Havre

Från BryggarWiki
Hoppa till: navigering, sök
Sädesslag
Havre
Hirs
Korn
Majs
Mjölmålla (quinoa)
Ris
Råg
Sorghum (durra)
Vete

Havre, (Avena sativa), är ett kraftigt och oftast högväxt gräs, inom släktet havren och familjen gräs, med kala strån som kan bli över en meter höga. Havre är ett sädesslag som lämpar sig bra för odling i Sverige då det har lägre krav på värme och större tolerans mot regn än vad vete, råg och korn har.

Inom ölbryggningen används havre för oatmeal stout, eller havrestout om man vill använda svenska.

Havre används inom ölbryggning både i mältad och omältad form.


Havre är självpollinerande och självbefruktande. Ett sätt att skilja havresorterna åt är genom att se vilken färg kornet har, det finns vit-, gul- och svarthavre.

Havre behöver ett nederbördsrikt klimat och sås därför tidigt på våren så den inte torkar ut på senvåren och försommaren, den är ej heller speciellt köldkänslig. Havre kan odlas på all slags jord men drabbas ofta och särskilt på kalkrik jord av bristsjukdomar, utöver bristsjukdomar kan den få ett flertal sot- och rostsjukdomar samt virussjukdomar. Flyghavre som står den odlade havren nära i släktskap, kan också nämnas och är ett besvärande ogräs som ofta kräver kostsam handrensning av fälten.


Historik Havre härstammar troligen från en sydeuropeisk vildart, Avena sterilis; den första odlingen kan spåras till Medelhavsområdet för cirka 2 000 år sedan, havre var inte känd som odlad växt av de gamla kulturfolken. Grekerna ansåg den dessutom oduglig som föda. I Västeuropa blev den först känd under bronsåldern, men spelade i Norden en obetydlig roll ännu under järnåldern. Havreodlingen i Sverige blev allmänt utbredd under 1700-talet och nådde sin höjdpunkt i slutet av 1800-talet då havre utgjorde omkring 50 procent av spannmålsproduktionen i landet.

Havre odlas nu i många länder men det är främst i Europa och Nordamerika man hittar odlingar. Havreodlingen omfattar nästan uteslutande vanlig havre.

Användning Av havre tillverkas bland annat havregryn, havremust, havrydryck, havremjöl och havremalt.

I takt med allt högre energikostnader har man börjat visa intresse för att använda havren för värmeproduktion. Vid en effektiv förbränning i en villapanna motsvarar 2,5 kg havre 1 liter olja.


Havren innehåller en unik sorts fenol med beteckningen avenantramid. Avenantramider har antioxidativa, antiinflammatoriska och antiaterosklerotiska egenskaper (se Fakta Jordbruk 1/2004).

Havre innehåller en speciell fiber - betaglukan - som är vattenlöslig, och därför bildar gel i mag-tarm kanalen. Detta innebär att upptag av näring blir jämnare, och havrens betaglukan blir därför blodsockerreglerande (lågt glykemiskt index). Havrens betaglukaner anses förklara en kolesterolsänkande effekt av intag av havreprodukter i ett flertal vetenskapliga studier [källhänvisning]. Havre innehåller också proteiner som är uppbyggda av olika aminosyror däribland aminosyran tryptofan.