<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wiki.shbf.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Vete%C3%B6l</id>
	<title>Veteöl - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wiki.shbf.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Vete%C3%B6l"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.shbf.se/index.php?title=Vete%C3%B6l&amp;action=history"/>
	<updated>2026-07-15T18:35:18Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.43.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wiki.shbf.se/index.php?title=Vete%C3%B6l&amp;diff=2430&amp;oldid=prev</id>
		<title>80.232.53.13 den 3 oktober 2008 kl. 08.24</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.shbf.se/index.php?title=Vete%C3%B6l&amp;diff=2430&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2008-10-03T08:24:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 3 oktober 2008 kl. 10.24&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l1&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Bild:Weizenbier.jpg|thumb|Veteöl av sydtysk typ, i sitt rätta glas.]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Bild:Weizenbier.jpg|thumb|Veteöl av sydtysk typ, i sitt rätta glas.]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;{{veteöl}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;{{veteöl}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Vete|Vete]]öl innefattar underklasserna [[weissbier av sydtysk typ (weizen)]], [[dunkelweissen]], [[belgisk wit]], [[amerikansk veteöl]], [[&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;weißbock&lt;/del&gt;]], [[witbock]], [[berliner weisse]], [[leipziger gose]] med flera. Det är vanligt att brygderna bryggs med 30-60% [[Vetemalt|vetemalt]]. Därtill brukar ljus [[Basmalt|basmalt]] som [[Pilsnermalt|pilsnermalt]] och/eller pale alemalt användas. Också små mängder av mer rostad [[Malt|malt]] kan ingå, och då även rostad [[Vetemalt|vetemalt]].&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Vete|Vete]]öl innefattar underklasserna [[weissbier av sydtysk typ (weizen)]], [[dunkelweissen]], [[belgisk wit]], [[amerikansk veteöl]], [[&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;weissbock&lt;/ins&gt;]], [[witbock]], [[berliner weisse]], [[leipziger gose]] med flera. Det är vanligt att brygderna bryggs med 30-60% [[Vetemalt|vetemalt]]. Därtill brukar ljus [[Basmalt|basmalt]] som [[Pilsnermalt|pilsnermalt]] och/eller pale alemalt användas. Också små mängder av mer rostad [[Malt|malt]] kan ingå, och då även rostad [[Vetemalt|vetemalt]].&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Sydtysk [[Vete|vete]]öl som weißbier, dunkelweißen och weißenbock jäses med speciell typ av weißbierjäst, som följer med brygden ända till serveringen och ger ölet dess speciella karaktär. Jästen ger upphov till [[fenoler]] som brukar liknas vid skumbanan. Andra smakämnen som kan liknas vid [[Kryddnejlika|kryddnejlika]] uppkommer genom en [[Fenol|fenol]] kallad 4-vinyl-guaiacol. Tillkomsten av denna gynnas genom en fenolrast på 15-30 minuter under [[Mäskningen|mäskningen]] i temperaturområdet 40-45 grader Celcius.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Sydtysk [[Vete|vete]]öl som weißbier, dunkelweißen och weißenbock jäses med speciell typ av weißbierjäst, som följer med brygden ända till serveringen och ger ölet dess speciella karaktär. Jästen ger upphov till [[fenoler]] som brukar liknas vid skumbanan. Andra smakämnen som kan liknas vid [[Kryddnejlika|kryddnejlika]] uppkommer genom en [[Fenol|fenol]] kallad 4-vinyl-guaiacol. Tillkomsten av denna gynnas genom en fenolrast på 15-30 minuter under [[Mäskningen|mäskningen]] i temperaturområdet 40-45 grader Celcius.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Belgisk [[Wit|wit]] och [[Leipziger_gose|leipziger gose]] har inslag av [[Koriander|koriander]] som kommer direkt från kryddan [[Koriander|koriander]] som tillsätts under kokningen. [[Leipziger_gose|Leipziger gose]] har även en sälta som kommer antingen av ett salt bryggvatten, eller genom en [[Tillsats|tillsats]] av [[Natriumklorid|natriumklorid]].&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Belgisk [[Wit|wit]] och [[Leipziger_gose|leipziger gose]] har inslag av [[Koriander|koriander]] som kommer direkt från kryddan [[Koriander|koriander]] som tillsätts under kokningen. [[Leipziger_gose|Leipziger gose]] har även en sälta som kommer antingen av ett salt bryggvatten, eller genom en [[Tillsats|tillsats]] av [[Natriumklorid|natriumklorid]].&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>80.232.53.13</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.shbf.se/index.php?title=Vete%C3%B6l&amp;diff=2429&amp;oldid=prev</id>
		<title>80.232.53.13 den 3 oktober 2008 kl. 08.23</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.shbf.se/index.php?title=Vete%C3%B6l&amp;diff=2429&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2008-10-03T08:23:59Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 3 oktober 2008 kl. 10.23&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l1&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Bild:Weizenbier.jpg|thumb|Veteöl av sydtysk typ, i sitt rätta glas.]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Bild:Weizenbier.jpg|thumb|Veteöl av sydtysk typ, i sitt rätta glas.]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;{{veteöl}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;{{veteöl}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Vete|Vete]]öl innefattar underklasserna [[weissbier av sydtysk typ (weizen)]], [[&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;dunkelweißen&lt;/del&gt;]], [[belgisk wit]], [[amerikansk veteöl]], [[weißbock]], [[witbock]], [[berliner weisse]], [[leipziger gose]] med flera. Det är vanligt att brygderna bryggs med 30-60% [[Vetemalt|vetemalt]]. Därtill brukar ljus [[Basmalt|basmalt]] som [[Pilsnermalt|pilsnermalt]] och/eller pale alemalt användas. Också små mängder av mer rostad [[Malt|malt]] kan ingå, och då även rostad [[Vetemalt|vetemalt]].&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Vete|Vete]]öl innefattar underklasserna [[weissbier av sydtysk typ (weizen)]], [[&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;dunkelweissen&lt;/ins&gt;]], [[belgisk wit]], [[amerikansk veteöl]], [[weißbock]], [[witbock]], [[berliner weisse]], [[leipziger gose]] med flera. Det är vanligt att brygderna bryggs med 30-60% [[Vetemalt|vetemalt]]. Därtill brukar ljus [[Basmalt|basmalt]] som [[Pilsnermalt|pilsnermalt]] och/eller pale alemalt användas. Också små mängder av mer rostad [[Malt|malt]] kan ingå, och då även rostad [[Vetemalt|vetemalt]].&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Sydtysk [[Vete|vete]]öl som weißbier, dunkelweißen och weißenbock jäses med speciell typ av weißbierjäst, som följer med brygden ända till serveringen och ger ölet dess speciella karaktär. Jästen ger upphov till [[fenoler]] som brukar liknas vid skumbanan. Andra smakämnen som kan liknas vid [[Kryddnejlika|kryddnejlika]] uppkommer genom en [[Fenol|fenol]] kallad 4-vinyl-guaiacol. Tillkomsten av denna gynnas genom en fenolrast på 15-30 minuter under [[Mäskningen|mäskningen]] i temperaturområdet 40-45 grader Celcius.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Sydtysk [[Vete|vete]]öl som weißbier, dunkelweißen och weißenbock jäses med speciell typ av weißbierjäst, som följer med brygden ända till serveringen och ger ölet dess speciella karaktär. Jästen ger upphov till [[fenoler]] som brukar liknas vid skumbanan. Andra smakämnen som kan liknas vid [[Kryddnejlika|kryddnejlika]] uppkommer genom en [[Fenol|fenol]] kallad 4-vinyl-guaiacol. Tillkomsten av denna gynnas genom en fenolrast på 15-30 minuter under [[Mäskningen|mäskningen]] i temperaturområdet 40-45 grader Celcius.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Belgisk [[Wit|wit]] och [[Leipziger_gose|leipziger gose]] har inslag av [[Koriander|koriander]] som kommer direkt från kryddan [[Koriander|koriander]] som tillsätts under kokningen. [[Leipziger_gose|Leipziger gose]] har även en sälta som kommer antingen av ett salt bryggvatten, eller genom en [[Tillsats|tillsats]] av [[Natriumklorid|natriumklorid]].&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Belgisk [[Wit|wit]] och [[Leipziger_gose|leipziger gose]] har inslag av [[Koriander|koriander]] som kommer direkt från kryddan [[Koriander|koriander]] som tillsätts under kokningen. [[Leipziger_gose|Leipziger gose]] har även en sälta som kommer antingen av ett salt bryggvatten, eller genom en [[Tillsats|tillsats]] av [[Natriumklorid|natriumklorid]].&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>80.232.53.13</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.shbf.se/index.php?title=Vete%C3%B6l&amp;diff=2428&amp;oldid=prev</id>
		<title>80.232.53.13 den 3 oktober 2008 kl. 08.23</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.shbf.se/index.php?title=Vete%C3%B6l&amp;diff=2428&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2008-10-03T08:23:21Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 3 oktober 2008 kl. 10.23&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l1&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 1:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Bild:Weizenbier.jpg|thumb|Veteöl av sydtysk typ, i sitt rätta glas.]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;[[Bild:Weizenbier.jpg|thumb|Veteöl av sydtysk typ, i sitt rätta glas.]]&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;{{veteöl}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;{{veteöl}}&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;Veteöl &lt;/del&gt;innefattar underklasserna [[&lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;weißbier &lt;/del&gt;av sydtysk typ (weizen)]], [[dunkelweißen]], [[belgisk wit]], [[amerikansk veteöl]], [[weißbock]], [[witbock]], [[berliner weisse]], [[leipziger gose]] med flera. Det är vanligt att brygderna bryggs med 30-60% vetemalt. Därtill brukar ljus basmalt som pilsnermalt och/eller pale alemalt användas. Också små mängder av mer rostad malt kan ingå, och då även rostad vetemalt.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Vete|Vete]]öl &lt;/ins&gt;innefattar underklasserna [[&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;weissbier &lt;/ins&gt;av sydtysk typ (weizen)]], [[dunkelweißen]], [[belgisk wit]], [[amerikansk veteöl]], [[weißbock]], [[witbock]], [[berliner weisse]], [[leipziger gose]] med flera. Det är vanligt att brygderna bryggs med 30-60% &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Vetemalt|&lt;/ins&gt;vetemalt&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;. Därtill brukar ljus &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Basmalt|&lt;/ins&gt;basmalt&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;som &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Pilsnermalt|&lt;/ins&gt;pilsnermalt&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;och/eller pale alemalt användas. Också små mängder av mer rostad &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Malt|&lt;/ins&gt;malt&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;kan ingå, och då även rostad &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Vetemalt|&lt;/ins&gt;vetemalt&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Sydtysk &lt;del style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;veteöl &lt;/del&gt;som weißbier, dunkelweißen och weißenbock jäses med speciell typ av weißbierjäst, som följer med brygden ända till serveringen och ger ölet dess speciella karaktär. Jästen ger upphov till [[fenoler]] som brukar liknas vid skumbanan. Andra smakämnen som kan liknas vid kryddnejlika uppkommer genom en fenol kallad 4-vinyl-guaiacol. Tillkomsten av denna gynnas genom en fenolrast på 15-30 minuter under mäskningen i temperaturområdet 40-45 grader Celcius.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Sydtysk &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Vete|vete]]öl &lt;/ins&gt;som weißbier, dunkelweißen och weißenbock jäses med speciell typ av weißbierjäst, som följer med brygden ända till serveringen och ger ölet dess speciella karaktär. Jästen ger upphov till [[fenoler]] som brukar liknas vid skumbanan. Andra smakämnen som kan liknas vid &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Kryddnejlika|&lt;/ins&gt;kryddnejlika&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;uppkommer genom en &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Fenol|&lt;/ins&gt;fenol&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;kallad 4-vinyl-guaiacol. Tillkomsten av denna gynnas genom en fenolrast på 15-30 minuter under &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Mäskningen|&lt;/ins&gt;mäskningen&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;i temperaturområdet 40-45 grader Celcius.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Belgisk wit och leipziger gose har inslag av koriander som kommer direkt från kryddan koriander som tillsätts under kokningen. Leipziger gose har även en sälta som kommer antingen av ett salt bryggvatten, eller genom en tillsats av natriumklorid.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Belgisk &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Wit|&lt;/ins&gt;wit&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;och &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Leipziger_gose|&lt;/ins&gt;leipziger gose&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;har inslag av &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Koriander|&lt;/ins&gt;koriander&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;som kommer direkt från kryddan &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Koriander|&lt;/ins&gt;koriander&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;som tillsätts under kokningen. &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Leipziger_gose|&lt;/ins&gt;Leipziger gose&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;har även en sälta som kommer antingen av ett salt bryggvatten, eller genom en &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Tillsats|&lt;/ins&gt;tillsats&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]] &lt;/ins&gt;av &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Natriumklorid|&lt;/ins&gt;natriumklorid&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;]]&lt;/ins&gt;.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>80.232.53.13</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.shbf.se/index.php?title=Vete%C3%B6l&amp;diff=412&amp;oldid=prev</id>
		<title>84.219.18.135: Ny sida: Veteöl av sydtysk typ, i sitt rätta glas. {{veteöl}} Veteöl innefattar underklasserna weißbier av sydtysk typ (weizen), dunkelweißen, [[belgisk w...</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.shbf.se/index.php?title=Vete%C3%B6l&amp;diff=412&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2007-06-04T20:31:11Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ny sida: &lt;a href=&quot;/index.php/Fil:Weizenbier.jpg&quot; title=&quot;Fil:Weizenbier.jpg&quot;&gt;thumb|Veteöl av sydtysk typ, i sitt rätta glas.&lt;/a&gt; {{veteöl}} Veteöl innefattar underklasserna &lt;a href=&quot;/index.php?title=Wei%C3%9Fbier_av_sydtysk_typ_(weizen)&amp;amp;action=edit&amp;amp;redlink=1&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Weißbier av sydtysk typ (weizen) (sidan existerar inte)&quot;&gt;weißbier av sydtysk typ (weizen)&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;/index.php?title=Dunkelwei%C3%9Fen&amp;amp;action=edit&amp;amp;redlink=1&quot; class=&quot;new&quot; title=&quot;Dunkelweißen (sidan existerar inte)&quot;&gt;dunkelweißen&lt;/a&gt;, [[belgisk w...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;[[Bild:Weizenbier.jpg|thumb|Veteöl av sydtysk typ, i sitt rätta glas.]]&lt;br /&gt;
{{veteöl}}&lt;br /&gt;
Veteöl innefattar underklasserna [[weißbier av sydtysk typ (weizen)]], [[dunkelweißen]], [[belgisk wit]], [[amerikansk veteöl]], [[weißbock]], [[witbock]], [[berliner weisse]], [[leipziger gose]] med flera. Det är vanligt att brygderna bryggs med 30-60% vetemalt. Därtill brukar ljus basmalt som pilsnermalt och/eller pale alemalt användas. Också små mängder av mer rostad malt kan ingå, och då även rostad vetemalt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sydtysk veteöl som weißbier, dunkelweißen och weißenbock jäses med speciell typ av weißbierjäst, som följer med brygden ända till serveringen och ger ölet dess speciella karaktär. Jästen ger upphov till [[fenoler]] som brukar liknas vid skumbanan. Andra smakämnen som kan liknas vid kryddnejlika uppkommer genom en fenol kallad 4-vinyl-guaiacol. Tillkomsten av denna gynnas genom en fenolrast på 15-30 minuter under mäskningen i temperaturområdet 40-45 grader Celcius.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Belgisk wit och leipziger gose har inslag av koriander som kommer direkt från kryddan koriander som tillsätts under kokningen. Leipziger gose har även en sälta som kommer antingen av ett salt bryggvatten, eller genom en tillsats av natriumklorid.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>84.219.18.135</name></author>
	</entry>
</feed>