https://wiki.shbf.se/index.php?action=history&feed=atom&title=Mj%C3%B6lksyra
Mjölksyra - Versionshistorik
2026-07-15T03:55:25Z
Versionshistorik för denna sida på wikin
MediaWiki 1.43.1
https://wiki.shbf.se/index.php?title=Mj%C3%B6lksyra&diff=3572&oldid=prev
Fredrik Almgren: Mall
2009-10-30T12:05:17Z
<p>Mall</p>
<table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 30 oktober 2009 kl. 14.05</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l1">Rad 1:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">{{syra}}</ins></div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Mjölksyra (2-hydroxipropansyra, C3H6O3) är en organisk [[Syra|syra]] (en karboxylsyra) som bland annat förekommer i filmjölk. Den bildas även i musklerna, som en alternativ slutprodukt i glykolysen, då cellerna arbetar utan tillräcklig syretillförsel; detta sker vid kraftig ansträngning. Vid fysiologiskt [[PH|pH]] förekommer mjölksyra som laktatjoner CH3-CH(OH)-COO- och fria vätejoner H+. Som konserveringsmedel i livsmedel betecknas mjölksyra med E-nummer E 270.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Mjölksyra (2-hydroxipropansyra, C3H6O3) är en organisk [[Syra|syra]] (en karboxylsyra) som bland annat förekommer i filmjölk. Den bildas även i musklerna, som en alternativ slutprodukt i glykolysen, då cellerna arbetar utan tillräcklig syretillförsel; detta sker vid kraftig ansträngning. Vid fysiologiskt [[PH|pH]] förekommer mjölksyra som laktatjoner CH3-CH(OH)-COO- och fria vätejoner H+. Som konserveringsmedel i livsmedel betecknas mjölksyra med E-nummer E 270.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l4">Rad 4:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 5:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Mjölksyrajäsning'''</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Mjölksyrajäsning'''</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Mjölksyrajäsning är en [[Fermentering|fermentering]] vid vilken bakterierna producerar mjölksyra. Då sänks [[PH|pH]]-värdet och de farliga bakterierna trivs inte. Mjölksyrajäsning används vid tillverkning av filmjölk, <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">smör </del>och ost. Sammansättningen av organismer varierar för olika produkter. En bakterietyp ger upphov till långfil, en annan ger filmjölk. Även grädde syras till creme fraiche och gräddfil. Mjölksyrajäsning används också vid tillverkning av charkvaror som medvurst, salami och isterband. [[Jäsning|Jäsning]] av surströmming bygger på ett samspel mellan [[Mjölksyrabakterier|mjölksyrabakterier]] och strömmingens egna [[Enzymer|enzymer]].</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Mjölksyrajäsning är en [[Fermentering|fermentering]] vid vilken bakterierna producerar mjölksyra. Då sänks [[PH|pH]]-värdet och de farliga bakterierna trivs inte. Mjölksyrajäsning används vid tillverkning av filmjölk, <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[SM|sm]]ör </ins>och ost. Sammansättningen av organismer varierar för olika produkter. En bakterietyp ger upphov till långfil, en annan ger filmjölk. Även grädde syras till creme fraiche och gräddfil. Mjölksyrajäsning används också vid tillverkning av charkvaror som medvurst, salami och isterband. [[Jäsning|Jäsning]] av surströmming bygger på ett samspel mellan [[Mjölksyrabakterier|mjölksyrabakterier]] och strömmingens egna [[Enzymer|enzymer]].</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr>
</table>
Fredrik Almgren
https://wiki.shbf.se/index.php?title=Mj%C3%B6lksyra&diff=2427&oldid=prev
80.232.53.13 den 3 oktober 2008 kl. 08.16
2008-10-03T08:16:57Z
<p></p>
<table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 3 oktober 2008 kl. 10.16</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l1">Rad 1:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Mjölksyra (2-hydroxipropansyra, C3H6O3) är en organisk [[Syra|syra]] (en karboxylsyra) som bland annat förekommer i filmjölk. Den bildas även i musklerna, som en alternativ slutprodukt i glykolysen, då cellerna arbetar utan tillräcklig syretillförsel; detta sker vid kraftig ansträngning. Vid fysiologiskt [[PH|pH]] förekommer mjölksyra som laktatjoner CH3-CH(OH)-COO- och fria vätejoner H+. Som konserveringsmedel i livsmedel betecknas mjölksyra med E-nummer E 270.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Mjölksyra (2-hydroxipropansyra, C3H6O3) är en organisk [[Syra|syra]] (en karboxylsyra) som bland annat förekommer i filmjölk. Den bildas även i musklerna, som en alternativ slutprodukt i glykolysen, då cellerna arbetar utan tillräcklig syretillförsel; detta sker vid kraftig ansträngning. Vid fysiologiskt [[PH|pH]] förekommer mjölksyra som laktatjoner CH3-CH(OH)-COO- och fria vätejoner H+. Som konserveringsmedel i livsmedel betecknas mjölksyra med E-nummer E 270.</div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Mjölksyrajäsning'''</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Mjölksyrajäsning'''</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Mjölksyrajäsning är en [[Fermentering|fermentering]] vid vilken bakterierna producerar mjölksyra. Då sänks [[PH|pH]]-värdet och de farliga bakterierna trivs inte. Mjölksyrajäsning används vid tillverkning av filmjölk, smör och ost. Sammansättningen av organismer varierar för olika produkter. En bakterietyp ger upphov till långfil, en annan ger filmjölk. Även grädde syras till creme fraiche och gräddfil. Mjölksyrajäsning används också vid tillverkning av charkvaror som medvurst, salami och isterband. [[Jäsning|Jäsning]] av surströmming bygger på ett samspel mellan mjölksyrabakterier och strömmingens egna [[Enzymer|enzymer]].</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Mjölksyrajäsning är en [[Fermentering|fermentering]] vid vilken bakterierna producerar mjölksyra. Då sänks [[PH|pH]]-värdet och de farliga bakterierna trivs inte. Mjölksyrajäsning används vid tillverkning av filmjölk, smör och ost. Sammansättningen av organismer varierar för olika produkter. En bakterietyp ger upphov till långfil, en annan ger filmjölk. Även grädde syras till creme fraiche och gräddfil. Mjölksyrajäsning används också vid tillverkning av charkvaror som medvurst, salami och isterband. [[Jäsning|Jäsning]] av surströmming bygger på ett samspel mellan <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[Mjölksyrabakterier|</ins>mjölksyrabakterier<ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">]] </ins>och strömmingens egna [[Enzymer|enzymer]].</div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Mjölksyra inom ölbryggning'''</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Mjölksyra inom ölbryggning'''</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">Mjölsyra kan användas för att hantera [[PH|pH]] i [[Vatten|vatten]] och [[Mäsk|mäsk]].</del></div></td><td colspan="2" class="diff-side-added"></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>I de flesta fall undviker man de [[Bakterier|bakterier]] som producerar mjölksyra, då de fördärvar ölet. Det finns dock öltyper där mjölksyrabakterier ingår som en del i fermentationen och ger ett bidrag av mjölksyra till ölet. Det mest kända exemplet är [[Berliner_weisse|Berliner Weisse]].</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">Mjölksyra kan användas för att hantera [[PH|pH]] i [[Vatten|vatten]] och [[Mäsk|mäsk]].</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>I de flesta fall undviker man de [[Bakterier|bakterier]] som producerar mjölksyra, då de fördärvar ölet. Det finns dock öltyper där <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[Mjölksyrabakterier|</ins>mjölksyrabakterier<ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">]] </ins>ingår som en del i fermentationen och ger ett bidrag av mjölksyra till ölet. Det mest kända exemplet är [[Berliner_weisse|Berliner Weisse]].</div></td></tr>
</table>
80.232.53.13
https://wiki.shbf.se/index.php?title=Mj%C3%B6lksyra&diff=2422&oldid=prev
80.232.53.13 den 3 oktober 2008 kl. 06.49
2008-10-03T06:49:38Z
<p></p>
<table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 3 oktober 2008 kl. 08.49</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l1">Rad 1:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">{{</del>syra<del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">}}</del></div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">Mjölksyra (2-hydroxipropansyra, C3H6O3) är en organisk [[Syra|</ins>syra<ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">]] (en karboxylsyra) som bland annat förekommer i filmjölk. Den bildas även i musklerna, som en alternativ slutprodukt i glykolysen, då cellerna arbetar utan tillräcklig syretillförsel; detta sker vid kraftig ansträngning. Vid fysiologiskt [[PH|pH]] förekommer mjölksyra som laktatjoner CH3-CH(OH)-COO- och fria vätejoner H+. Som konserveringsmedel i livsmedel betecknas mjölksyra med E-nummer E 270.</ins></div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">{{fyll}}</del></div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">'''Mjölksyrajäsning'''</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">Mjölksyrajäsning är en [[Fermentering|fermentering]] vid vilken bakterierna producerar mjölksyra. Då sänks [[PH|pH]]-värdet och de farliga bakterierna trivs inte. Mjölksyrajäsning används vid tillverkning av filmjölk, smör och ost. Sammansättningen av organismer varierar för olika produkter. En bakterietyp ger upphov till långfil, en annan ger filmjölk. Även grädde syras till creme fraiche och gräddfil. Mjölksyrajäsning används också vid tillverkning av charkvaror som medvurst, salami och isterband. [[Jäsning|Jäsning]] av surströmming bygger på ett samspel mellan mjölksyrabakterier och strömmingens egna [[Enzymer|enzymer]].</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">'''Mjölksyra inom ölbryggning'''</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">Mjölsyra kan användas för att hantera [[PH|pH]] i [[Vatten|vatten]] och [[Mäsk|mäsk]].</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> </div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">I de flesta fall undviker man de [[Bakterier|bakterier]] som producerar mjölksyra, då de fördärvar ölet. Det finns dock öltyper där mjölksyrabakterier ingår som en del i fermentationen och ger ett bidrag av mjölksyra till ölet. Det mest kända exemplet är [[Berliner_weisse|Berliner Weisse]].</ins></div></td></tr>
</table>
80.232.53.13
https://wiki.shbf.se/index.php?title=Mj%C3%B6lksyra&diff=2193&oldid=prev
80.216.168.206: Ny sida: {{syra}} {{fyll}}
2008-04-05T11:48:32Z
<p>Ny sida: {{syra}} {{fyll}}</p>
<p><b>Ny sida</b></p><div>{{syra}}<br />
{{fyll}}</div>
80.216.168.206