refererar till koncentrationen av lösta ämnen, huvudsakligen [[Sukros|sukros]], som [[Viktprocent|viktprocent]] av [[Sukros|sukros]] vid en [[Temperatur|temperatur]] av 17,5 °C. [[Balling|Balling]] tog fram en matematisk formel för förhållandet mellan [[Densiteten|densiteten]] på vörten och viktprocenten [[Socker|socker]]. sätt kunde det enkelt beräknas hur mycket [[Socker|socker]] som fanns i en [[Vört|vört]]. Utgående från denna kunskap kan till exempel utbytet av malten lättare räknas ut.
  
En del hydrometrar har en Plato skala istället för en Öchsle eller [[SG|SG]] skala. De brukar då kallas [[Saccarometer|saccarometer]], eftersom man tycker att de mäter sockerhalten. Men egentligen mäter man [[Densiteten|densiteten]] eftersom principen är den samma. Nämligen Arkimedes princip, d.v.s. tyngden på mätaren trycker undan samma vikt mängd vätska som den väger själv.
+
Brixskalan skapades ursprungligen då Adolf Ferdinand Wenceslaus [[Brix|Brix]] beräknade om Ballings skala till en referenstemperatur på 15,5 °C. Brixskalan beräknades därefter om igen och använder numera en referenstemperatur på 20 °C. Även Platoskalan är en förfining av Ballingskalan där 17,5 °C är referenstemperatur.
 +
 
 +
*[[Brix|Brix]] kan approximeras som 261.3*(1 - 1/g), med g som specifik denisitet vid 20,0 °C.
 +
*[[Plato|Plato]] kan approximeras som 260*(1 - 1/g), med g som specifik denisitet vid 17,5 °C.
 +
 
 +
Skalorna [[Balling|Balling]], [[Brix|Brix]] och [[Plato|Plato]] används ofta omväxlande då skillnaderna är små.
 +
 
 +
* [[Brix|Brix]] används huvudsakligen för fruktjuice, vinframställning, [[Stärkelse|stärkelse]] samt sockerindustrin.
 +
* [[Plato|Plato]] används huvudsakligen inom bryggning
 +
* [[Balling|Balling]] används på äldre mätare samt används inom sydafrikansk vinindustri.
 +
 
 +
Nuförtiden anges vanligen vörtstyrkan i grader [[Plato|Plato]] - ºP eller %.
 +
 
 +
En del hydrometrar har en [[Plato|Plato]]-skala istället för en Öchsle eller [[SG|SG]] skala. De brukar då kallas [[Saccarometer|saccarometer]], eftersom det anses att de mäter sockerhalten. Egentligen mäts dock [[Densiteten|densiteten]] eftersom principen är den samma nämligen [[Arkimedes|Arkimedes]] princip som innebär att tyngden på mätaren trycker undan samma vikt mängd vätska som den väger själv.
 +
 
 +
Det är vanligt att refraktometrar är graderade i [[Brix|Brix]] då de ofta kommer från tillämpningsområden där [[Brix|brix]]-skalan används.
  
 
Det amerikanska bryggarinstitutet ASBC har med hjälp av Platos beräkningar tagit fram följande matematiska formel för sambandet mellan [[SG|SG]] och ºP.
 
Det amerikanska bryggarinstitutet ASBC har med hjälp av Platos beräkningar tagit fram följande matematiska formel för sambandet mellan [[SG|SG]] och ºP.
Rad 22: Rad 36:
 
Där [[SG|SG]] dock mäts i kg/liter.
 
Där [[SG|SG]] dock mäts i kg/liter.
  
Det kan vara lite bökigt att räkna ut det för hand men om man har tillgång till ett kalkylprogram är det ganska lätt att lägga in det och få en tabell över Värdena.
+
Det kan vara lite bökigt att räkna ut det för hand men om man har tillgång till ett kalkylprogram är det ganska lätt att lägga in det och få en tabell över värdena.
  
 
Nedan finns en tabell med förhållandena som ser ut så här.
 
Nedan finns en tabell med förhållandena som ser ut så här.
 
{| class="wikitable" border="1"
 
{| class="wikitable" border="1"
![[SG|SG]] kg/liter !! Öchsle !! Plato ASBC
+
![[SG|SG]] kg/liter !! Öchsle !! [[Plato|Plato]] ASBC
 
|-
 
|-
 
|1,004
 
|1,004
Rad 130: Rad 144:
  
  
Som man ser så kan man om man är lite lat räkna med att förhållandet mellan Öchsle grader och Plato grader är 4:1 dvs att fyra Öchsle grader motsvarar en ºP.
+
Som man ser så kan man om man är lite lat räkna med att förhållandet mellan Öchsle grader och [[Plato|Plato]] grader är 4:1 dvs att fyra Öchsle grader motsvarar en ºP.
  
Varför ska man då bry sig om Plato grader? Jo, om man vill mäta noggrannare på till exempel förjäsningsgraden på ölet eller utbytet av malten så får man något andra värden, och mer korrekta, än om man räknar med [[SG|SG]] eller Öchsle. I många bryggböcker finns också Plato angivet så det kan vara bra att känna till!
+
Varför ska man då bry sig om [[Plato|Plato]] grader? Jo, om man vill mäta noggrannare på till exempel förjäsningsgraden på ölet eller utbytet av malten så får man något andra värden, och mer korrekta, än om man räknar med [[SG|SG]] eller Öchsle. I många bryggböcker finns också [[Plato|Plato]] angivet så det kan vara bra att känna till!
  
 
Kenneth Johansson
 
Kenneth Johansson

Nuvarande version från 21 februari 2010 kl. 16.08

Arkimedes, Balling, Plato och Brix, tre filosofer och en till? Vad har möjligen detta att göra i BryggarWikin, forumet för Sveriges vetgiriga hembryggare. Artiklarna bör väl handla om hembryggning eller åtminstone öl och inte om filosofer kan man tycka. Det är riktigt. Balling, Brix och Plato var inte några filosofer, men kanske Arkimedes? Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.

hembryggare brukar för det mesta mäta vörtens densitet med hjälp av en hydrometer. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan, vörten eller ölet, är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram per liter eller den tyska enheten öchslegrader. Öchslegrader är egentligen hur många mer gram vörten väger än vatten med samma volym vid kalibreringstemperaturen.

Om vi för enkelhetens skull kallar den specifika vikten (densiteten) för SG som är den engelska förkortningen för Specific Gravity, så får vi ett enkelt förhållade mellan Öchsle grader och SG.

Förutsättningen för att ovanstående ska stämma är att vatten väger 1000 gram/liter, vilket det gör vid 4ºC. Så förutsatt att en hydrometer är kalibrerad vid 4 ºC skulle det stämma. De flesta hydrometrarna är dock kalibrerade vid 20 ºC, vilket gör en viss skillnad då vattnets densitet då är 998 gram/liter.

I många sammanhang mäts inte den specifika vikten, densiteten, på vörten. Istället mäts viktprocenten av socker vilket ofta kallas för vörtstyrka.

Ballingskalan utvecklades av den tyske kemisten Karl Balling. Den refererar till koncentrationen av lösta ämnen, huvudsakligen sukros, som viktprocent av sukros vid en temperatur av 17,5 °C. Balling tog fram en matematisk formel för förhållandet mellan densiteten på vörten och viktprocenten socker. På så sätt kunde det enkelt beräknas hur mycket socker som fanns i en vört. Utgående från denna kunskap kan till exempel utbytet av malten lättare räknas ut.

Brixskalan skapades ursprungligen då Adolf Ferdinand Wenceslaus Brix beräknade om Ballings skala till en referenstemperatur på 15,5 °C. Brixskalan beräknades därefter om igen och använder numera en referenstemperatur på 20 °C. Även Platoskalan är en förfining av Ballingskalan där 17,5 °C är referenstemperatur.

  • Brix kan approximeras som 261.3*(1 - 1/g), med g som specifik denisitet vid 20,0 °C.
  • Plato kan approximeras som 260*(1 - 1/g), med g som specifik denisitet vid 17,5 °C.

Skalorna Balling, Brix och Plato används ofta omväxlande då skillnaderna är små.

  • Brix används huvudsakligen för fruktjuice, vinframställning, stärkelse samt sockerindustrin.
  • Plato används huvudsakligen inom bryggning
  • Balling används på äldre mätare samt används inom sydafrikansk vinindustri.

Nuförtiden anges vanligen vörtstyrkan i grader Plato - ºP eller %.

En del hydrometrar har en Plato-skala istället för en Öchsle eller SG skala. De brukar då kallas saccarometer, eftersom det anses att de mäter sockerhalten. Egentligen mäts dock densiteten eftersom principen är den samma nämligen Arkimedes princip som innebär att tyngden på mätaren trycker undan samma vikt mängd vätska som den väger själv.

Det är vanligt att refraktometrar är graderade i Brix då de ofta kommer från tillämpningsområden där brix-skalan används.

Det amerikanska bryggarinstitutet ASBC har med hjälp av Platos beräkningar tagit fram följande matematiska formel för sambandet mellan SG och ºP.

ºP = -616,868 + 1111,14*(SG) -630,272*(SG)^2 + 135,997*(SG)^3

Där SG dock mäts i kg/liter.

Det kan vara lite bökigt att räkna ut det för hand men om man har tillgång till ett kalkylprogram är det ganska lätt att lägga in det och få en tabell över värdena.

Nedan finns en tabell med förhållandena som ser ut så här.

SG kg/liter Öchsle Plato ASBC
1,004 4 1,028
1,008 8 2,052
1,012 12 3,068
1,016 16 4,078
1,020 20 5,081
1,024 24 6,077
1,028 28 7,066
1,032 32 8,049
1,036 36 9,024
1,040 40 9,994
1,044 44 10,956
1,048 48 11,912
1,052 52 12,862
1,056 56 13,805
1,060 60 14,741
1,064 64 15,672
1,068 68 16,596
1,072 72 17,514
1,076 76 18,425
1,080 80 19,331
1,084 84 20,230
1,088 88 21,124
1,092 92 22,012
1,096 96 22,893
1,100 100 23,769


Som man ser så kan man om man är lite lat räkna med att förhållandet mellan Öchsle grader och Plato grader är 4:1 dvs att fyra Öchsle grader motsvarar en ºP.

Varför ska man då bry sig om Plato grader? Jo, om man vill mäta noggrannare på till exempel förjäsningsgraden på ölet eller utbytet av malten så får man något andra värden, och mer korrekta, än om man räknar med SG eller Öchsle. I många bryggböcker finns också Plato angivet så det kan vara bra att känna till!

Kenneth Johansson