Scottish ale - Versionshistorik

BryggBotten den 13 januari 2010 kl. 23.37

2010-01-13T23:37:03Z

← Äldre version		Versionen från 14 januari 2010 kl. 00.37
Rad 1:		Rad 1:
	{{brown ale}}		{{brown ale}}
	'''Scottish ale''' eller Skotsk Brown Ale.		'''Scottish [[Ale\|ale]]''' eller Skotsk [[Brown_ale\|Brown Ale]].

	Egentligen borde skotska [[ale]] vara i en klass för sig. Men de har ändå vissa gemensamma drag med övriga [[Brown ale\|Brown Ales]]. De är oftast mörkare än [[Pale ale\|Pale Ales]]. [[Beska\|Beskan]] är låg och man fokuserar på smakämnen från [[malt]] och [[jäsning\|förjäsning]].		Egentligen borde skotska [[ale]] vara i en klass för sig. Men de har ändå vissa gemensamma drag med övriga [[Brown ale\|Brown Ales]]. De är oftast mörkare än [[Pale ale\|Pale Ales]]. [[Beska\|Beskan]] är låg och man fokuserar på smakämnen från [[malt]] och [[jäsning\|förjäsning]].

	Traditionellt är skotsk ale uppdelad efter gamla skatteregler, ungefär som det svenska systemet, [[lättöl]], [[folköl]], [[mellanöl]] och [[starköl]]. Klasserna är efter gamla skattesatser på 60 shilling, 70 shilling och 80 shilling. Det finns även starkare skottar, men de tar vi upp en annan gång.		Traditionellt är skotsk [[Ale\|ale]] uppdelad efter gamla skatteregler, ungefär som det svenska systemet, [[lättöl]], [[folköl]], [[mellanöl]] och [[starköl]]. Klasserna är efter gamla skattesatser på 60 shilling, 70 shilling och 80 shilling. Det finns även starkare skottar, men de tar vi upp en annan gång.

	De flesta skotska ale kommer från Caledonian. Jämfört med engelska Pale Ales är de mörkare, maltigare, och har mindre [[estrar\|fruktestrar]]. Det beror på att man jäser vid lägre temperaturer än i England. Runt 16 ºC är lämpligt för en skotsk ale.		De flesta skotska [[Ale\|ale]] kommer från Caledonian. Jämfört med engelska Pale Ales är de mörkare, maltigare, och har mindre [[estrar\|fruktestrar]]. Det beror på att man jäser vid lägre temperaturer än i [[England\|England]]. Runt 16 ºC är lämpligt för en skotsk [[Ale\|ale]].

	Ofta så används små mängder med [[rostat korn]] (1-3%), samt att man [[karamellisering\|karamelliserar]] en del av [[vört\|vörten]]. Man säger ofta att skotsk ale har en viss subtil [[rökighet]] och den kommer troligtvis från jäsningen samt kanske från det rostade kornet. En del hävdar att man ska använda mindre mängder [[rökmalt]], andra avråder från detta eftersom skotsk ale är inte rököl. [[Crystal Malt]] används upptill 10% på vissa sorter. Men vanligare är att man kokar vörten länge och kraftigt för att karamellisera.		Ofta så används små mängder med [[rostat korn]] (1-3%), samt att man [[karamellisering\|karamelliserar]] en del av [[vört\|vörten]]. Man säger ofta att skotsk [[Ale\|ale]] har en viss subtil [[rökighet]] och den kommer troligtvis från jäsningen samt kanske från det rostade kornet. En del hävdar att man ska använda mindre mängder [[rökmalt]], andra avråder från detta eftersom skotsk [[Ale\|ale]] är inte [[Rököl\|rököl]]. [[Crystal Malt]] används upptill 10% på vissa sorter. Men vanligare är att man kokar vörten länge och kraftigt för att karamellisera.

	[[Vatten\|Vattnet]] är ofta ganska mjukt utan alltför mycket [[karbonat\|karbonater]] vilket ger en mjuk beska.		[[Vatten\|Vattnet]] är ofta ganska mjukt utan alltför mycket [[karbonat\|karbonater]] vilket ger en mjuk [[Beska\|beska]].

	== Skotsk Light Ale, 60 shilling ==		== Skotsk Light [[Ale\|Ale]], 60 shilling ==


	Det är den "lättaste" klassen, och blir alltmer sällsynt. Endast ett fåtal bryggerier gör idag den och kan vara svår att få tag i. Riktlinjerna är [[OG]] 1030-1035, [[FG]] 1006-1012, [[IBU]] 9-20 , [[EBC]] 16-40.		Det är den "lättaste" klassen, och blir alltmer sällsynt. Endast ett fåtal bryggerier gör idag den och kan vara svår att få tag i. Riktlinjerna är [[OG]] 1030-1035, [[FG]] 1006-1012, [[IBU]] 9-20 , [[EBC]] 16-40.

	== Skotsk heavy Ale, 70 shilling ==		== Skotsk heavy [[Ale\|Ale]], 70 shilling ==


	Det är den näst lättaste klassen, och kanske den vanligast förekommande i Skottland. Den är kanske den mest smakfulla skotska alen i den här klassen av öl. Något beskare än föregående men fortfarande mycket lågt humlad. Den ska inte jäsa ut för mycket för att inte få en för tunn [[kropp]]. En tydlig karamellton finns och en mjukhet i smaken. Men vare sig fruktestrar eller diacetyl ska förekomma. Riktlinjerna är OG 1035-1040, FG 1010-1014, IBU 12-20 , EBC 20-75.		Det är den näst lättaste klassen, och kanske den vanligast förekommande i Skottland. Den är kanske den mest smakfulla skotska alen i den här klassen av öl. Något beskare än föregående men fortfarande mycket lågt humlad. Den ska inte jäsa ut för mycket för att inte få en för tunn [[kropp]]. En tydlig karamellton finns och en mjukhet i smaken. Men vare sig fruktestrar eller [[Diacetyl\|diacetyl]] ska förekomma. Riktlinjerna är [[OG\|OG]] 1035-1040, [[FG\|FG]] 1010-1014, [[IBU\|IBU]] 12-20 , [[EBC\|EBC]] 20-75.

	== Skotsk export Ale, 80 shilling ==		== Skotsk export [[Ale\|Ale]], 80 shilling ==

	Den näst tyngsta av dessa skottar. Mest känd i Sverige är Caledonian 80 -/: som funnits i några år. Den är alkoholstarkare och mer humlad än de två övriga typerna. En lätt humlearom med bra maltighet och kanske en liten chokladton tillhör smaken. Den ovan nämnda rökigheten ska vara subtil om någon överhuvudtaget. Denna typ har även mer toner av fruktestrar och även låg nivå av [[diacetyl]] kan finnas. Riktlinjerna är OG 1040-1050, FG 1010-1018, IBU 15-25 , EBC 20-75.		Den näst tyngsta av dessa skottar. Mest känd i Sverige är Caledonian 80 -/: som funnits i några år. Den är alkoholstarkare och mer humlad än de två övriga typerna. En lätt humlearom med bra maltighet och kanske en liten chokladton tillhör smaken. Den ovan nämnda rökigheten ska vara subtil om någon överhuvudtaget. Denna typ har även mer toner av fruktestrar och även låg nivå av [[diacetyl]] kan finnas. Riktlinjerna är [[OG\|OG]] 1040-1050, [[FG\|FG]] 1010-1018, [[IBU\|IBU]] 15-25 , [[EBC\|EBC]] 20-75.

Dav: wikifiering och formatering

2007-10-24T19:47:31Z

wikifiering och formatering

Fredrik Almgren: wikilänkar

2007-10-24T10:38:06Z

wikilänkar

← Äldre version		Versionen från 24 oktober 2007 kl. 11.38
Rad 1:		Rad 1:
	{{brown ale}}		{{brown ale}}
	eller Skotsk Brown Ale		'''Scottish ale''' eller Skotsk Brown Ale.
	Egentligen borde skotska ale vara i en klass för sig. Men de har ändå vissa gemensamma drag med övriga Brown Ales. De är oftast mörkare än Pale Ales. Beskan är låg och man fokuserar på smakämnen från malt och förjäsning.

	~~Traditionellt~~ är ~~skotsk ale uppdelad efter gamla skatteregler, ungefär som det svenska systemet, lättöl, folköl, mellanöl och starköl~~. ~~Klasserna~~ är ~~efter gamla skattesatser~~ på ~~60 shilling, 70 shilling~~ och ~~80 shilling. Det finns även starkare skottar, men de tar vi upp en annan gång~~.		Egentligen borde skotska [[ale]] vara i en klass för sig. Men de har ändå vissa gemensamma drag med övriga [[Brown Ale\|Brown Ales]]. De är oftast mörkare än [[Pale Ale\|Pale Ales]]. [[Beska\|Beskan]] är låg och man fokuserar på smakämnen från [[malt]] och [[jäsning\|förjäsning]].

	~~De flesta skotska~~ ale ~~kommer från Caledonian~~. ~~Jämfört med engelska Pale Ales~~ är ~~de mörkare, maltigare~~, och ~~har mindre fruktestrar~~. Det ~~beror på att man jäser vid lägre temperaturer än i England. Runt 16 ºC är lämpligt för~~ en ~~skotsk ale~~.		Traditionellt är skotsk ale uppdelad efter gamla skatteregler, ungefär som det svenska systemet, [[lättöl]], [[folköl]], [[mellanöl]] och [[starköl]]. Klasserna är efter gamla skattesatser på 60 shilling, 70 shilling och 80 shilling. Det finns även starkare skottar, men de tar vi upp en annan gång.

	~~Ofta så används små mängder med rostat korn (1-3%), samt att man karamelliserar en del av vörten. Man säger ofta att skotsk~~ ale ~~har en viss subtil rökighet och den~~ kommer ~~troligtvis från jäsningen samt kanske~~ från ~~det rostade kornet~~. ~~En del hävdar att man ska använda~~ mindre ~~mängder rökmalt, men det avråder jag ifrån~~. ~~Skotsk ale är inte rököl! Crystal Malt används upptill 10%~~ på ~~vissa sorter~~. ~~Men vanligare~~ är ~~att man kokar vörten länge och kraftigt~~ för ~~att karamellisera~~.		De flesta skotska ale kommer från Caledonian. Jämfört med engelska Pale Ales är de mörkare, maltigare, och har mindre [[estrar\|fruktestrar]]. Det beror på att man jäser vid lägre temperaturer än i England. Runt 16 ºC är lämpligt för en skotsk ale.

	Vattnet är ofta ganska mjukt utan alltför mycket karbonater vilket ger en mjuk beska.		Ofta så används små mängder med [[rostat korn]] (1-3%), samt att man [[karamellisering\|karamelliserar]] en del av [[vört\|vörten]]. Man säger ofta att skotsk ale har en viss subtil [[rökighet]] och den kommer troligtvis från jäsningen samt kanske från det rostade kornet. En del hävdar att man ska använda mindre mängder [[rökmalt]], men det avråder jag ifrån. Skotsk ale är inte rököl! [[Crystal Malt]] används upptill 10% på vissa sorter. Men vanligare är att man kokar vörten länge och kraftigt för att karamellisera.

			[[Vatten\|Vattnet]] är ofta ganska mjukt utan alltför mycket [[karbonat\|karbonater]] vilket ger en mjuk beska.

	Skotsk Light Ale, 60 shilling		Skotsk Light Ale, 60 shilling
	Det är den "lättaste" klassen, och blir alltmer sällsynt. Endast ett fåtal bryggerier gör idag den och kan vara svår att få tag i. Riktlinjerna är OG 1030-1035, FG 1006-1012, IBU 9-20 , EBC 16-40.		Det är den "lättaste" klassen, och blir alltmer sällsynt. Endast ett fåtal bryggerier gör idag den och kan vara svår att få tag i. Riktlinjerna är [[OG]] 1030-1035, [[FG]] 1006-1012, [[IBU]] 9-20 , [[EBC]] 16-40.

	Skotsk heavy Ale, 70 shilling		Skotsk heavy Ale, 70 shilling
	Det är den näst lättaste klassen, och kanske den vanligast förekommande i Skottland. Den är kanske den mest smakfulla skotska alen i den här klassen av öl. Något beskare än föregående men fortfarande mycket lågt humlad. Den ska inte jäsa ut för mycket för att inte få en för tunn kropp. En tydlig karamellton finns och en mjukhet i smaken. Men vare sig fruktestrar eller diacetyl ska förekomma. Riktlinjerna är OG 1035-1040, FG 1010-1014, IBU 12-20 , EBC 20-75.		Det är den näst lättaste klassen, och kanske den vanligast förekommande i Skottland. Den är kanske den mest smakfulla skotska alen i den här klassen av öl. Något beskare än föregående men fortfarande mycket lågt humlad. Den ska inte jäsa ut för mycket för att inte få en för tunn [[kropp]]. En tydlig karamellton finns och en mjukhet i smaken. Men vare sig fruktestrar eller diacetyl ska förekomma. Riktlinjerna är OG 1035-1040, FG 1010-1014, IBU 12-20 , EBC 20-75.

	Skotsk export Ale, 80 shilling		Skotsk export Ale, 80 shilling
	Den näst tyngsta av dessa skottar. Mest känd i Sverige är Caledonian 80 -/: som funnits i några år. Den är alkoholstarkare och mer humlad än de två övriga typerna. En lätt humlearom med bra maltighet och kanske en liten ~~choklad ton~~ tillhör smaken. Den ovan nämnda rökigheten ska vara subtil om någon överhuvudtaget. Denna typ har även mer toner av fruktestrar och även låg nivå av diacetyl kan finnas. Riktlinjerna är OG 1040-1050, FG 1010-1018, IBU 15-25 , EBC 20-75.		Den näst tyngsta av dessa skottar. Mest känd i Sverige är Caledonian 80 -/: som funnits i några år. Den är alkoholstarkare och mer humlad än de två övriga typerna. En lätt humlearom med bra maltighet och kanske en liten chokladton tillhör smaken. Den ovan nämnda rökigheten ska vara subtil om någon överhuvudtaget. Denna typ har även mer toner av fruktestrar och även låg nivå av [[diacetyl]] kan finnas. Riktlinjerna är OG 1040-1050, FG 1010-1018, IBU 15-25 , EBC 20-75.

Kenneth den 23 oktober 2007 kl. 18.47

2007-10-23T18:47:10Z

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-((Brown ale))
+{{brown ale}}
 eller Skotsk Brown Ale
 Egentligen borde skotska ale vara i en klass för sig. Men de har ändå vissa gemensamma drag med övriga Brown Ales. De är oftast mörkare än Pale Ales. Beskan är låg och man fokuserar på smakämnen från malt och förjäsning.
@@ Rad 10: / Rad 10: @@
 Vattnet är ofta ganska mjukt utan alltför mycket karbonater vilket ger en mjuk beska.

Kenneth: Ny sida: ((Brown ale)) eller Skotsk Brown Ale Egentligen borde skotska ale vara i en klass för sig. Men de har ändå vissa gemensamma drag med övriga Brown Ales. De är oftast mörkare än Pale A...

2007-10-23T18:45:04Z

Ny sida: ((Brown ale)) eller Skotsk Brown Ale Egentligen borde skotska ale vara i en klass för sig. Men de har ändå vissa gemensamma drag med övriga Brown Ales. De är oftast mörkare än Pale A...

Ny sida

((Brown ale))
eller Skotsk Brown Ale
Egentligen borde skotska ale vara i en klass för sig. Men de har ändå vissa gemensamma drag med övriga Brown Ales. De är oftast mörkare än Pale Ales. Beskan är låg och man fokuserar på smakämnen från malt och förjäsning.

Traditionellt är skotsk ale uppdelad efter gamla skatteregler, ungefär som det svenska systemet, lättöl, folköl, mellanöl och starköl. Klasserna är efter gamla skattesatser på 60 shilling, 70 shilling och 80 shilling. Det finns även starkare skottar, men de tar vi upp en annan gång.

De flesta skotska ale kommer från Caledonian. Jämfört med engelska Pale Ales är de mörkare, maltigare, och har mindre fruktestrar. Det beror på att man jäser vid lägre temperaturer än i England. Runt 16 ºC är lämpligt för en skotsk ale.

Ofta så används små mängder med rostat korn (1-3%), samt att man karamelliserar en del av vörten. Man säger ofta att skotsk ale har en viss subtil rökighet och den kommer troligtvis från jäsningen samt kanske från det rostade kornet. En del hävdar att man ska använda mindre mängder rökmalt, men det avråder jag ifrån. Skotsk ale är inte rököl! Crystal Malt används upptill 10% på vissa sorter. Men vanligare är att man kokar vörten länge och kraftigt för att karamellisera.

Vattnet är ofta ganska mjukt utan alltför mycket karbonater vilket ger en mjuk beska.

← Äldre version		Versionen från 24 oktober 2007 kl. 20.47
Rad 2:		Rad 2:
	'''Scottish ale''' eller Skotsk Brown Ale.		'''Scottish ale''' eller Skotsk Brown Ale.

	Egentligen borde skotska [[ale]] vara i en klass för sig. Men de har ändå vissa gemensamma drag med övriga [[Brown ~~Ale~~\|Brown Ales]]. De är oftast mörkare än [[Pale ~~Ale~~\|Pale Ales]]. [[Beska\|Beskan]] är låg och man fokuserar på smakämnen från [[malt]] och [[jäsning\|förjäsning]].		Egentligen borde skotska [[ale]] vara i en klass för sig. Men de har ändå vissa gemensamma drag med övriga [[Brown ale\|Brown Ales]]. De är oftast mörkare än [[Pale ale\|Pale Ales]]. [[Beska\|Beskan]] är låg och man fokuserar på smakämnen från [[malt]] och [[jäsning\|förjäsning]].

	Traditionellt är skotsk ale uppdelad efter gamla skatteregler, ungefär som det svenska systemet, [[lättöl]], [[folköl]], [[mellanöl]] och [[starköl]]. Klasserna är efter gamla skattesatser på 60 shilling, 70 shilling och 80 shilling. Det finns även starkare skottar, men de tar vi upp en annan gång.		Traditionellt är skotsk ale uppdelad efter gamla skatteregler, ungefär som det svenska systemet, [[lättöl]], [[folköl]], [[mellanöl]] och [[starköl]]. Klasserna är efter gamla skattesatser på 60 shilling, 70 shilling och 80 shilling. Det finns även starkare skottar, men de tar vi upp en annan gång.
Rad 8:		Rad 8:
	De flesta skotska ale kommer från Caledonian. Jämfört med engelska Pale Ales är de mörkare, maltigare, och har mindre [[estrar\|fruktestrar]]. Det beror på att man jäser vid lägre temperaturer än i England. Runt 16 ºC är lämpligt för en skotsk ale.		De flesta skotska ale kommer från Caledonian. Jämfört med engelska Pale Ales är de mörkare, maltigare, och har mindre [[estrar\|fruktestrar]]. Det beror på att man jäser vid lägre temperaturer än i England. Runt 16 ºC är lämpligt för en skotsk ale.

	Ofta så används små mängder med [[rostat korn]] (1-3%), samt att man [[karamellisering\|karamelliserar]] en del av [[vört\|vörten]]. Man säger ofta att skotsk ale har en viss subtil [[rökighet]] och den kommer troligtvis från jäsningen samt kanske från det rostade kornet. En del hävdar att man ska använda mindre mängder [[rökmalt]], ~~men det~~ avråder ~~jag ifrån. Skotsk~~ ale är inte rököl! [[Crystal Malt]] används upptill 10% på vissa sorter. Men vanligare är att man kokar vörten länge och kraftigt för att karamellisera.		Ofta så används små mängder med [[rostat korn]] (1-3%), samt att man [[karamellisering\|karamelliserar]] en del av [[vört\|vörten]]. Man säger ofta att skotsk ale har en viss subtil [[rökighet]] och den kommer troligtvis från jäsningen samt kanske från det rostade kornet. En del hävdar att man ska använda mindre mängder [[rökmalt]], andra avråder från detta eftersom skotsk ale är inte rököl. [[Crystal Malt]] används upptill 10% på vissa sorter. Men vanligare är att man kokar vörten länge och kraftigt för att karamellisera.

	[[Vatten\|Vattnet]] är ofta ganska mjukt utan alltför mycket [[karbonat\|karbonater]] vilket ger en mjuk beska.		[[Vatten\|Vattnet]] är ofta ganska mjukt utan alltför mycket [[karbonat\|karbonater]] vilket ger en mjuk beska.

	Skotsk Light Ale, 60 shilling		== Skotsk Light Ale, 60 shilling ==


	Det är den "lättaste" klassen, och blir alltmer sällsynt. Endast ett fåtal bryggerier gör idag den och kan vara svår att få tag i. Riktlinjerna är [[OG]] 1030-1035, [[FG]] 1006-1012, [[IBU]] 9-20 , [[EBC]] 16-40.		Det är den "lättaste" klassen, och blir alltmer sällsynt. Endast ett fåtal bryggerier gör idag den och kan vara svår att få tag i. Riktlinjerna är [[OG]] 1030-1035, [[FG]] 1006-1012, [[IBU]] 9-20 , [[EBC]] 16-40.

	Skotsk heavy Ale, 70 shilling		== Skotsk heavy Ale, 70 shilling ==


	Det är den näst lättaste klassen, och kanske den vanligast förekommande i Skottland. Den är kanske den mest smakfulla skotska alen i den här klassen av öl. Något beskare än föregående men fortfarande mycket lågt humlad. Den ska inte jäsa ut för mycket för att inte få en för tunn [[kropp]]. En tydlig karamellton finns och en mjukhet i smaken. Men vare sig fruktestrar eller diacetyl ska förekomma. Riktlinjerna är OG 1035-1040, FG 1010-1014, IBU 12-20 , EBC 20-75.		Det är den näst lättaste klassen, och kanske den vanligast förekommande i Skottland. Den är kanske den mest smakfulla skotska alen i den här klassen av öl. Något beskare än föregående men fortfarande mycket lågt humlad. Den ska inte jäsa ut för mycket för att inte få en för tunn [[kropp]]. En tydlig karamellton finns och en mjukhet i smaken. Men vare sig fruktestrar eller diacetyl ska förekomma. Riktlinjerna är OG 1035-1040, FG 1010-1014, IBU 12-20 , EBC 20-75.

	Skotsk export Ale, 80 shilling		== Skotsk export Ale, 80 shilling ==

	Den näst tyngsta av dessa skottar. Mest känd i Sverige är Caledonian 80 -/: som funnits i några år. Den är alkoholstarkare och mer humlad än de två övriga typerna. En lätt humlearom med bra maltighet och kanske en liten chokladton tillhör smaken. Den ovan nämnda rökigheten ska vara subtil om någon överhuvudtaget. Denna typ har även mer toner av fruktestrar och även låg nivå av [[diacetyl]] kan finnas. Riktlinjerna är OG 1040-1050, FG 1010-1018, IBU 15-25 , EBC 20-75.		Den näst tyngsta av dessa skottar. Mest känd i Sverige är Caledonian 80 -/: som funnits i några år. Den är alkoholstarkare och mer humlad än de två övriga typerna. En lätt humlearom med bra maltighet och kanske en liten chokladton tillhör smaken. Den ovan nämnda rökigheten ska vara subtil om någon överhuvudtaget. Denna typ har även mer toner av fruktestrar och även låg nivå av [[diacetyl]] kan finnas. Riktlinjerna är OG 1040-1050, FG 1010-1018, IBU 15-25 , EBC 20-75.