Jäst - Biologi

Från BryggarWiki
Hoppa till: navigering, sök
Jäst
Jäst - Historia
Jäst - Biologi
Jästsorter
Förkultur
Alejäst
Pilsner-/Lagerjäst,
Underjäst
Överjäst
Spontanjäst
Jästkulturer - Övriga
Jäst är en form av eukaryota mikroorganismer (organismer med cellkärna, människan har eukaryota celler) som klassificerats i svampriket. Omkring 1500 jästarter finns beskrivna. De flesta arter reproducerar sig asexuellt genom avknoppning (celldelning) men det finns undantag. Jäst är encelliga organismer men kan bilda strängar av ihopkopplade, avknoppade celler. Jästceller kan variera i storlek beroende på art, de flesta celler är ca 3-4 µm i diameter, men det finns arter med en diameter på 40 µm.

Jästarten Saccharomyces cerevisiae har använts för bakning och framställning av alkoholhaltiga drycker i tusentals år. Det är idag även en viktig modellorganism för forskning inom modern cellbiologi och bioteknologi. Saccharomyces cerevisiae är den mest utforskade eukaryota mikroorganismen. Forskare har kunnat samla mycket information om eukaryota celler och därigenom applicerat kunskapen på människans biologi. Andra jästarter, som Candida albicans, är opportunistiska patogener som kan orsaka infektrioner och sjukdomar hos människan. Jästceller har nyligen använts för att generera elektricitet i mikrobiella bränsleceller. Dessutom har jästens alkoholproduktion fått ett nytt användningsområde inom bränsleindustrin för att producera etanol till drivmedel.

Jäst bildar ingen specifik taxonomisk eller fylogenetisk grupp. För tillfället uppskattar man att bara 1 % av alla jästarter finns beskrivna. Det betyder att det kan finnas upp emot 150000 jästarter! Idag används ordet "jäst" som synonym för Saccharomyces cerevisiae, men det är alltså en grov förenkling med tanke på hur stor gruppen med jästarter är. De jästarter som använder avknoppning (äkta jäst) klassificeras i ordningen Saccharomycetales.