<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="sv">
	<id>https://wiki.shbf.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Honung</id>
	<title>Honung - Versionshistorik</title>
	<link rel="self" type="application/atom+xml" href="https://wiki.shbf.se/index.php?action=history&amp;feed=atom&amp;title=Honung"/>
	<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.shbf.se/index.php?title=Honung&amp;action=history"/>
	<updated>2026-04-30T10:47:02Z</updated>
	<subtitle>Versionshistorik för denna sida på wikin</subtitle>
	<generator>MediaWiki 1.43.1</generator>
	<entry>
		<id>https://wiki.shbf.se/index.php?title=Honung&amp;diff=2745&amp;oldid=prev</id>
		<title>Fredrik Almgren: Lade in kategori råfrukt men är egentligen osäker på vad det borde vara. Kanske borde göra en kategoriserad mall-struktur för extraktgivare?</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.shbf.se/index.php?title=Honung&amp;diff=2745&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2008-11-18T09:48:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Lade in kategori råfrukt men är egentligen osäker på vad det borde vara. Kanske borde göra en kategoriserad mall-struktur för extraktgivare?&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 18 november 2008 kl. 11.48&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l7&quot;&gt;Rad 7:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 7:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Svensk honung har ungefär lika delar [[glukos]] och [[fruktos]] (cirka 35% vardera) varför glukosen kristalliserar ut. [[Sackaros]]halten är cirka 3%. Nektar från vissa blommor som t.ex. acacia, &amp;#039;&amp;#039;Robinia pseudoacacia&amp;#039;&amp;#039;, och tupelo, &amp;#039;&amp;#039;Nyssa sylvatica&amp;#039;&amp;#039;, innehåller höga fruktoshalter på över 40% och ger därför en honung som håller sig flytande mycket länge.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Svensk honung har ungefär lika delar [[glukos]] och [[fruktos]] (cirka 35% vardera) varför glukosen kristalliserar ut. [[Sackaros]]halten är cirka 3%. Nektar från vissa blommor som t.ex. acacia, &amp;#039;&amp;#039;Robinia pseudoacacia&amp;#039;&amp;#039;, och tupelo, &amp;#039;&amp;#039;Nyssa sylvatica&amp;#039;&amp;#039;, innehåller höga fruktoshalter på över 40% och ger därför en honung som håller sig flytande mycket länge.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-deleted&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-side-deleted&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;[[Kategori:Råfrukt]]&lt;/ins&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Fredrik Almgren</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.shbf.se/index.php?title=Honung&amp;diff=2735&amp;oldid=prev</id>
		<title>Andreasmoberg den 18 november 2008 kl. 08.50</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.shbf.se/index.php?title=Honung&amp;diff=2735&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2008-11-18T08:50:29Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;&lt;/p&gt;
&lt;table style=&quot;background-color: #fff; color: #202122;&quot; data-mw=&quot;interface&quot;&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-marker&quot; /&gt;
				&lt;col class=&quot;diff-content&quot; /&gt;
				&lt;tr class=&quot;diff-title&quot; lang=&quot;sv&quot;&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;← Äldre version&lt;/td&gt;
				&lt;td colspan=&quot;2&quot; style=&quot;background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;&quot;&gt;Versionen från 18 november 2008 kl. 10.50&lt;/td&gt;
				&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot; id=&quot;mw-diff-left-l6&quot;&gt;Rad 6:&lt;/td&gt;
&lt;td colspan=&quot;2&quot; class=&quot;diff-lineno&quot;&gt;Rad 6:&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;I kupan bryter bina ner [[Sackaros|sackaros]] i nektarn till [[Glukos|glukos]] och [[Fruktos|fruktos]] med hjälp av invertas, ett [[Enzym|enzym]] som finns i binas fodersaftskörtlar. Bina koncentrerar också honungen till en sockerhalt på mellan 78 och 84%. Resten är [[Vatten|vatten]] och mineralämnen.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;I kupan bryter bina ner [[Sackaros|sackaros]] i nektarn till [[Glukos|glukos]] och [[Fruktos|fruktos]] med hjälp av invertas, ett [[Enzym|enzym]] som finns i binas fodersaftskörtlar. Bina koncentrerar också honungen till en sockerhalt på mellan 78 och 84%. Resten är [[Vatten|vatten]] och mineralämnen.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;br&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;−&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Svensk honung har ungefär lika delar [[glukos]] och [[fruktos]] (cirka 35% vardera) varför glukosen kristalliserar ut. [[Sackaros]]halten är cirka 3%. Nektar från vissa blommor som t.ex. acacia, Robinia pseudoacacia, och tupelo, Nyssa sylvatica, innehåller höga fruktoshalter på över 40% och ger därför en honung som håller sig flytande mycket länge.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;td class=&quot;diff-marker&quot; data-marker=&quot;+&quot;&gt;&lt;/td&gt;&lt;td style=&quot;color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;&quot;&gt;&lt;div&gt;Svensk honung har ungefär lika delar [[glukos]] och [[fruktos]] (cirka 35% vardera) varför glukosen kristalliserar ut. [[Sackaros]]halten är cirka 3%. Nektar från vissa blommor som t.ex. acacia, &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&#039;&#039;&lt;/ins&gt;Robinia pseudoacacia&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&#039;&#039;&lt;/ins&gt;, och tupelo, &lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&#039;&#039;&lt;/ins&gt;Nyssa sylvatica&lt;ins style=&quot;font-weight: bold; text-decoration: none;&quot;&gt;&#039;&#039;&lt;/ins&gt;, innehåller höga fruktoshalter på över 40% och ger därför en honung som håller sig flytande mycket länge.&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;</summary>
		<author><name>Andreasmoberg</name></author>
	</entry>
	<entry>
		<id>https://wiki.shbf.se/index.php?title=Honung&amp;diff=2734&amp;oldid=prev</id>
		<title>Andreasmoberg: Ny sida: Det äldsta sötningsmedlet som vi känner till är honung. Grottmålningar från Cro Magnon visar att honung samlades redan 10 000 f.Kr. Från egyptisk kultur finns bevis på att honung an...</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="https://wiki.shbf.se/index.php?title=Honung&amp;diff=2734&amp;oldid=prev"/>
		<updated>2008-11-18T08:49:45Z</updated>

		<summary type="html">&lt;p&gt;Ny sida: Det äldsta sötningsmedlet som vi känner till är honung. Grottmålningar från Cro Magnon visar att honung samlades redan 10 000 f.Kr. Från egyptisk kultur finns bevis på att honung an...&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;b&gt;Ny sida&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;&lt;div&gt;Det äldsta sötningsmedlet som vi känner till är honung. Grottmålningar från Cro Magnon visar att honung samlades redan 10 000 f.Kr. Från egyptisk kultur finns bevis på att honung användes för bakning, mjödtillverkning, konservering och behandling av sår. Honung används även i dag i många huskurer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bin samlar nektar och sockerhaltig dagg som sedan omvandlas till honung.&lt;br /&gt;
Nektarns sammansättning är starkt beroende av vilken växt den kommer från. Växtslaget påverkar också honungens arom och [[Färg|färg]]. Rapshonungen är ljus och mild i smaken, honung som härstammar från flera olika blomarters nektar är aromatisk och gulbrun och ljunghonungen är brun och smakstark. Sockerhalten i nektar är i medeltal 40% (5-70%) och sockerarterna är i huvudsak [[Sackaros|sackaros]], [[Fruktos|fruktos]] och [[Glukos|glukos]].&lt;br /&gt;
 &lt;br /&gt;
I kupan bryter bina ner [[Sackaros|sackaros]] i nektarn till [[Glukos|glukos]] och [[Fruktos|fruktos]] med hjälp av invertas, ett [[Enzym|enzym]] som finns i binas fodersaftskörtlar. Bina koncentrerar också honungen till en sockerhalt på mellan 78 och 84%. Resten är [[Vatten|vatten]] och mineralämnen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Svensk honung har ungefär lika delar [[glukos]] och [[fruktos]] (cirka 35% vardera) varför glukosen kristalliserar ut. [[Sackaros]]halten är cirka 3%. Nektar från vissa blommor som t.ex. acacia, Robinia pseudoacacia, och tupelo, Nyssa sylvatica, innehåller höga fruktoshalter på över 40% och ger därför en honung som håller sig flytande mycket länge.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Andreasmoberg</name></author>
	</entry>
</feed>