Stärkelse - Versionshistorik

Andreas-moberg den 17 december 2009 kl. 08.34

2009-12-17T08:34:23Z

← Äldre version		Versionen från 17 december 2009 kl. 10.34
Rad 1:		Rad 1:
	Stärkelse är en polysackarid som är den vanligaste kolhydraten i födan. Den har den kemiska formeln (C<sub>6</sub>H<sub>10</sub>O<sub>5</sub>)*n,		Stärkelse är en polysackarid som är den vanligaste kolhydraten i födan. Den har den kemiska formeln (C<sub>6</sub>H<sub>10</sub>O<sub>5</sub>)*n. Stärkelsen i [[malt\|malten]] bryts ner under [[mäskning\|mäskningen]].


Rad 5:		Rad 5:

	Glukosresterna är (liksom i [[Maltos\|maltos]]) bundna med så kallad α-bindning, till skillnad från cellulosa (och cellobios) som har β-bindning. Detta gör att polymerkedjorna i cellulosa blir långsträckta, medan stärkelsekedjorna blir mer böjliga och som nystan. Människan kan inte bryta ner cellulosa, då [[Amylas\|amylas]] endast bryter upp α-bindningar.		Glukosresterna är (liksom i [[Maltos\|maltos]]) bundna med så kallad α-bindning, till skillnad från cellulosa (och cellobios) som har β-bindning. Detta gör att polymerkedjorna i cellulosa blir långsträckta, medan stärkelsekedjorna blir mer böjliga och som nystan. Människan kan inte bryta ner cellulosa, då [[Amylas\|amylas]] endast bryter upp α-bindningar.


			== Amylos ==

	Amylos är stärkelse som är ogrenad, den består av 300-3000 glukosmolekyler och kedjan formas naturligt till spiraler. I det hålrum som finns hos amylos-spiralen, får jodmolykyler (I<sub>2</sub>) plats. Om jod tillsätts i ett prov som innehåller amylos, kommer det ske en färgförändring.		Amylos är stärkelse som är ogrenad, den består av 300-3000 glukosmolekyler och kedjan formas naturligt till spiraler. I det hålrum som finns hos amylos-spiralen, får jodmolykyler (I<sub>2</sub>) plats. Om jod tillsätts i ett prov som innehåller amylos, kommer det ske en färgförändring.


			== Amylopektin ==

	Amylopektin är grenad och kan bestå av 2000-200000 glukosmolekyler. Eftersom molekylen är kraftigt förgrenad, tar den upp större volym än amylos.		Amylopektin är grenad och kan bestå av 2000-200000 glukosmolekyler. Eftersom molekylen är kraftigt förgrenad, tar den upp större volym än amylos.

	~~Stärkelsen i [[malt\|malten]] bryts ner under [[mäskning\|mäskningen]].~~

80.217.82.21 den 1 februari 2009 kl. 11.29

2009-02-01T11:29:03Z

← Äldre version		Versionen från 1 februari 2009 kl. 13.29
Rad 1:		Rad 1:
	Stärkelse, (C<sub>6</sub>H<sub>10</sub>O<sub>5</sub>)n, ~~är en polysackarid som är den vanligaste kolhydraten i födan.~~ Det finns bland annat i potatis, pasta och [[Ris\|ris]]. Stärkelse består av molekylkedjor av [[Glukos\|glukos]] som kan vara raka (amylos) eller grenade (amylopektin). När vädret är gynnsamt producerar växterna mer energi än vad de förbrukar; överskottet lagras då i form av stärkelse. Stärkelse kan brytas ned till glukosenheter igen med hjälp av enzymet [[Amylas\|amylas]]. Mellanprodukten i den reaktionen är [[Maltos\|maltos]].		Stärkelse är en polysackarid som är den vanligaste kolhydraten i födan. Den har den kemiska formeln (C<sub>6</sub>H<sub>10</sub>O<sub>5</sub>)*n,


			Det finns bland annat i potatis, pasta och [[Ris\|ris]]. Stärkelse består av molekylkedjor av [[Glukos\|glukos]] som kan vara raka (amylos) eller grenade (amylopektin). När vädret är gynnsamt producerar växterna mer energi än vad de förbrukar; överskottet lagras då i form av stärkelse. Stärkelse kan brytas ned till glukosenheter igen med hjälp av enzymet [[Amylas\|amylas]]. Mellanprodukten i den reaktionen är [[Maltos\|maltos]].

	Glukosresterna är (liksom i [[Maltos\|maltos]]) bundna med så kallad α-bindning, till skillnad från cellulosa (och cellobios) som har β-bindning. Detta gör att polymerkedjorna i cellulosa blir långsträckta, medan stärkelsekedjorna blir mer böjliga och som nystan. Människan kan inte bryta ner cellulosa, då [[Amylas\|amylas]] endast bryter upp α-bindningar.		Glukosresterna är (liksom i [[Maltos\|maltos]]) bundna med så kallad α-bindning, till skillnad från cellulosa (och cellobios) som har β-bindning. Detta gör att polymerkedjorna i cellulosa blir långsträckta, medan stärkelsekedjorna blir mer böjliga och som nystan. Människan kan inte bryta ner cellulosa, då [[Amylas\|amylas]] endast bryter upp α-bindningar.

80.232.53.13 den 8 oktober 2008 kl. 09.33

2008-10-08T09:33:57Z

← Äldre version		Versionen från 8 oktober 2008 kl. 11.33
Rad 1:		Rad 1:
	Stärkelse, (~~C6H10O5~~)n, är en polysackarid som är den vanligaste kolhydraten i födan. Det finns bland annat i potatis, pasta och [[Ris\|ris]]. Stärkelse består av molekylkedjor av [[Glukos\|glukos]] som kan vara raka (amylos) eller grenade (amylopektin). När vädret är gynnsamt producerar växterna mer energi än vad de förbrukar; överskottet lagras då i form av stärkelse. Stärkelse kan brytas ned till glukosenheter igen med hjälp av enzymet [[Amylas\|amylas]]. Mellanprodukten i den reaktionen är [[Maltos\|maltos]].		Stärkelse, (C<sub>6</sub>H<sub>10</sub>O<sub>5</sub>)n, är en polysackarid som är den vanligaste kolhydraten i födan. Det finns bland annat i potatis, pasta och [[Ris\|ris]]. Stärkelse består av molekylkedjor av [[Glukos\|glukos]] som kan vara raka (amylos) eller grenade (amylopektin). När vädret är gynnsamt producerar växterna mer energi än vad de förbrukar; överskottet lagras då i form av stärkelse. Stärkelse kan brytas ned till glukosenheter igen med hjälp av enzymet [[Amylas\|amylas]]. Mellanprodukten i den reaktionen är [[Maltos\|maltos]].

	Glukosresterna är (liksom i [[Maltos\|maltos]]) bundna med så kallad α-bindning, till skillnad från cellulosa (och cellobios) som har β-bindning. Detta gör att polymerkedjorna i cellulosa blir långsträckta, medan stärkelsekedjorna blir mer böjliga och som nystan. Människan kan inte bryta ner cellulosa, då [[Amylas\|amylas]] endast bryter upp α-bindningar.		Glukosresterna är (liksom i [[Maltos\|maltos]]) bundna med så kallad α-bindning, till skillnad från cellulosa (och cellobios) som har β-bindning. Detta gör att polymerkedjorna i cellulosa blir långsträckta, medan stärkelsekedjorna blir mer böjliga och som nystan. Människan kan inte bryta ner cellulosa, då [[Amylas\|amylas]] endast bryter upp α-bindningar.

83.226.70.69 den 7 oktober 2008 kl. 21.52

2008-10-07T21:52:45Z

← Äldre version		Versionen från 7 oktober 2008 kl. 23.52
Rad 1:		Rad 1:
	Stärkelse är ~~ett namn på långa~~ [[~~kolhydrater~~\|~~kolhydratkedjor~~]].		Stärkelse, (C6H10O5)n, är en polysackarid som är den vanligaste kolhydraten i födan. Det finns bland annat i potatis, pasta och [[Ris\|ris]]. Stärkelse består av molekylkedjor av [[Glukos\|glukos]] som kan vara raka (amylos) eller grenade (amylopektin). När vädret är gynnsamt producerar växterna mer energi än vad de förbrukar; överskottet lagras då i form av stärkelse. Stärkelse kan brytas ned till glukosenheter igen med hjälp av enzymet [[Amylas\|amylas]]. Mellanprodukten i den reaktionen är [[Maltos\|maltos]].
	Stärkelse ~~finns~~ i ~~många olika födoämnen~~.

	~~En kolhydrat~~ är ~~en kemisk sammansättning av:~~ [[~~kol~~]], [[~~syre~~]] och ~~[[väte]]~~.		Glukosresterna är (liksom i [[Maltos\|maltos]]) bundna med så kallad α-bindning, till skillnad från cellulosa (och cellobios) som har β-bindning. Detta gör att polymerkedjorna i cellulosa blir långsträckta, medan stärkelsekedjorna blir mer böjliga och som nystan. Människan kan inte bryta ner cellulosa, då [[Amylas\|amylas]] endast bryter upp α-bindningar.

			Amylos är stärkelse som är ogrenad, den består av 300-3000 glukosmolekyler och kedjan formas naturligt till spiraler. I det hålrum som finns hos amylos-spiralen, får jodmolykyler (I<sub>2</sub>) plats. Om jod tillsätts i ett prov som innehåller amylos, kommer det ske en färgförändring.

			Amylopektin är grenad och kan bestå av 2000-200000 glukosmolekyler. Eftersom molekylen är kraftigt förgrenad, tar den upp större volym än amylos.

	Stärkelsen i [[malt\|malten]] bryts ner under [[mäskning\|mäskningen]].		Stärkelsen i [[malt\|malten]] bryts ner under [[mäskning\|mäskningen]].

Kenneth den 13 september 2007 kl. 07.48

2007-09-13T07:48:58Z

← Äldre version		Versionen från 13 september 2007 kl. 09.48
Rad 1:		Rad 1:
	Stärkelse är ett ~~samlingsnamn~~ på långa [[kolhydrater\|kolhydratkedjor]].		Stärkelse är ett namn på långa [[kolhydrater\|kolhydratkedjor]].
			Stärkelse finns i många olika födoämnen.

	En kolhydrat är en kemisk sammansättning av: [[kol]], [[syre]] och [[väte]].		En kolhydrat är en kemisk sammansättning av: [[kol]], [[syre]] och [[väte]].

	Stärkelsen i [[malt\|malten]] bryts ner under [[mäskning\|mäskningen]].		Stärkelsen i [[malt\|malten]] bryts ner under [[mäskning\|mäskningen]].

193.234.190.150: Ny sida: Stärkelse är ett samlingsnamn på långa kolhydratkedjor. En kolhydrat är en kemisk sammansättning av: kol, syre och väte. Stärkelsen i malten b...

2007-09-13T07:39:52Z

Ny sida: Stärkelse är ett samlingsnamn på långa kolhydratkedjor. En kolhydrat är en kemisk sammansättning av: kol, syre och väte. Stärkelsen i malten b...

Ny sida

Stärkelse är ett samlingsnamn på långa [[kolhydrater|kolhydratkedjor]].

En kolhydrat är en kemisk sammansättning av: [[kol]], [[syre]] och [[väte]].

Stärkelsen i [[malt|malten]] bryts ner under [[mäskning|mäskningen]].