Balling, Plato, Brix - Versionshistorik

Fredrik Almgren den 21 februari 2010 kl. 15.08

2010-02-21T15:08:39Z

Fredrik Almgren: flyttade Plato till Balling, Plato, Brix: Sidan handlar om Balling, Plato och Brix - men inte så mkt om Arkimedes :-)

2010-02-21T13:36:03Z

flyttade Plato till Balling, Plato, Brix: Sidan handlar om Balling, Plato och Brix - men inte så mkt om Arkimedes :-)

← Äldre version	Versionen från 21 februari 2010 kl. 14.36
(Ingen skillnad)

Fredrik Almgren: Lade till Brix

2010-02-21T13:34:50Z

Lade till Brix

← Äldre version		Versionen från 21 februari 2010 kl. 14.34
Rad 1:		Rad 1:
	Arkimedes, [[Balling\|Balling]] och ~~Plato~~, tre filosofer?		Arkimedes, [[Balling\|Balling]], Plato och [[Brix\|Brix]], tre filosofer och en till? Vad har möjligen detta att göra i [[BryggarWikin\|BryggarWikin]], forumet för Sveriges vetgiriga [[Hembryggare\|hembryggare]]. Artiklarna bör väl handla om [[Hembryggning\|hembryggning]] eller åtminstone öl och inte om filosofer kan man tycka. Det är riktigt. [[Balling\|Balling]], [[Brix\|Brix]] och Plato var inte några filosofer, men kanske Arkimedes? Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.
	Vad har nu detta att göra i [[BryggarWikin\|BryggarWikin]], forumet för Sveriges vetgiriga [[Hembryggare\|hembryggare]]. Artiklarna bör väl handla om [[Hembryggning\|hembryggning]] eller åtminstone öl, kan man tycka~~? Inte om filosofer~~. Det är ~~helt~~ riktigt. [[Balling\|Balling]] och Plato var inte några filosofer, men kanske Arkimedes? Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.

	[[Hembryggare\|hembryggare]] brukar för det mesta mäta vörtens [[Densitet\|densitet]] med hjälp av en [[Hydrometer\|hydrometer]]. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan (vörten) är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram/liter eller den tyska enheten [[Öchsle\|öchslegrader]]. Öchslegrader är egentligen hur många mer gram vörten väger än [[Vatten\|vatten]] med samma volym.		[[Hembryggare\|hembryggare]] brukar för det mesta mäta vörtens [[Densitet\|densitet]] med hjälp av en [[Hydrometer\|hydrometer]]. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan, vörten eller ölet, är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram per liter eller den tyska enheten [[Öchsle\|öchslegrader]]. Öchslegrader är egentligen hur många mer gram vörten väger än [[Vatten\|vatten]] med samma volym vid kalibreringstemperaturen.

	Om vi för enkelhetens skull kallar den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) för [[SG\|SG]] som är den engelska förkortningen ([[Specific Gravity]]), så får vi ett enkelt förhållade mellan Öchsle grader och [[SG\|SG]].		Om vi för enkelhetens skull kallar den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) för [[SG\|SG]] som är den engelska förkortningen för [[Specific Gravity]], så får vi ett enkelt förhållade mellan Öchsle grader och [[SG\|SG]].

	[[Öchsle]] = [[SG]] - 1000 (om [[SG\|SG]] är gram/liter)		* [[Öchsle]] = [[SG]] - 1000 (om [[SG\|SG]] är gram/liter)

	Förutsättningen för ovanstående ~~stämmer under förutsättning~~ att [[Vatten\|vatten]] väger 1000 gram/liter~~. Vilket~~ det ~~också~~ gör vid ~~fyra ºC~~. Så förutsatt att en [[Hydrometer\|hydrometer]] är kalibrerad vid 4 ºC skulle det stämma. De flesta hydrometrarna är dock kalibrerade vid 20 ºC, vilket gör en ~~liten~~ skillnad då vattnets [[Densitet\|densitet]] då är 998 gram/liter.		Förutsättningen för att ovanstående ska stämma är att [[Vatten\|vatten]] väger 1000 gram/liter, vilket det gör vid 4ºC. Så förutsatt att en [[Hydrometer\|hydrometer]] är kalibrerad vid 4 ºC skulle det stämma. De flesta hydrometrarna är dock kalibrerade vid 20 ºC, vilket gör en viss skillnad då vattnets [[Densitet\|densitet]] då är 998 gram/liter.

	~~Men i~~ många ~~länder mäter man~~ inte den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) på vörten ~~utan man mäter istället~~ viktprocenten [[Socker\|socker]]~~. Det brukar också~~ kallas för [[Vörtstyrka\|vörtstyrka]]. Den som först "kom på" detta var en man vid namn [[Balling\|Balling]]. Hans räknade ut en matematisk formel för förhållandet mellan [[Densiteten\|densiteten]] på vörten och viktprocenten [[Socker\|socker]]. På så sätt kunde man enkelt få fram hur mycket [[Socker\|socker]] som fanns i en [[Vört\|vört]]. Med hjälp av det kan man sedan till exempel lättare räkna ut utbytet av malten.		I många sammanhang mäts inte den specifika vikten, [[Densiteten\|densiteten]], på vörten. Istället mäts viktprocenten av [[Socker\|socker]] vilket ofta kallas för [[Vörtstyrka\|vörtstyrka]].

	[[Balling\|Balling]] ~~hade dock räknat lite~~ [[~~Fel~~\|~~fel~~]] och ~~Plato kom senare att korrigera formeln~~. ~~Nuförtiden~~ så ~~anges alltid vörtstyrkan~~ i ~~Plato grader, ºP eller %~~.		Ballingskalan utvecklades av den tyske kemisten Karl [[Balling\|Balling]]. Den refererar till koncentrationen av lösta ämnen, huvudsakligen [[Sukros\|sukros]], som [[Viktprocent\|viktprocent]] av [[Sukros\|sukros]] vid en [[Temperatur\|temperatur]] av 17,5 °C. [[Balling\|Balling]] tog fram en matematisk formel för förhållandet mellan [[Densiteten\|densiteten]] på vörten och viktprocenten [[Socker\|socker]]. På så sätt kunde det enkelt beräknas hur mycket [[Socker\|socker]] som fanns i en [[Vört\|vört]]. Utgående från denna kunskap kan till exempel utbytet av malten lättare räknas ut.

	En del hydrometrar har en Plato skala istället för en Öchsle eller [[SG\|SG]] skala. De brukar då kallas [[Saccarometer\|saccarometer]], eftersom ~~man tycker~~ att de mäter sockerhalten. ~~Men egentligen mäter man~~ [[Densiteten\|densiteten]] eftersom principen är den samma~~. Nämligen~~ Arkimedes princip~~, d.v.s.~~ tyngden på mätaren trycker undan samma vikt mängd vätska som den väger själv.		Brixskalan skapades ursprungligen då Adolf Ferdinand Wenceslaus [[Brix\|Brix]] beräknade om Ballings skala till en referenstemperatur på 15,5 °C. Brixskalan beräknades därefter om igen och använder numera en referenstemperatur på 20 °C. Även Platoskalan är en förfining av Ballingskalan där 17,5 °C är referenstemperatur.

			[[Brix\|Brix]] kan approximeras som 261.3*(1 - 1/g), med g som specifik denisitet vid 20,0 °C.
			Plato kan approximeras som 260*(1 - 1/g), med g som specifik denisitet vid 17,5 °C.

			Skalorna [[Balling\|Balling]], [[Brix\|Brix]] och Plato används ofta omväxlande då skillnaderna är små.

			* [[Brix\|Brix]] används huvudsakligen för fruktjuice, vinframställning, [[Stärkelse\|stärkelse]] samt sockerindustrin.
			* Plato används huvudsakligen inom bryggning
			* [[Balling\|Balling]] används på äldre mätare samt används inom sydafrikansk vinindustri.

			Nuförtiden anges vanligen vörtstyrkan i grader Plato - ºP eller %.

			En del hydrometrar har en Plato-skala istället för en Öchsle eller [[SG\|SG]] skala. De brukar då kallas [[Saccarometer\|saccarometer]], eftersom det anses att de mäter sockerhalten. Egentligen mäts dock [[Densiteten\|densiteten]] eftersom principen är den samma nämligen Arkimedes princip som innebär att tyngden på mätaren trycker undan samma vikt mängd vätska som den väger själv.

			Det är vanligt att refraktometrar är graderade i [[Brix\|Brix]] då de ofta kommer från tillämpningsområden där [[Brix\|brix]]-skalan används.

	Det amerikanska bryggarinstitutet ASBC har med hjälp av Platos beräkningar tagit fram följande matematiska formel för sambandet mellan [[SG\|SG]] och ºP.		Det amerikanska bryggarinstitutet ASBC har med hjälp av Platos beräkningar tagit fram följande matematiska formel för sambandet mellan [[SG\|SG]] och ºP.
Rad 22:		Rad 36:
	Där [[SG\|SG]] dock mäts i kg/liter.		Där [[SG\|SG]] dock mäts i kg/liter.

	Det kan vara lite bökigt att räkna ut det för hand men om man har tillgång till ett kalkylprogram är det ganska lätt att lägga in det och få en tabell över ~~Värdena~~.		Det kan vara lite bökigt att räkna ut det för hand men om man har tillgång till ett kalkylprogram är det ganska lätt att lägga in det och få en tabell över värdena.

	Nedan finns en tabell med förhållandena som ser ut så här.		Nedan finns en tabell med förhållandena som ser ut så här.

BryggBotten den 13 januari 2010 kl. 23.33

2010-01-13T23:33:00Z

← Äldre version		Versionen från 14 januari 2010 kl. 00.33
Rad 1:		Rad 1:
	Arkimedes, Balling och Plato, tre filosofer?		Arkimedes, [[Balling\|Balling]] och Plato, tre filosofer?
	Vad har nu detta att göra i [[BryggarWikin\|BryggarWikin]], forumet för Sveriges vetgiriga [[Hembryggare\|hembryggare]]. Artiklarna bör väl handla om [[Hembryggning\|hembryggning]] eller åtminstone öl, kan man tycka? Inte om filosofer. Det är helt riktigt. Balling och Plato var inte några filosofer, men kanske Arkimedes? Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.		Vad har nu detta att göra i [[BryggarWikin\|BryggarWikin]], forumet för Sveriges vetgiriga [[Hembryggare\|hembryggare]]. Artiklarna bör väl handla om [[Hembryggning\|hembryggning]] eller åtminstone öl, kan man tycka? Inte om filosofer. Det är helt riktigt. [[Balling\|Balling]] och Plato var inte några filosofer, men kanske Arkimedes? Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.

	[[Hembryggare\|hembryggare]] brukar för det mesta mäta vörtens [[Densitet\|densitet]] med hjälp av en [[Hydrometer\|hydrometer]]. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan (vörten) är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram/liter eller den tyska enheten [[Öchsle\|öchslegrader]]. Öchslegrader är egentligen hur många mer gram vörten väger än [[Vatten\|vatten]] med samma volym.		[[Hembryggare\|hembryggare]] brukar för det mesta mäta vörtens [[Densitet\|densitet]] med hjälp av en [[Hydrometer\|hydrometer]]. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan (vörten) är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram/liter eller den tyska enheten [[Öchsle\|öchslegrader]]. Öchslegrader är egentligen hur många mer gram vörten väger än [[Vatten\|vatten]] med samma volym.
Rad 10:		Rad 10:
	Förutsättningen för ovanstående stämmer under förutsättning att [[Vatten\|vatten]] väger 1000 gram/liter. Vilket det också gör vid fyra ºC. Så förutsatt att en [[Hydrometer\|hydrometer]] är kalibrerad vid 4 ºC skulle det stämma. De flesta hydrometrarna är dock kalibrerade vid 20 ºC, vilket gör en liten skillnad då vattnets [[Densitet\|densitet]] då är 998 gram/liter.		Förutsättningen för ovanstående stämmer under förutsättning att [[Vatten\|vatten]] väger 1000 gram/liter. Vilket det också gör vid fyra ºC. Så förutsatt att en [[Hydrometer\|hydrometer]] är kalibrerad vid 4 ºC skulle det stämma. De flesta hydrometrarna är dock kalibrerade vid 20 ºC, vilket gör en liten skillnad då vattnets [[Densitet\|densitet]] då är 998 gram/liter.

	Men i många länder mäter man inte den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) på vörten utan man mäter istället viktprocenten [[Socker\|socker]]. Det brukar också kallas för vörtstyrka. Den som först "kom på" detta var en man vid namn Balling. Hans räknade ut en matematisk formel för förhållandet mellan [[Densiteten\|densiteten]] på vörten och viktprocenten [[Socker\|socker]]. På så sätt kunde man enkelt få fram hur mycket [[Socker\|socker]] som fanns i en [[Vört\|vört]]. Med hjälp av det kan man sedan till exempel lättare räkna ut utbytet av malten.		Men i många länder mäter man inte den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) på vörten utan man mäter istället viktprocenten [[Socker\|socker]]. Det brukar också kallas för [[Vörtstyrka\|vörtstyrka]]. Den som först "kom på" detta var en man vid namn [[Balling\|Balling]]. Hans räknade ut en matematisk formel för förhållandet mellan [[Densiteten\|densiteten]] på vörten och viktprocenten [[Socker\|socker]]. På så sätt kunde man enkelt få fram hur mycket [[Socker\|socker]] som fanns i en [[Vört\|vört]]. Med hjälp av det kan man sedan till exempel lättare räkna ut utbytet av malten.

	Balling hade dock räknat lite [[Fel\|fel]] och Plato kom senare att korrigera formeln. Nuförtiden så anges alltid vörtstyrkan i Plato grader, ºP eller %.		[[Balling\|Balling]] hade dock räknat lite [[Fel\|fel]] och Plato kom senare att korrigera formeln. Nuförtiden så anges alltid vörtstyrkan i Plato grader, ºP eller %.

	En del hydrometrar har en Plato skala istället för en Öchsle eller [[SG\|SG]] skala. De brukar då kallas [[Saccarometer\|saccarometer]], eftersom man tycker att de mäter sockerhalten. Men egentligen mäter man [[Densiteten\|densiteten]] eftersom principen är den samma. Nämligen Arkimedes princip, d.v.s. tyngden på mätaren trycker undan samma vikt mängd vätska som den väger själv.		En del hydrometrar har en Plato skala istället för en Öchsle eller [[SG\|SG]] skala. De brukar då kallas [[Saccarometer\|saccarometer]], eftersom man tycker att de mäter sockerhalten. Men egentligen mäter man [[Densiteten\|densiteten]] eftersom principen är den samma. Nämligen Arkimedes princip, d.v.s. tyngden på mätaren trycker undan samma vikt mängd vätska som den väger själv.

90.233.147.21 den 15 september 2009 kl. 08.29

2009-09-15T08:29:17Z

← Äldre version		Versionen från 15 september 2009 kl. 09.29
Rad 25:		Rad 25:

	Nedan finns en tabell med förhållandena som ser ut så här.		Nedan finns en tabell med förhållandena som ser ut så här.
	{\| border="1"		{\| class="wikitable" border="1"
	![[SG\|SG]] kg/liter !! Öchsle !! Plato ASBC		![[SG\|SG]] kg/liter !! Öchsle !! Plato ASBC
	\|-		\|-

Kenneth den 20 mars 2009 kl. 07.39

2009-03-20T07:39:54Z

← Äldre version		Versionen från 20 mars 2009 kl. 08.39
Rad 2:		Rad 2:
	Vad har nu detta att göra i [[BryggarWikin\|BryggarWikin]], forumet för Sveriges vetgiriga [[Hembryggare\|hembryggare]]. Artiklarna bör väl handla om [[Hembryggning\|hembryggning]] eller åtminstone öl, kan man tycka? Inte om filosofer. Det är helt riktigt. Balling och Plato var inte några filosofer, men kanske Arkimedes? Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.		Vad har nu detta att göra i [[BryggarWikin\|BryggarWikin]], forumet för Sveriges vetgiriga [[Hembryggare\|hembryggare]]. Artiklarna bör väl handla om [[Hembryggning\|hembryggning]] eller åtminstone öl, kan man tycka? Inte om filosofer. Det är helt riktigt. Balling och Plato var inte några filosofer, men kanske Arkimedes? Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.

	~~Som du kanske vet så brukar~~ [[Hembryggare\|hembryggare]] för det mesta mäta vörtens [[Densitet\|densitet]] med hjälp av en [[Hydrometer\|hydrometer]]. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan (vörten) är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram/liter eller den tyska enheten [[Öchsle\|öchslegrader]]. Öchslegrader är egentligen hur många mer gram vörten väger än [[Vatten\|vatten]] med samma volym.		[[Hembryggare\|hembryggare]] brukar för det mesta mäta vörtens [[Densitet\|densitet]] med hjälp av en [[Hydrometer\|hydrometer]]. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan (vörten) är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram/liter eller den tyska enheten [[Öchsle\|öchslegrader]]. Öchslegrader är egentligen hur många mer gram vörten väger än [[Vatten\|vatten]] med samma volym.

	Om vi för enkelhetens skull kallar den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) för [[SG\|SG]] som är den engelska förkortningen ([[Specific Gravity]]), så får vi ett enkelt förhållade mellan Öchsle grader och [[SG\|SG]].		Om vi för enkelhetens skull kallar den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) för [[SG\|SG]] som är den engelska förkortningen ([[Specific Gravity]]), så får vi ett enkelt förhållade mellan Öchsle grader och [[SG\|SG]].
Rad 10:		Rad 10:
	Förutsättningen för ovanstående stämmer under förutsättning att [[Vatten\|vatten]] väger 1000 gram/liter. Vilket det också gör vid fyra ºC. Så förutsatt att en [[Hydrometer\|hydrometer]] är kalibrerad vid 4 ºC skulle det stämma. De flesta hydrometrarna är dock kalibrerade vid 20 ºC, vilket gör en liten skillnad då vattnets [[Densitet\|densitet]] då är 998 gram/liter.		Förutsättningen för ovanstående stämmer under förutsättning att [[Vatten\|vatten]] väger 1000 gram/liter. Vilket det också gör vid fyra ºC. Så förutsatt att en [[Hydrometer\|hydrometer]] är kalibrerad vid 4 ºC skulle det stämma. De flesta hydrometrarna är dock kalibrerade vid 20 ºC, vilket gör en liten skillnad då vattnets [[Densitet\|densitet]] då är 998 gram/liter.

	Men i många länder så mäter man inte den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) på vörten utan man mäter istället viktprocenten [[Socker\|socker]]. Det brukar också kallas för vörtstyrka. Den som först "kom på" detta var en man vid namn Balling. Hans räknade ut en matematisk formel för förhållandet mellan [[Densiteten\|densiteten]] på vörten och viktprocenten [[Socker\|socker]]. På så sätt kunde man enkelt få fram hur mycket [[Socker\|socker]] som fanns i en [[Vört\|vört]]. Med hjälp av det kan man sedan till exempel lättare räkna ut utbytet av malten.		Men i många länder mäter man inte den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) på vörten utan man mäter istället viktprocenten [[Socker\|socker]]. Det brukar också kallas för vörtstyrka. Den som först "kom på" detta var en man vid namn Balling. Hans räknade ut en matematisk formel för förhållandet mellan [[Densiteten\|densiteten]] på vörten och viktprocenten [[Socker\|socker]]. På så sätt kunde man enkelt få fram hur mycket [[Socker\|socker]] som fanns i en [[Vört\|vört]]. Med hjälp av det kan man sedan till exempel lättare räkna ut utbytet av malten.

	Balling hade dock räknat lite [[Fel\|fel]] och Plato kom senare att korrigera formeln. Nuförtiden så anges alltid vörtstyrkan i Plato grader, ºP eller %.		Balling hade dock räknat lite [[Fel\|fel]] och Plato kom senare att korrigera formeln. Nuförtiden så anges alltid vörtstyrkan i Plato grader, ºP eller %.
Rad 24:		Rad 24:
	Det kan vara lite bökigt att räkna ut det för hand men om man har tillgång till ett kalkylprogram är det ganska lätt att lägga in det och få en tabell över Värdena.		Det kan vara lite bökigt att räkna ut det för hand men om man har tillgång till ett kalkylprogram är det ganska lätt att lägga in det och få en tabell över Värdena.

	~~Jag har tagit fram~~ en tabell med förhållandena som ser ut så här.		Nedan finns en tabell med förhållandena som ser ut så här.
	{\| border="1"		{\| border="1"
	![[SG\|SG]] kg/liter !! Öchsle !! Plato ASBC		![[SG\|SG]] kg/liter !! Öchsle !! Plato ASBC

Fredrik Almgren: Filosofi om öchsle

2009-03-17T22:32:29Z

Filosofi om öchsle

← Äldre version		Versionen från 17 mars 2009 kl. 23.32
Rad 1:		Rad 1:
	Arkimedes, Balling och Plato, tre filosofer?		Arkimedes, Balling och Plato, tre filosofer?
	Vad har nu detta att göra i ~~Hembryggar-Wikin? Forumet~~ för Sveriges vetgiriga [[Hembryggare\|hembryggare]]. Artiklarna bör väl handla om [[Hembryggning\|hembryggning]] eller åtminstone öl, kan man tycka? Inte om filosofer~~? Nej, det~~ är helt riktigt. Balling och Plato var inte några filosofer (men kanske Arkimedes?). Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.		Vad har nu detta att göra i [[BryggarWikin\|BryggarWikin]], forumet för Sveriges vetgiriga [[Hembryggare\|hembryggare]]. Artiklarna bör väl handla om [[Hembryggning\|hembryggning]] eller åtminstone öl, kan man tycka? Inte om filosofer. Det är helt riktigt. Balling och Plato var inte några filosofer, men kanske Arkimedes? Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.

			Som du kanske vet så brukar [[Hembryggare\|hembryggare]] för det mesta mäta vörtens [[Densitet\|densitet]] med hjälp av en [[Hydrometer\|hydrometer]]. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan (vörten) är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram/liter eller den tyska enheten [[Öchsle\|öchslegrader]]. Öchslegrader är egentligen hur många mer gram vörten väger än [[Vatten\|vatten]] med samma volym.

	Som du kanske vet så brukar vi [[Hembryggare\|hembryggare]] för det mesta mäta vörtens [[Densitet\|densitet]] med hjälp av en [[Hydrometer\|hydrometer]]. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan (vörten) är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram/liter eller den tyska enheten [[Öchsle]] grader. Öchsle grader är egentligen hur många mer gram vörten väger än [[Vatten\|vatten]] med samma volym.
	Om vi för enkelhetens skull kallar den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) för [[SG\|SG]] som är den engelska förkortningen ([[Specific Gravity]]), så får vi ett enkelt förhållade mellan Öchsle grader och [[SG\|SG]].		Om vi för enkelhetens skull kallar den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) för [[SG\|SG]] som är den engelska förkortningen ([[Specific Gravity]]), så får vi ett enkelt förhållade mellan Öchsle grader och [[SG\|SG]].

	[[Öchsle]] = [[SG]] - 1000 (om [[SG\|SG]] är gram/liter)		[[Öchsle]] = [[SG]] - 1000 (om [[SG\|SG]] är gram/liter)

	Förutsättningen för ovanstående stämmer under förutsättning att [[Vatten\|vatten]] väger 1000 gram/liter. Vilket det också gör vid fyra ºC.		Förutsättningen för ovanstående stämmer under förutsättning att [[Vatten\|vatten]] väger 1000 gram/liter. Vilket det också gör vid fyra ºC. Så förutsatt att en [[Hydrometer\|hydrometer]] är kalibrerad vid 4 ºC skulle det stämma. De flesta hydrometrarna är dock kalibrerade vid 20 ºC, vilket gör en liten skillnad då vattnets [[Densitet\|densitet]] då är 998 gram/liter.

	Men i många länder så mäter man inte den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) på vörten utan man mäter istället viktprocenten [[Socker\|socker]]. Det brukar också kallas för vörtstyrka. Den som först "kom på" detta var en man vid namn Balling. Hans räknade ut en matematisk formel för förhållandet mellan [[Densiteten\|densiteten]] på vörten och viktprocenten [[Socker\|socker]]. På så sätt kunde man enkelt få fram hur mycket [[Socker\|socker]] som fanns i en [[Vört\|vört]]. Med hjälp av det kan man sedan till exempel lättare räkna ut utbytet av malten.		Men i många länder så mäter man inte den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) på vörten utan man mäter istället viktprocenten [[Socker\|socker]]. Det brukar också kallas för vörtstyrka. Den som först "kom på" detta var en man vid namn Balling. Hans räknade ut en matematisk formel för förhållandet mellan [[Densiteten\|densiteten]] på vörten och viktprocenten [[Socker\|socker]]. På så sätt kunde man enkelt få fram hur mycket [[Socker\|socker]] som fanns i en [[Vört\|vört]]. Med hjälp av det kan man sedan till exempel lättare räkna ut utbytet av malten.

80.216.168.155 den 4 januari 2008 kl. 19.03

2008-01-04T19:03:13Z

← Äldre version		Versionen från 4 januari 2008 kl. 20.03
Rad 1:		Rad 1:
	Arkimedes, Balling och Plato, tre filosofer?		Arkimedes, Balling och Plato, tre filosofer?
	Vad har nu detta att göra i Hembryggar-Wikin? Forumet för Sveriges vetgiriga hembryggare. Artiklarna bör väl handla om hembryggning eller åtminstone öl, kan man tycka? Inte om filosofer? Nej, det är helt riktigt. Balling och Plato var inte några filosofer (men kanske Arkimedes?). Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.		Vad har nu detta att göra i Hembryggar-Wikin? Forumet för Sveriges vetgiriga [[Hembryggare\|hembryggare]]. Artiklarna bör väl handla om [[Hembryggning\|hembryggning]] eller åtminstone öl, kan man tycka? Inte om filosofer? Nej, det är helt riktigt. Balling och Plato var inte några filosofer (men kanske Arkimedes?). Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.

	Som du kanske vet så brukar vi hembryggare för det mesta mäta vörtens densitet med hjälp av en hydrometer. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan (vörten) är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram/liter eller den tyska enheten [[Öchsle]] grader. Öchsle grader är egentligen hur många mer gram vörten väger än vatten med samma volym.		Som du kanske vet så brukar vi [[Hembryggare\|hembryggare]] för det mesta mäta vörtens [[Densitet\|densitet]] med hjälp av en [[Hydrometer\|hydrometer]]. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan (vörten) är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram/liter eller den tyska enheten [[Öchsle]] grader. Öchsle grader är egentligen hur många mer gram vörten väger än [[Vatten\|vatten]] med samma volym.
	Om vi för enkelhetens skull kallar den specifika vikten (densiteten) för SG som är den engelska förkortningen ([[Specific Gravity]]), så får vi ett enkelt förhållade mellan Öchsle grader och SG.		Om vi för enkelhetens skull kallar den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) för [[SG\|SG]] som är den engelska förkortningen ([[Specific Gravity]]), så får vi ett enkelt förhållade mellan Öchsle grader och [[SG\|SG]].

	[[Öchsle]] = [[SG]] - 1000 (om SG är gram/liter)		[[Öchsle]] = [[SG]] - 1000 (om [[SG\|SG]] är gram/liter)

	Förutsättningen för ovanstående stämmer under förutsättning att vatten väger 1000 gram/liter. Vilket det också gör vid fyra ºC.		Förutsättningen för ovanstående stämmer under förutsättning att [[Vatten\|vatten]] väger 1000 gram/liter. Vilket det också gör vid fyra ºC.

	Men i många länder så mäter man inte den specifika vikten (densiteten) på vörten utan man mäter istället viktprocenten socker. Det brukar också kallas för vörtstyrka. Den som först "kom på" detta var en man vid namn Balling. Hans räknade ut en matematisk formel för förhållandet mellan densiteten på vörten och viktprocenten socker. På så sätt kunde man enkelt få fram hur mycket socker som fanns i en vört. Med hjälp av det kan man sedan till exempel lättare räkna ut utbytet av malten.		Men i många länder så mäter man inte den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) på vörten utan man mäter istället viktprocenten [[Socker\|socker]]. Det brukar också kallas för vörtstyrka. Den som först "kom på" detta var en man vid namn Balling. Hans räknade ut en matematisk formel för förhållandet mellan [[Densiteten\|densiteten]] på vörten och viktprocenten [[Socker\|socker]]. På så sätt kunde man enkelt få fram hur mycket [[Socker\|socker]] som fanns i en [[Vört\|vört]]. Med hjälp av det kan man sedan till exempel lättare räkna ut utbytet av malten.

	Balling hade dock räknat lite fel och Plato kom senare att korrigera formeln. Nuförtiden så anges alltid vörtstyrkan i Plato grader, ºP eller %.		Balling hade dock räknat lite [[Fel\|fel]] och Plato kom senare att korrigera formeln. Nuförtiden så anges alltid vörtstyrkan i Plato grader, ºP eller %.

	En del hydrometrar har en Plato skala istället för en Öchsle eller SG skala. De brukar då kallas saccarometer, eftersom man tycker att de mäter sockerhalten. Men egentligen mäter man densiteten eftersom principen är den samma. Nämligen Arkimedes princip, d.v.s. tyngden på mätaren trycker undan samma vikt mängd vätska som den väger själv.		En del hydrometrar har en Plato skala istället för en Öchsle eller [[SG\|SG]] skala. De brukar då kallas [[Saccarometer\|saccarometer]], eftersom man tycker att de mäter sockerhalten. Men egentligen mäter man [[Densiteten\|densiteten]] eftersom principen är den samma. Nämligen Arkimedes princip, d.v.s. tyngden på mätaren trycker undan samma vikt mängd vätska som den väger själv.

	Det amerikanska bryggarinstitutet ASBC har med hjälp av Platos beräkningar tagit fram följande matematiska formel för sambandet mellan SG och ºP.		Det amerikanska bryggarinstitutet ASBC har med hjälp av Platos beräkningar tagit fram följande matematiska formel för sambandet mellan [[SG\|SG]] och ºP.

	ºP = -616,868 + 1111,14(SG) -630,272(SG)^2 + 135,997*(SG)^3		ºP = -616,868 + 1111,14([[SG\|SG]]) -630,272([[SG\|SG]])^2 + 135,997*([[SG\|SG]])^3

	Där SG dock mäts i kg/liter.		Där [[SG\|SG]] dock mäts i kg/liter.

	Det kan vara lite bökigt att räkna ut det för hand men om man har tillgång till ett kalkylprogram är det ganska lätt att lägga in det och få en tabell över Värdena.		Det kan vara lite bökigt att räkna ut det för hand men om man har tillgång till ett kalkylprogram är det ganska lätt att lägga in det och få en tabell över Värdena.

	Jag har tagit fram en tabell med förhållandena som ser ut så här.		Jag har tagit fram en tabell med förhållandena som ser ut så här.
	{\|		{\| border="1"
	!SG kg/liter !! Öchsle !! Plato ASBC		![[SG\|SG]] kg/liter !! Öchsle !! Plato ASBC
	\|-		\|-
	\|1,004		\|1,004
Rad 131:		Rad 131:
	Som man ser så kan man om man är lite lat räkna med att förhållandet mellan Öchsle grader och Plato grader är 4:1 dvs att fyra Öchsle grader motsvarar en ºP.		Som man ser så kan man om man är lite lat räkna med att förhållandet mellan Öchsle grader och Plato grader är 4:1 dvs att fyra Öchsle grader motsvarar en ºP.

	Varför ska man då bry sig om Plato grader? Jo, om man vill mäta noggrannare på till exempel förjäsningsgraden på ölet eller utbytet av malten så får man något andra värden, och mer korrekta, än om man räknar med SG eller Öchsle. I många bryggböcker finns också Plato angivet så det kan vara bra att känna till!		Varför ska man då bry sig om Plato grader? Jo, om man vill mäta noggrannare på till exempel förjäsningsgraden på ölet eller utbytet av malten så får man något andra värden, och mer korrekta, än om man räknar med [[SG\|SG]] eller Öchsle. I många bryggböcker finns också Plato angivet så det kan vara bra att känna till!

	Kenneth Johansson		Kenneth Johansson

213.89.57.17 den 25 augusti 2007 kl. 10.01

2007-08-25T10:01:39Z

← Äldre version		Versionen från 25 augusti 2007 kl. 11.01
Rad 2:		Rad 2:
	Vad har nu detta att göra i Hembryggar-Wikin? Forumet för Sveriges vetgiriga hembryggare. Artiklarna bör väl handla om hembryggning eller åtminstone öl, kan man tycka? Inte om filosofer? Nej, det är helt riktigt. Balling och Plato var inte några filosofer (men kanske Arkimedes?). Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.		Vad har nu detta att göra i Hembryggar-Wikin? Forumet för Sveriges vetgiriga hembryggare. Artiklarna bör väl handla om hembryggning eller åtminstone öl, kan man tycka? Inte om filosofer? Nej, det är helt riktigt. Balling och Plato var inte några filosofer (men kanske Arkimedes?). Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.

	Som du kanske vet så brukar vi hembryggare för det mesta mäta vörtens densitet med hjälp av en hydrometer. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan (vörten) är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram/liter eller den tyska enheten Öchsle grader. ~~Öschle~~ grader är egentligen hur många mer gram vörten väger än vatten med samma volym.		Som du kanske vet så brukar vi hembryggare för det mesta mäta vörtens densitet med hjälp av en hydrometer. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan (vörten) är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram/liter eller den tyska enheten [[Öchsle]] grader. Öchsle grader är egentligen hur många mer gram vörten väger än vatten med samma volym.
	Om vi för enkelhetens skull kallar den specifika vikten (densiteten) för SG som är den engelska förkortningen ([[Specific Gravity]]), så får vi ett enkelt förhållade mellan Öchsle grader och SG.		Om vi för enkelhetens skull kallar den specifika vikten (densiteten) för SG som är den engelska förkortningen ([[Specific Gravity]]), så får vi ett enkelt förhållade mellan Öchsle grader och SG.

	[[~~Öschle~~]] = [[SG]] - 1000 (om SG är gram/liter)		[[Öchsle]] = [[SG]] - 1000 (om SG är gram/liter)

	Förutsättningen för ovanstående stämmer under förutsättning att vatten väger 1000 gram/liter. Vilket det också gör vid fyra ºC.		Förutsättningen för ovanstående stämmer under förutsättning att vatten väger 1000 gram/liter. Vilket det också gör vid fyra ºC.
Rad 129:		Rad 129:


	Som man ser så kan man om man är lite lat räkna med att förhållandet mellan Öchsle grader och Plato grader är 4:1 dvs att fyra ~~Öschle~~ grader motsvarar en ºP.		Som man ser så kan man om man är lite lat räkna med att förhållandet mellan Öchsle grader och Plato grader är 4:1 dvs att fyra Öchsle grader motsvarar en ºP.

	Varför ska man då bry sig om Plato grader? Jo, om man vill mäta noggrannare på till exempel förjäsningsgraden på ölet eller utbytet av malten så får man något andra värden, och mer korrekta, än om man räknar med SG eller Öchsle. I många bryggböcker finns också Plato angivet så det kan vara bra att känna till!		Varför ska man då bry sig om Plato grader? Jo, om man vill mäta noggrannare på till exempel förjäsningsgraden på ölet eller utbytet av malten så får man något andra värden, och mer korrekta, än om man räknar med SG eller Öchsle. I många bryggböcker finns också Plato angivet så det kan vara bra att känna till!

	Kenneth Johansson		Kenneth Johansson

Kenneth den 22 augusti 2007 kl. 18.29

2007-08-22T18:29:47Z

← Äldre version		Versionen från 22 augusti 2007 kl. 19.29
Rad 3:		Rad 3:

	Som du kanske vet så brukar vi hembryggare för det mesta mäta vörtens densitet med hjälp av en hydrometer. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan (vörten) är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram/liter eller den tyska enheten Öchsle grader. Öschle grader är egentligen hur många mer gram vörten väger än vatten med samma volym.		Som du kanske vet så brukar vi hembryggare för det mesta mäta vörtens densitet med hjälp av en hydrometer. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan (vörten) är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram/liter eller den tyska enheten Öchsle grader. Öschle grader är egentligen hur många mer gram vörten väger än vatten med samma volym.
	Om vi för enkelhetens skull kallar den specifika vikten (densiteten) för SG som är den engelska förkortningen (Specific Gravity), så får vi ett enkelt förhållade mellan Öchsle grader och SG.		Om vi för enkelhetens skull kallar den specifika vikten (densiteten) för SG som är den engelska förkortningen ([[Specific Gravity]]), så får vi ett enkelt förhållade mellan Öchsle grader och SG.

	Öschle = SG - 1000 (om SG är gram/liter)		[[Öschle]] = [[SG]] - 1000 (om SG är gram/liter)

	Förutsättningen för ovanstående stämmer under förutsättning att vatten väger 1000 gram/liter. Vilket det också gör vid fyra ºC.		Förutsättningen för ovanstående stämmer under förutsättning att vatten väger 1000 gram/liter. Vilket det också gör vid fyra ºC.

← Äldre version		Versionen från 21 februari 2010 kl. 14.34
Rad 1:		Rad 1:
	Arkimedes, [[Balling\|Balling]] och ~~Plato~~, tre filosofer?		Arkimedes, [[Balling\|Balling]], Plato och [[Brix\|Brix]], tre filosofer och en till? Vad har möjligen detta att göra i [[BryggarWikin\|BryggarWikin]], forumet för Sveriges vetgiriga [[Hembryggare\|hembryggare]]. Artiklarna bör väl handla om [[Hembryggning\|hembryggning]] eller åtminstone öl och inte om filosofer kan man tycka. Det är riktigt. [[Balling\|Balling]], [[Brix\|Brix]] och Plato var inte några filosofer, men kanske Arkimedes? Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.
	Vad har nu detta att göra i [[BryggarWikin\|BryggarWikin]], forumet för Sveriges vetgiriga [[Hembryggare\|hembryggare]]. Artiklarna bör väl handla om [[Hembryggning\|hembryggning]] eller åtminstone öl, kan man tycka~~? Inte om filosofer~~. Det är ~~helt~~ riktigt. [[Balling\|Balling]] och Plato var inte några filosofer, men kanske Arkimedes? Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.

	[[Hembryggare\|hembryggare]] brukar för det mesta mäta vörtens [[Densitet\|densitet]] med hjälp av en [[Hydrometer\|hydrometer]]. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan (vörten) är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram/liter eller den tyska enheten [[Öchsle\|öchslegrader]]. Öchslegrader är egentligen hur många mer gram vörten väger än [[Vatten\|vatten]] med samma volym.		[[Hembryggare\|hembryggare]] brukar för det mesta mäta vörtens [[Densitet\|densitet]] med hjälp av en [[Hydrometer\|hydrometer]]. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan, vörten eller ölet, är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram per liter eller den tyska enheten [[Öchsle\|öchslegrader]]. Öchslegrader är egentligen hur många mer gram vörten väger än [[Vatten\|vatten]] med samma volym vid kalibreringstemperaturen.

	Om vi för enkelhetens skull kallar den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) för [[SG\|SG]] som är den engelska förkortningen ([[Specific Gravity]]), så får vi ett enkelt förhållade mellan Öchsle grader och [[SG\|SG]].		Om vi för enkelhetens skull kallar den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) för [[SG\|SG]] som är den engelska förkortningen för [[Specific Gravity]], så får vi ett enkelt förhållade mellan Öchsle grader och [[SG\|SG]].

	[[Öchsle]] = [[SG]] - 1000 (om [[SG\|SG]] är gram/liter)		* [[Öchsle]] = [[SG]] - 1000 (om [[SG\|SG]] är gram/liter)

	Förutsättningen för ovanstående ~~stämmer under förutsättning~~ att [[Vatten\|vatten]] väger 1000 gram/liter~~. Vilket~~ det ~~också~~ gör vid ~~fyra ºC~~. Så förutsatt att en [[Hydrometer\|hydrometer]] är kalibrerad vid 4 ºC skulle det stämma. De flesta hydrometrarna är dock kalibrerade vid 20 ºC, vilket gör en ~~liten~~ skillnad då vattnets [[Densitet\|densitet]] då är 998 gram/liter.		Förutsättningen för att ovanstående ska stämma är att [[Vatten\|vatten]] väger 1000 gram/liter, vilket det gör vid 4ºC. Så förutsatt att en [[Hydrometer\|hydrometer]] är kalibrerad vid 4 ºC skulle det stämma. De flesta hydrometrarna är dock kalibrerade vid 20 ºC, vilket gör en viss skillnad då vattnets [[Densitet\|densitet]] då är 998 gram/liter.

	~~Men i~~ många ~~länder mäter man~~ inte den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) på vörten ~~utan man mäter istället~~ viktprocenten [[Socker\|socker]]~~. Det brukar också~~ kallas för [[Vörtstyrka\|vörtstyrka]]. Den som först "kom på" detta var en man vid namn [[Balling\|Balling]]. Hans räknade ut en matematisk formel för förhållandet mellan [[Densiteten\|densiteten]] på vörten och viktprocenten [[Socker\|socker]]. På så sätt kunde man enkelt få fram hur mycket [[Socker\|socker]] som fanns i en [[Vört\|vört]]. Med hjälp av det kan man sedan till exempel lättare räkna ut utbytet av malten.		I många sammanhang mäts inte den specifika vikten, [[Densiteten\|densiteten]], på vörten. Istället mäts viktprocenten av [[Socker\|socker]] vilket ofta kallas för [[Vörtstyrka\|vörtstyrka]].

	[[Balling\|Balling]] ~~hade dock räknat lite~~ [[~~Fel~~\|~~fel~~]] och ~~Plato kom senare att korrigera formeln~~. ~~Nuförtiden~~ så ~~anges alltid vörtstyrkan~~ i ~~Plato grader, ºP eller %~~.		Ballingskalan utvecklades av den tyske kemisten Karl [[Balling\|Balling]]. Den refererar till koncentrationen av lösta ämnen, huvudsakligen [[Sukros\|sukros]], som [[Viktprocent\|viktprocent]] av [[Sukros\|sukros]] vid en [[Temperatur\|temperatur]] av 17,5 °C. [[Balling\|Balling]] tog fram en matematisk formel för förhållandet mellan [[Densiteten\|densiteten]] på vörten och viktprocenten [[Socker\|socker]]. På så sätt kunde det enkelt beräknas hur mycket [[Socker\|socker]] som fanns i en [[Vört\|vört]]. Utgående från denna kunskap kan till exempel utbytet av malten lättare räknas ut.

	En del hydrometrar har en Plato skala istället för en Öchsle eller [[SG\|SG]] skala. De brukar då kallas [[Saccarometer\|saccarometer]], eftersom ~~man tycker~~ att de mäter sockerhalten. ~~Men egentligen mäter man~~ [[Densiteten\|densiteten]] eftersom principen är den samma~~. Nämligen~~ Arkimedes princip~~, d.v.s.~~ tyngden på mätaren trycker undan samma vikt mängd vätska som den väger själv.		Brixskalan skapades ursprungligen då Adolf Ferdinand Wenceslaus [[Brix\|Brix]] beräknade om Ballings skala till en referenstemperatur på 15,5 °C. Brixskalan beräknades därefter om igen och använder numera en referenstemperatur på 20 °C. Även Platoskalan är en förfining av Ballingskalan där 17,5 °C är referenstemperatur.

			[[Brix\|Brix]] kan approximeras som 261.3*(1 - 1/g), med g som specifik denisitet vid 20,0 °C.
			Plato kan approximeras som 260*(1 - 1/g), med g som specifik denisitet vid 17,5 °C.

			Skalorna [[Balling\|Balling]], [[Brix\|Brix]] och Plato används ofta omväxlande då skillnaderna är små.

			* [[Brix\|Brix]] används huvudsakligen för fruktjuice, vinframställning, [[Stärkelse\|stärkelse]] samt sockerindustrin.
			* Plato används huvudsakligen inom bryggning
			* [[Balling\|Balling]] används på äldre mätare samt används inom sydafrikansk vinindustri.

			Nuförtiden anges vanligen vörtstyrkan i grader Plato - ºP eller %.

			En del hydrometrar har en Plato-skala istället för en Öchsle eller [[SG\|SG]] skala. De brukar då kallas [[Saccarometer\|saccarometer]], eftersom det anses att de mäter sockerhalten. Egentligen mäts dock [[Densiteten\|densiteten]] eftersom principen är den samma nämligen Arkimedes princip som innebär att tyngden på mätaren trycker undan samma vikt mängd vätska som den väger själv.

			Det är vanligt att refraktometrar är graderade i [[Brix\|Brix]] då de ofta kommer från tillämpningsområden där [[Brix\|brix]]-skalan används.

	Det amerikanska bryggarinstitutet ASBC har med hjälp av Platos beräkningar tagit fram följande matematiska formel för sambandet mellan [[SG\|SG]] och ºP.		Det amerikanska bryggarinstitutet ASBC har med hjälp av Platos beräkningar tagit fram följande matematiska formel för sambandet mellan [[SG\|SG]] och ºP.
Rad 22:		Rad 36:
	Där [[SG\|SG]] dock mäts i kg/liter.		Där [[SG\|SG]] dock mäts i kg/liter.

	Det kan vara lite bökigt att räkna ut det för hand men om man har tillgång till ett kalkylprogram är det ganska lätt att lägga in det och få en tabell över ~~Värdena~~.		Det kan vara lite bökigt att räkna ut det för hand men om man har tillgång till ett kalkylprogram är det ganska lätt att lägga in det och få en tabell över värdena.

	Nedan finns en tabell med förhållandena som ser ut så här.		Nedan finns en tabell med förhållandena som ser ut så här.

← Äldre version		Versionen från 14 januari 2010 kl. 00.33
Rad 1:		Rad 1:
	Arkimedes, Balling och Plato, tre filosofer?		Arkimedes, [[Balling\|Balling]] och Plato, tre filosofer?
	Vad har nu detta att göra i [[BryggarWikin\|BryggarWikin]], forumet för Sveriges vetgiriga [[Hembryggare\|hembryggare]]. Artiklarna bör väl handla om [[Hembryggning\|hembryggning]] eller åtminstone öl, kan man tycka? Inte om filosofer. Det är helt riktigt. Balling och Plato var inte några filosofer, men kanske Arkimedes? Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.		Vad har nu detta att göra i [[BryggarWikin\|BryggarWikin]], forumet för Sveriges vetgiriga [[Hembryggare\|hembryggare]]. Artiklarna bör väl handla om [[Hembryggning\|hembryggning]] eller åtminstone öl, kan man tycka? Inte om filosofer. Det är helt riktigt. [[Balling\|Balling]] och Plato var inte några filosofer, men kanske Arkimedes? Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.

	[[Hembryggare\|hembryggare]] brukar för det mesta mäta vörtens [[Densitet\|densitet]] med hjälp av en [[Hydrometer\|hydrometer]]. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan (vörten) är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram/liter eller den tyska enheten [[Öchsle\|öchslegrader]]. Öchslegrader är egentligen hur många mer gram vörten väger än [[Vatten\|vatten]] med samma volym.		[[Hembryggare\|hembryggare]] brukar för det mesta mäta vörtens [[Densitet\|densitet]] med hjälp av en [[Hydrometer\|hydrometer]]. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan (vörten) är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram/liter eller den tyska enheten [[Öchsle\|öchslegrader]]. Öchslegrader är egentligen hur många mer gram vörten väger än [[Vatten\|vatten]] med samma volym.
Rad 10:		Rad 10:
	Förutsättningen för ovanstående stämmer under förutsättning att [[Vatten\|vatten]] väger 1000 gram/liter. Vilket det också gör vid fyra ºC. Så förutsatt att en [[Hydrometer\|hydrometer]] är kalibrerad vid 4 ºC skulle det stämma. De flesta hydrometrarna är dock kalibrerade vid 20 ºC, vilket gör en liten skillnad då vattnets [[Densitet\|densitet]] då är 998 gram/liter.		Förutsättningen för ovanstående stämmer under förutsättning att [[Vatten\|vatten]] väger 1000 gram/liter. Vilket det också gör vid fyra ºC. Så förutsatt att en [[Hydrometer\|hydrometer]] är kalibrerad vid 4 ºC skulle det stämma. De flesta hydrometrarna är dock kalibrerade vid 20 ºC, vilket gör en liten skillnad då vattnets [[Densitet\|densitet]] då är 998 gram/liter.

	Men i många länder mäter man inte den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) på vörten utan man mäter istället viktprocenten [[Socker\|socker]]. Det brukar också kallas för vörtstyrka. Den som först "kom på" detta var en man vid namn Balling. Hans räknade ut en matematisk formel för förhållandet mellan [[Densiteten\|densiteten]] på vörten och viktprocenten [[Socker\|socker]]. På så sätt kunde man enkelt få fram hur mycket [[Socker\|socker]] som fanns i en [[Vört\|vört]]. Med hjälp av det kan man sedan till exempel lättare räkna ut utbytet av malten.		Men i många länder mäter man inte den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) på vörten utan man mäter istället viktprocenten [[Socker\|socker]]. Det brukar också kallas för [[Vörtstyrka\|vörtstyrka]]. Den som först "kom på" detta var en man vid namn [[Balling\|Balling]]. Hans räknade ut en matematisk formel för förhållandet mellan [[Densiteten\|densiteten]] på vörten och viktprocenten [[Socker\|socker]]. På så sätt kunde man enkelt få fram hur mycket [[Socker\|socker]] som fanns i en [[Vört\|vört]]. Med hjälp av det kan man sedan till exempel lättare räkna ut utbytet av malten.

	Balling hade dock räknat lite [[Fel\|fel]] och Plato kom senare att korrigera formeln. Nuförtiden så anges alltid vörtstyrkan i Plato grader, ºP eller %.		[[Balling\|Balling]] hade dock räknat lite [[Fel\|fel]] och Plato kom senare att korrigera formeln. Nuförtiden så anges alltid vörtstyrkan i Plato grader, ºP eller %.

	En del hydrometrar har en Plato skala istället för en Öchsle eller [[SG\|SG]] skala. De brukar då kallas [[Saccarometer\|saccarometer]], eftersom man tycker att de mäter sockerhalten. Men egentligen mäter man [[Densiteten\|densiteten]] eftersom principen är den samma. Nämligen Arkimedes princip, d.v.s. tyngden på mätaren trycker undan samma vikt mängd vätska som den väger själv.		En del hydrometrar har en Plato skala istället för en Öchsle eller [[SG\|SG]] skala. De brukar då kallas [[Saccarometer\|saccarometer]], eftersom man tycker att de mäter sockerhalten. Men egentligen mäter man [[Densiteten\|densiteten]] eftersom principen är den samma. Nämligen Arkimedes princip, d.v.s. tyngden på mätaren trycker undan samma vikt mängd vätska som den väger själv.

← Äldre version		Versionen från 20 mars 2009 kl. 08.39
Rad 2:		Rad 2:
	Vad har nu detta att göra i [[BryggarWikin\|BryggarWikin]], forumet för Sveriges vetgiriga [[Hembryggare\|hembryggare]]. Artiklarna bör väl handla om [[Hembryggning\|hembryggning]] eller åtminstone öl, kan man tycka? Inte om filosofer. Det är helt riktigt. Balling och Plato var inte några filosofer, men kanske Arkimedes? Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.		Vad har nu detta att göra i [[BryggarWikin\|BryggarWikin]], forumet för Sveriges vetgiriga [[Hembryggare\|hembryggare]]. Artiklarna bör väl handla om [[Hembryggning\|hembryggning]] eller åtminstone öl, kan man tycka? Inte om filosofer. Det är helt riktigt. Balling och Plato var inte några filosofer, men kanske Arkimedes? Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.

	~~Som du kanske vet så brukar~~ [[Hembryggare\|hembryggare]] för det mesta mäta vörtens [[Densitet\|densitet]] med hjälp av en [[Hydrometer\|hydrometer]]. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan (vörten) är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram/liter eller den tyska enheten [[Öchsle\|öchslegrader]]. Öchslegrader är egentligen hur många mer gram vörten väger än [[Vatten\|vatten]] med samma volym.		[[Hembryggare\|hembryggare]] brukar för det mesta mäta vörtens [[Densitet\|densitet]] med hjälp av en [[Hydrometer\|hydrometer]]. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan (vörten) är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram/liter eller den tyska enheten [[Öchsle\|öchslegrader]]. Öchslegrader är egentligen hur många mer gram vörten väger än [[Vatten\|vatten]] med samma volym.

	Om vi för enkelhetens skull kallar den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) för [[SG\|SG]] som är den engelska förkortningen ([[Specific Gravity]]), så får vi ett enkelt förhållade mellan Öchsle grader och [[SG\|SG]].		Om vi för enkelhetens skull kallar den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) för [[SG\|SG]] som är den engelska förkortningen ([[Specific Gravity]]), så får vi ett enkelt förhållade mellan Öchsle grader och [[SG\|SG]].
Rad 10:		Rad 10:
	Förutsättningen för ovanstående stämmer under förutsättning att [[Vatten\|vatten]] väger 1000 gram/liter. Vilket det också gör vid fyra ºC. Så förutsatt att en [[Hydrometer\|hydrometer]] är kalibrerad vid 4 ºC skulle det stämma. De flesta hydrometrarna är dock kalibrerade vid 20 ºC, vilket gör en liten skillnad då vattnets [[Densitet\|densitet]] då är 998 gram/liter.		Förutsättningen för ovanstående stämmer under förutsättning att [[Vatten\|vatten]] väger 1000 gram/liter. Vilket det också gör vid fyra ºC. Så förutsatt att en [[Hydrometer\|hydrometer]] är kalibrerad vid 4 ºC skulle det stämma. De flesta hydrometrarna är dock kalibrerade vid 20 ºC, vilket gör en liten skillnad då vattnets [[Densitet\|densitet]] då är 998 gram/liter.

	Men i många länder så mäter man inte den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) på vörten utan man mäter istället viktprocenten [[Socker\|socker]]. Det brukar också kallas för vörtstyrka. Den som först "kom på" detta var en man vid namn Balling. Hans räknade ut en matematisk formel för förhållandet mellan [[Densiteten\|densiteten]] på vörten och viktprocenten [[Socker\|socker]]. På så sätt kunde man enkelt få fram hur mycket [[Socker\|socker]] som fanns i en [[Vört\|vört]]. Med hjälp av det kan man sedan till exempel lättare räkna ut utbytet av malten.		Men i många länder mäter man inte den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) på vörten utan man mäter istället viktprocenten [[Socker\|socker]]. Det brukar också kallas för vörtstyrka. Den som först "kom på" detta var en man vid namn Balling. Hans räknade ut en matematisk formel för förhållandet mellan [[Densiteten\|densiteten]] på vörten och viktprocenten [[Socker\|socker]]. På så sätt kunde man enkelt få fram hur mycket [[Socker\|socker]] som fanns i en [[Vört\|vört]]. Med hjälp av det kan man sedan till exempel lättare räkna ut utbytet av malten.

	Balling hade dock räknat lite [[Fel\|fel]] och Plato kom senare att korrigera formeln. Nuförtiden så anges alltid vörtstyrkan i Plato grader, ºP eller %.		Balling hade dock räknat lite [[Fel\|fel]] och Plato kom senare att korrigera formeln. Nuförtiden så anges alltid vörtstyrkan i Plato grader, ºP eller %.
Rad 24:		Rad 24:
	Det kan vara lite bökigt att räkna ut det för hand men om man har tillgång till ett kalkylprogram är det ganska lätt att lägga in det och få en tabell över Värdena.		Det kan vara lite bökigt att räkna ut det för hand men om man har tillgång till ett kalkylprogram är det ganska lätt att lägga in det och få en tabell över Värdena.

	~~Jag har tagit fram~~ en tabell med förhållandena som ser ut så här.		Nedan finns en tabell med förhållandena som ser ut så här.
	{\| border="1"		{\| border="1"
	![[SG\|SG]] kg/liter !! Öchsle !! Plato ASBC		![[SG\|SG]] kg/liter !! Öchsle !! Plato ASBC

← Äldre version		Versionen från 17 mars 2009 kl. 23.32
Rad 1:		Rad 1:
	Arkimedes, Balling och Plato, tre filosofer?		Arkimedes, Balling och Plato, tre filosofer?
	Vad har nu detta att göra i ~~Hembryggar-Wikin? Forumet~~ för Sveriges vetgiriga [[Hembryggare\|hembryggare]]. Artiklarna bör väl handla om [[Hembryggning\|hembryggning]] eller åtminstone öl, kan man tycka? Inte om filosofer~~? Nej, det~~ är helt riktigt. Balling och Plato var inte några filosofer (men kanske Arkimedes?). Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.		Vad har nu detta att göra i [[BryggarWikin\|BryggarWikin]], forumet för Sveriges vetgiriga [[Hembryggare\|hembryggare]]. Artiklarna bör väl handla om [[Hembryggning\|hembryggning]] eller åtminstone öl, kan man tycka? Inte om filosofer. Det är helt riktigt. Balling och Plato var inte några filosofer, men kanske Arkimedes? Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.

			Som du kanske vet så brukar [[Hembryggare\|hembryggare]] för det mesta mäta vörtens [[Densitet\|densitet]] med hjälp av en [[Hydrometer\|hydrometer]]. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan (vörten) är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram/liter eller den tyska enheten [[Öchsle\|öchslegrader]]. Öchslegrader är egentligen hur många mer gram vörten väger än [[Vatten\|vatten]] med samma volym.

	Som du kanske vet så brukar vi [[Hembryggare\|hembryggare]] för det mesta mäta vörtens [[Densitet\|densitet]] med hjälp av en [[Hydrometer\|hydrometer]]. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan (vörten) är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram/liter eller den tyska enheten [[Öchsle]] grader. Öchsle grader är egentligen hur många mer gram vörten väger än [[Vatten\|vatten]] med samma volym.
	Om vi för enkelhetens skull kallar den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) för [[SG\|SG]] som är den engelska förkortningen ([[Specific Gravity]]), så får vi ett enkelt förhållade mellan Öchsle grader och [[SG\|SG]].		Om vi för enkelhetens skull kallar den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) för [[SG\|SG]] som är den engelska förkortningen ([[Specific Gravity]]), så får vi ett enkelt förhållade mellan Öchsle grader och [[SG\|SG]].

	[[Öchsle]] = [[SG]] - 1000 (om [[SG\|SG]] är gram/liter)		[[Öchsle]] = [[SG]] - 1000 (om [[SG\|SG]] är gram/liter)

	Förutsättningen för ovanstående stämmer under förutsättning att [[Vatten\|vatten]] väger 1000 gram/liter. Vilket det också gör vid fyra ºC.		Förutsättningen för ovanstående stämmer under förutsättning att [[Vatten\|vatten]] väger 1000 gram/liter. Vilket det också gör vid fyra ºC. Så förutsatt att en [[Hydrometer\|hydrometer]] är kalibrerad vid 4 ºC skulle det stämma. De flesta hydrometrarna är dock kalibrerade vid 20 ºC, vilket gör en liten skillnad då vattnets [[Densitet\|densitet]] då är 998 gram/liter.

	Men i många länder så mäter man inte den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) på vörten utan man mäter istället viktprocenten [[Socker\|socker]]. Det brukar också kallas för vörtstyrka. Den som först "kom på" detta var en man vid namn Balling. Hans räknade ut en matematisk formel för förhållandet mellan [[Densiteten\|densiteten]] på vörten och viktprocenten [[Socker\|socker]]. På så sätt kunde man enkelt få fram hur mycket [[Socker\|socker]] som fanns i en [[Vört\|vört]]. Med hjälp av det kan man sedan till exempel lättare räkna ut utbytet av malten.		Men i många länder så mäter man inte den specifika vikten ([[Densiteten\|densiteten]]) på vörten utan man mäter istället viktprocenten [[Socker\|socker]]. Det brukar också kallas för vörtstyrka. Den som först "kom på" detta var en man vid namn Balling. Hans räknade ut en matematisk formel för förhållandet mellan [[Densiteten\|densiteten]] på vörten och viktprocenten [[Socker\|socker]]. På så sätt kunde man enkelt få fram hur mycket [[Socker\|socker]] som fanns i en [[Vört\|vört]]. Med hjälp av det kan man sedan till exempel lättare räkna ut utbytet av malten.

← Äldre version		Versionen från 21 februari 2010 kl. 16.08
Rad 1:		Rad 1:
	Arkimedes, [[Balling\|Balling]], Plato och [[Brix\|Brix]], tre filosofer och en till? Vad har möjligen detta att göra i [[BryggarWikin\|BryggarWikin]], forumet för Sveriges vetgiriga [[Hembryggare\|hembryggare]]. Artiklarna bör väl handla om [[Hembryggning\|hembryggning]] eller åtminstone öl och inte om filosofer kan man tycka. Det är riktigt. [[Balling\|Balling]], [[Brix\|Brix]] och Plato var inte några filosofer, men kanske Arkimedes? Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.		[[Arkimedes\|Arkimedes]], [[Balling\|Balling]], [[Plato\|Plato]] och [[Brix\|Brix]], tre filosofer och en till? Vad har möjligen detta att göra i [[BryggarWikin\|BryggarWikin]], forumet för Sveriges vetgiriga [[Hembryggare\|hembryggare]]. Artiklarna bör väl handla om [[Hembryggning\|hembryggning]] eller åtminstone öl och inte om filosofer kan man tycka. Det är riktigt. [[Balling\|Balling]], [[Brix\|Brix]] och [[Plato\|Plato]] var inte några filosofer, men kanske [[Arkimedes\|Arkimedes]]? Låt oss titta på vad de har gjort inom bryggningskonsten.

	[[Hembryggare\|hembryggare]] brukar för det mesta mäta vörtens [[Densitet\|densitet]] med hjälp av en [[Hydrometer\|hydrometer]]. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan, vörten eller ölet, är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram per liter eller den tyska enheten [[Öchsle\|öchslegrader]]. Öchslegrader är egentligen hur många mer gram vörten väger än [[Vatten\|vatten]] med samma volym vid kalibreringstemperaturen.		[[Hembryggare\|hembryggare]] brukar för det mesta mäta vörtens [[Densitet\|densitet]] med hjälp av en [[Hydrometer\|hydrometer]]. Hydrometern mäter helt enkelt hur tung vätskan, vörten eller ölet, är. Hydrometern är normalt graderad i antingen gram per liter eller den tyska enheten [[Öchsle\|öchslegrader]]. Öchslegrader är egentligen hur många mer gram vörten väger än [[Vatten\|vatten]] med samma volym vid kalibreringstemperaturen.
Rad 15:		Rad 15:
	Brixskalan skapades ursprungligen då Adolf Ferdinand Wenceslaus [[Brix\|Brix]] beräknade om Ballings skala till en referenstemperatur på 15,5 °C. Brixskalan beräknades därefter om igen och använder numera en referenstemperatur på 20 °C. Även Platoskalan är en förfining av Ballingskalan där 17,5 °C är referenstemperatur.		Brixskalan skapades ursprungligen då Adolf Ferdinand Wenceslaus [[Brix\|Brix]] beräknade om Ballings skala till en referenstemperatur på 15,5 °C. Brixskalan beräknades därefter om igen och använder numera en referenstemperatur på 20 °C. Även Platoskalan är en förfining av Ballingskalan där 17,5 °C är referenstemperatur.

	[[Brix\|Brix]] kan approximeras som 261.3*(1 - 1/g), med g som specifik denisitet vid 20,0 °C.		[[Brix\|Brix]] kan approximeras som 261.3(1 - 1/g), med g som specifik denisitet vid 20,0 °C.
	Plato kan approximeras som 260*(1 - 1/g), med g som specifik denisitet vid 17,5 °C.		[[Plato\|Plato]] kan approximeras som 260(1 - 1/g), med g som specifik denisitet vid 17,5 °C.

	Skalorna [[Balling\|Balling]], [[Brix\|Brix]] och Plato används ofta omväxlande då skillnaderna är små.		Skalorna [[Balling\|Balling]], [[Brix\|Brix]] och [[Plato\|Plato]] används ofta omväxlande då skillnaderna är små.

	* [[Brix\|Brix]] används huvudsakligen för fruktjuice, vinframställning, [[Stärkelse\|stärkelse]] samt sockerindustrin.		* [[Brix\|Brix]] används huvudsakligen för fruktjuice, vinframställning, [[Stärkelse\|stärkelse]] samt sockerindustrin.
	* Plato används huvudsakligen inom bryggning		* [[Plato\|Plato]] används huvudsakligen inom bryggning
	* [[Balling\|Balling]] används på äldre mätare samt används inom sydafrikansk vinindustri.		* [[Balling\|Balling]] används på äldre mätare samt används inom sydafrikansk vinindustri.

	Nuförtiden anges vanligen vörtstyrkan i grader Plato - ºP eller %.		Nuförtiden anges vanligen vörtstyrkan i grader [[Plato\|Plato]] - ºP eller %.

	En del hydrometrar har en Plato-skala istället för en Öchsle eller [[SG\|SG]] skala. De brukar då kallas [[Saccarometer\|saccarometer]], eftersom det anses att de mäter sockerhalten. Egentligen mäts dock [[Densiteten\|densiteten]] eftersom principen är den samma nämligen Arkimedes princip som innebär att tyngden på mätaren trycker undan samma vikt mängd vätska som den väger själv.		En del hydrometrar har en [[Plato\|Plato]]-skala istället för en Öchsle eller [[SG\|SG]] skala. De brukar då kallas [[Saccarometer\|saccarometer]], eftersom det anses att de mäter sockerhalten. Egentligen mäts dock [[Densiteten\|densiteten]] eftersom principen är den samma nämligen [[Arkimedes\|Arkimedes]] princip som innebär att tyngden på mätaren trycker undan samma vikt mängd vätska som den väger själv.

	Det är vanligt att refraktometrar är graderade i [[Brix\|Brix]] då de ofta kommer från tillämpningsområden där [[Brix\|brix]]-skalan används.		Det är vanligt att refraktometrar är graderade i [[Brix\|Brix]] då de ofta kommer från tillämpningsområden där [[Brix\|brix]]-skalan används.
Rad 40:		Rad 40:
	Nedan finns en tabell med förhållandena som ser ut så här.		Nedan finns en tabell med förhållandena som ser ut så här.
	{\| class="wikitable" border="1"		{\| class="wikitable" border="1"
	![[SG\|SG]] kg/liter !! Öchsle !! Plato ASBC		![[SG\|SG]] kg/liter !! Öchsle !! [[Plato\|Plato]] ASBC
	\|-		\|-
	\|1,004		\|1,004
Rad 144:		Rad 144:


	Som man ser så kan man om man är lite lat räkna med att förhållandet mellan Öchsle grader och Plato grader är 4:1 dvs att fyra Öchsle grader motsvarar en ºP.		Som man ser så kan man om man är lite lat räkna med att förhållandet mellan Öchsle grader och [[Plato\|Plato]] grader är 4:1 dvs att fyra Öchsle grader motsvarar en ºP.

	Varför ska man då bry sig om Plato grader? Jo, om man vill mäta noggrannare på till exempel förjäsningsgraden på ölet eller utbytet av malten så får man något andra värden, och mer korrekta, än om man räknar med [[SG\|SG]] eller Öchsle. I många bryggböcker finns också Plato angivet så det kan vara bra att känna till!		Varför ska man då bry sig om [[Plato\|Plato]] grader? Jo, om man vill mäta noggrannare på till exempel förjäsningsgraden på ölet eller utbytet av malten så får man något andra värden, och mer korrekta, än om man räknar med [[SG\|SG]] eller Öchsle. I många bryggböcker finns också [[Plato\|Plato]] angivet så det kan vara bra att känna till!

	Kenneth Johansson		Kenneth Johansson